LG HX46R

Nästan gratis

LG:s anläggning ger imponerande mycket för nästan inga pengar. Åtminstone när det gäller funktioner.
Ljud & Bild tycker
Lättanvänd. Billig. Godkänt ljud.
Inga aha-upplevelser.
Specifikationer
  • 3D, BD-Live, FM-radio
  • LAN, streaming
  • HDMI: 1 ut (ARC), 0 in
  • 2 x optisk digitalingång
forfatter

Huvudenheten i LG:s anläggning är läcker och påminner om en stor klockradio. Skivladdningen görs vertikalt i en springa på höger sida. HDMI-ingångar finns inte, så om du vill ha ljud från spelkonsolen får du använda någon av de optiska digitalingångarna, eller om du har en TV som stöder ljudretur (ARC) via HDMI så kan du hämta ut ljudet via anläggningens HDMI-utgång.

Användning
HX46R går fort att koppla upp och menysystemet är enkelt att förstå sig på. Fjärrkontrollen är ganska bra men vi hade gärna haft färgkodning och lite bättre översikt. Suset från huvudenhetens fläkt hörs bara om man sänker ljudet riktigt mycket, det är inga problem på normal volym.

Det första vi lägger märke till är att det hörs lite skrapljud i högtalarna när man sätter på anläggningen. Det hade vi kunnat klara oss utan. Nätverksavspelningen sprider mer irritation än glädje eftersom den hoppar tillbaka till huvudmenyn varje gång man lämnar en album- eller artistmapp. Då får man börja om ända från början igen.

Ljudkvalitet
På låg volym fungerar HX46R helt okej med film och TV. Dialogen är tydlig och ljudet är naturligtvis fylligare än från TV:n. Men det slutar ändå med att vi höjer nivån på bashögtalaren till max. Virtuellt surroundljud fungerar inte särskilt bra, det låter ganska så slumpartat och stökigt. Vi föredrar ofta att lyssna i vanlig stereo.

I enkla musikstycken med kontrabas och ett lågmält piano (Richard Badendycks ”Peace”) klingar kontrabasen fint från mellanregistret och uppåt. Gnisslandet i bassträngarna framträder också och det är fin snärt i pianot. Basregistret är tämligen tunt men fungerar med sådan här musik. Bristen på tyngd blir mer märkbart när ljudbilden mättas. Vanlig popmusik låter tråkigt med lite bas, så man bör höja nivån här också. Var försiktig med att spela för högt, då börjar det lätt skorra. Mellanregistret är mer hermetiskt på pop och rock vilket gör att röster och instrument låter en smula hårt. Det är också något med fasen mellan diskant och mellanregister som inte är helt felfritt, så stereoperspektivet är en aning odefinierat.

Sammantaget får du mycket för pengarna men inga stora ljudupplevelser.

Också i detta test:

Philips HTS9221

Känsla för detaljer

Philips dyraste anläggning är lika enkel att använda som den billigaste men låter väsentligt bättre.

Användarvänlig. Bra fjärrkontroll. Snyggt ljud.
Inga HDMI-ingångar. Saknar lite tyngd.

Philips HTS7201

Mer upplösning

Detta är ett av de mest lättskötta systemen och det låter dessutom riktigt bra.

Användarvänlig. Bra fjärrkontroll. Imponerande prisvärt ljud.
Inga HDMI-ingångar.

Pioneer BCS-FS515

Bättre fokus

Pioneers anläggning har sin största styrka i mellanregistret, som har riktigt bra fokus med tanke på priset.

2 HDMI-ingångar. Fokuserat mellanregister.
Ingen streaming. Saknar övertoner.

Harman/Kardon BDS 470

Bäst ljud

BDS 470 är testets avgjort kraftigaste system. En underhållningscentral som verkligen ger valuta för pengarna.

Kraftfullt och bra ljud. Bra anslutningar. Kalibrering.
Saknar streaming

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Geir Gråbein Nordby

(f. 1978): Journalist. Gråbein har aldrig haft något annat heltidsjobb än på Ljud & Bild. Å andra sidan har han varit här nästan halva sitt liv, ända sedan 2001 när han skickade en jobbansökan till fel adress (han ville egentligen till en inspelningsstudio med samma namn). Gråbeins expertis är främst inom hifi, hörlurar och hemmabio, men det händer att han glimtar till med andra kvaliteter också.