För fem år sedan hoppade Carl Pei av OnePlus och startade i stället Nothing Technology. Han hyrde in svenska Teenage Engineering för att stå för märkets grafiska profil och produkternas design. Därmed föddes Nothing Phone (1), en av de mest spännande mobilerna på år och dag. Den följdes logiskt av Phone (2) och förra året kom den billigare varianten Phone (2a). Mindre logiskt får vi nu Phone (3a) utan att ha sett röken av någon Phone 3, men den lovas komma senare i år.

Utseende och konstruktion

Pro-modellen avviker lite från estetiken hos både tidigare Phone och a-modellerna. Å ena sidan ser baksidan mindre ut som ett fönster in till kretskortet och mer som ett kretsliknande mönster. Å andra sidan har kameramodulen blivit rejält mycket större och ser nästan aggressiv ut jämfört med de tidigare lite gulliga ”ögonen”. Både mindre och mer teknisk alltså, men fortfarande väl nördig för gemene man. Den har trevligt nog fått en riktig glasbaksida i stället för polykarbonat och har blivit helt dammtät, även om den fortfarande bara tål vattenstänk (IP64).

Skärm

Sedan förra modellen har skärmen blivit aningen högre, och därmed fått några fler bildpunkter, samt mindre rundade hörn. Annars är det fortfarande en AMOLED-skärm med 120 Hz uppdateringsfrekvens och stöd för HDR+ färgomfång. Det som sticker ut är att ljusstyrkan har ökat till 1 300 i autoläge och att delar av skärmen kan toppa på 3 000 nit vid visning av HDR-material. Den ligger därmed närmare Phone 2 än Phone 2a.

Kamera

Billiga telefoner brukar ha en normal och en vidvinkelkamera (Honor), och toppmodellerna lägger till en telefotokamera. I mellanklassen försöker de ofta låtsas att du får tre kameror genom att lägga till en värdelös makrokamera (Samsung, Redmi). Men Nothing gör något så ovanligt som att inte bara ge dig en enkel 2x tele, utan en periskoplins med 3x zoom. Dessutom har den hela 50 Mp upplösning för extra detaljrikedom. Det tackar vi för.

Vi är däremot förbluffade över att vidvinkelkameran fått betydligt lägre upplösning! Och vi är inte speciellt imponerade av bildkvaliteten. Den är visserligen som förväntad i klassen, men med tanke på hur mycket Nothing hypat kvaliteten hade vi väntat oss mer. Standardkameran får stryk av iPhone och zoomen är bättre hos Redmi. På det hela taget använder Nothing för mycket bildbehandling vilket gör att bilder ser onaturliga eller utsmetade ut. Vi gillade dock resultatet av mörkerfotot där sensorn kunde samla in mycket ljus.

Användning

Det unika Glyph-gränssnittet har endast tre lampor liksom förra a-modellen, i stället för det komplexa mönstret med 11 lampor från 2-modellen. Men när lamporna blinkar på baksidan kan du ge dig på att folk omkring blir nyfikna på din mobil. Blinkmönster när någon ringer är mer en kul grej, men nedräkningar och fotobelysning är riktigt användbart.

Även gränssnittet NothingOS sticker ut från mängden. Speciellt om man använder retrotemat där färgskalan blir gråskala och grafiken blir gammaldags pixlig. Vad gäller AI lutar sig Nothing på den nya Essential-knappen på sidan som aktiverar en smart anteckningsbok. Antingen man tar skärmdumpar eller gör röstinspelningar så samlar, analyserar och katalogiserar Essential Space dina anteckningar.

Om man inte använder sådant så blir knappen dock mest en distraktion, och jag önskar att Nothing-knappen kunde användas till allt möjligt. Ungefär som action-knappen på iPhone som blivit alltmer användbar med tiden.

Prestanda

Nothing har stoppat i den senaste generationen av Snapdragons mellanklass-systemkrets. Det ger många moderna funktioner man väntar sig, inklusive helt acceptabel AI-prestanda i prisklassen. Av någon anledning presterar den lite bättre än Redmi och klarar sig därför bra bland Android-mobilerna, men får se sig slagen av Samsung med deras egna Exynos-kretsar. Vi kan inte påstå att någonting alls kändes långsamt vid vardaglig användning. Batteritiden ligger på medelnivå i testet och mobilen laddar till 50 procent på 19 minuter.