Foto & Video Hi-fi Hemmabio Högtalare Hörlurar TV

: Waterfall Audio Victoria TWN

Klart som glas?

Domen var nästan given på förhand. Högtalare av glas ser kanske fina ut, men ljudet kan väl knappast vara särskilt bra? Tänk att vi aldrig lär oss…

Av / 2007-09-22 - 23:31
Waterfall Audio Victoria TWN
Audun Hage

I jakten på en högtalare som inte färgar ljudet utan återger musiken så naturtroget som möjligt, spelar kabinettet en avgörande roll. Till skillnad från gitarrens låda så ska högtalarkabinettet vara så stilla som möjligt. Oljud och vibrationer från kabinettet förstör ljudet från högtalarelementen. Därför gäller det att ha styva och akustiskt ”döda” väggar.

Många tillverkare vänder sig till exotiska material när de utformar sina högtalare. Schweiziska Piega förlitar sig på aluminium och High End-högtalarna från amerikanska Wilson Audio görs av ett speciellt kompositmaterial. Andra tillverkare håller sig till mer traditionella MDF-spånplattor när de bygger sina kabinett, och gör dem styva med kraftiga stagningar på insidan.

Victoria
Högtalare av glas är däremot ovanliga, milt sagt! Men uppenbarligen är de inget nytt för franska Waterfall Audio, som har specialiserat sig på sådana sedan 1996. Victoria TWN är deras största och dyraste högtalare, så om det är någon modell som kan säga oss ett och annat om huruvida glaskonstruktioner är något att ha, så är det den.

Även om vi måhända var lite skeptiska till en början, så blev vi riktigt ”sålda” redan när vi packade upp Victoria. För maken till stiliga högtalare får man leta efter. De är inte bara kompakta och tilltalande rent fysiskt, de genomskinliga kabinetten ger dem också ett lättare och mindre massivt intryck än vanliga högtalare av samma storlek. Så i detta hänseende lär de kunna glida in direkt i de flesta omgivningar utan att göra för mycket väsen av sig. Men lyckligtvis, vilket vi strax fick erfara, är ljudet långt ifrån lika anonymt som utseendet.

Musikalisk underhållning
Designhögtalare är ett släkte för sig. Hur bra de än låter så finns det nästan alltid en något mindre elegant högtalare som låter lika bra. Och som regel kostar mindre. Du får alltså vara beredd på att betala lite extra för en högtalare med en fin design. Victoriorna är inget undantag från denna regel, men det råder å andra sidan inte heller någon som helst tvekan om att de håller en mycket hög nivå även när det gäller ljudkvalitet. Det kunde vi konstatera efter att ha jämfört dem med flera tuffa utmanare i samma prisklass.

Glashögtalarna levererar ett kraftfullt ljud som är förvånansvärt fylligt med tanke på dess storlek. Och även om slagkraftigheten inte kan mäta sig med Yamaha Soavo-1 eller T+A Criterion (som båda testades i förra numret) kan det svänga ordentligt i vardagsrummet nästan oavsett musikstil. Men det mest säregna med ljudet är ändå att det är väldigt rent och befriat från ”grumligheter”. Mellanregistret präglas av få färgningar, vilket gör det möjligt för massor av nyanser att komma fram i ljudbilden. Med vissa förbehåll kan vi nog säga att du kommer att höra detaljer i musiken från Waterfall-högtalarna som dina nuvarande högtalare inte lyckas förmedla.

Victoria präglas av ett underhållande musikaliskt engagemang. De kastar inte musiken mot dig rå och osminkad, som om du skulle sitta på första parkett. I stället hamnar du lite längre bak i konsertsalen, där du får en bättre överblick.

Samtidigt var det ett par småsaker som bråkade vid första provlyssningen. Även om basen hade rikligt med pondus var mellanregistret förhållandevis tunt och diskanten i vassaste laget. Och även om bas-återgivningen var fyllig så hade den ett ganska monotont och odynamiskt drag. Svagheterna avslöjades enkelt genom att kvinnoröster som Sarah McLachlan och Diana Krall fick en vassudd, och Keith Jarretts flygel lät åtskilligt tunnare än vi är vana vid.

Byt förstärkeri!
Vi hade sånär avskrivit högtalarna som lite för simpla och ”ytliga” i klangen när någon föreslog att problemet kunde ligga i Cayin-förstärkaren som var inkopplad. Kanske att den stora kinesen helt enkelt inte pratade samma språk som fransmännen? Och mycket riktigt, ett byte till vår trofasta H200 från Hegel gav ett ögonblickligt och odiskutabelt lyft i ljudkvaliteten. Nu var det inte längre bara basen som drog till sig uppmärksamhet, utan snarare ljudbildens helhet. Högtalarna blev med ett mycket rikare på klanger och nyanser. En sådan förvandling har vi sällan upplevt bara genom att byta förstärkare! Nu spelade Jarrett äntligen på en äkta flygel, med tyngden i behåll. Och Diana Krall kunde skråla för full hals utan att det skar i hörselgångarna.

Waterfall mot referensen
Av alla designorienterade högtalare vi gillar allra bäst hittar vi XT4 från Bowers & Wilkins. De långsmala skönheterna med välvda kabinett både låter och ser mycket bra ut. De har däremot en tämligen annorlunda klang än Victoria. Ljudet är stramare och mer linjärt, särskilt i basregistret, medan mellanregistret är en aning tillbakadraget. Men XT4 känns också som generellt mindre utsvävande och kanske aningen mindre festliga att lyssna på. Mycket kan nog bero på den låga känsligheten som gör dem helt beroende av en kraftig förstärkare för att komma till sin rätt. Och då äts prisskillnaden mellan dem och de lite dyrare Victoria upp.

Om du kan leva med ett mer traditionellt utförande i träfaner kan de två golvhögtalarparen från förra numret vara värda en närmare titt. T+A Criterion och Yamaha Soavo-1 är båda väsentligt större trevägshögtalare. Det gör dem kapabla att spela djupare och med mer nivå i basregistret, samtidigt som mellanregistret kommer fram ännu bättre. Men om vi tar bort detta, samt förmågan att spela öronbedövande högt, håller Victoria jämna steg när det gäller allmän ljudkvalitet. Det är smått imponerande.

Välj rätt förstärkare
Waterfall-högtalarnas tendenser till en något ljus och smal ljudkaraktär, med en viss överfokusering i det övre mellanregistret, gör det extra viktigt att välja elektronik med omsorg. Och detta gäller alltså i synnerhet förstärkaren. Om den är alltför aggressiv uppe i diskanten eller för pompös i basen kan det bli för mycket och jobbigt att lyssna på.

Hegel H200 kostar 23 500 kronor och har vad som behövs för att tämja den något ivriga diskanten och är samtidigt mindre aggressiv i övre mellanregistret. Den har dessutom en riktig järnkontroll i basen, och slutresultatet blir en behaglig och fyllig klangbalans. Men Victoria har en känslighet på 90 dB och är alltså inte särskilt tungdrivna, så vi kan tänka oss att den mindre modellen H1 mk4 för 14 000 kronor kan göra ett bra jobb i de flesta sammanhang. Vi längtar också efter att få prova Waterfall-högtalarna med den nya superförstärkaren från Chapter Audio som väntar runt hörnet. Den som lever får höra!

Slutsats
Waterfall-högtalarna är en stark kandidat för alla som vill ha ett par högtalare som skiljer sig från mängden, utan att behöva offra ljudkvaliteten. Victoria spelar inte lika högt och med lika mycket bas som de bästa i prisklassen, men kan gå flera ronder mot de bästa när det gäller ren och skär ljudkvalitet – för att inte tala om musikaliskt engagemang. Om ljudet inte är lika glasklart som utseendet så är det minsann inte långt ifrån. Waterfall Victoria kan alltså rekommenderas, men se till att ha trasa och fönsterputs-medel nära till hands!

Ljud & Bild tycker

Varmt mellanregister Ren och ofärgad klangkaraktär Fast och fyllig basåtergivning Kräsen på förstärkare

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Vill du läsa hela artikeln?

Med LB+ Total får du tillgång till ALLT innehåll på Ljud & Bild och LB Home

Redan prenumerant? Logga inn.

Vill du ha tillgång till enbart Ljud & Bild eller LB Home?

Klicka här för att beställa Ljud & Bild

Klicka här för att beställa LB Home

Högtalare du bara kan drömma om

Smalare – och mjukare

Sätter fyr på festen

Sony ULT Field 1: Bärbar högtalare med saftig bas

Nostalgi i praktiskt paket

Vi trodde att de var dyrare

Låter lika bra som de ser ut

Trådlös retrohögtalare

Säger inget som stör

Bärbar retro-fullträff

Toppljud till lågpris

Speldosan

Ljud & Bild
Rulla till toppen