PSB Imagine T3 Tower

PSB Imagine T3 Tower

Imagine T3 är den nya toppmodellen i PSB:s sortiment. Och den här gången siktar det prismedvetna och förnuftiga märket högre än någonsin!
Ljud & Bild tycker
Extremt låg förvrängning och en hög grad av närvaro utmärker ljudet från PSB-högtalarna, som behärskar alla sorters musik med stor inlevelse.
Imagine T3 har ingen särskild imponatorfaktor och somliga saknar säker ännu mer sprutt och finkornighet i diskanten. Och även om byggkvaliteten är hög så finns det en del som kan utmana när det gäller design i den här prisklassen.
Specifikationer
  • 5-vägs golvhögtalare
  • 1-tums titandiskant
  • 5,25-tums mellanregister
  • 3 x 7-tums baselement
  • Frekvensomfång: 24–23 000 Hz
  • Känslighet: 89 dB
  • Impedans: 8 ohm
forfatter

Oj, vad har Barton hittat på nu? tänkte jag när PSB nyligen lanserade Imagine T3, deras första verkliga flaggskepp på många år. En ny toppmodell i den populära Imagine-serien var förväntad, men att den skulle kosta hela 60 000 kronor var det nog inte många som hade räknat med! Som jämförelse kostar seriens lillebror, Imagine T2, bara en tredjedel. PSB är inte kända för att jobba med särskilt giriga kalkyler till sina produkter, så här måste det vara något speciellt på gång: i stället för att komplettera serien med en OK golvmodell har PSB alltså valt att ”gå hela vägen” med en högtalare som ska konkurrera med DALI Epicon, Dynaudios Focus-serie, Sonus faber, Vienna, PMC och en hel radda andra toppklasshögtalare. Då räcker det inte med att spela snyggt för pengarna – vi vill ha fullständig ljudmässig tillfredsställelse från bas till diskant!

 

PSB Imagine T3

Imagine T3 har fått namntillägget Tower, och med rätta. De sträcker sig 120 cm upp i vädret och innehåller fem kraftfulla element, dubbla basportar och tre terminaler. Enligt Paul Barton himself har PSB velat förbättra både effektivitet, dynamisk räckvidd och ljudtryck jämfört med den utgående toppmodellen Synchrony One, och det kräver en högtalare av viss storlek!

PSB kallar T3 för en femvägshögtalare: Alla baselementen spelar djupbas (enligt specifikationerna ända ner till 24 Hz) men rullar av uppåt vid 100, 250 respektive 500 Hz. Allt för att ge en så jämn basåtergivning som möjligt där alla element delar på de mest krävande frekvenserna men avtar upp mot den kritiska mellanbasen. De ger också en ordentlig slagkraft: PSB hävdar att de tre 7-tummarna motsvarar slagvolymen hos en 15-tummare (!) eftersom de kopplas mer effektiv till luften runtomkring än ett enda större element. Vilket kanske är att ta i lite, men en rejäl tiotummare ska de nog matcha! (PSB hade en sådan i sin första riktiga referenshögtalare, Stratus Gold. Vissa saker blir alltså smalare med åren …)

Det finns flera skäl att föredra flera små baselement i stället för ett enda stort. Den individuella fördelningen ska ge en jämnare frekvensrespons där högtalarna har mindre tendens att påverka stående vågor i rummet. Alla lyssningsrum, stora som små, förstärker olika basfrekvenser beroende på längd, bredd och höjd, och det är särskilt vanligt med en ”puckel” runt 70 Hz som beror på takhöjden.

Alldeles ovanför treklövern med baselement sitter PSB:s välkända domediskant av titan. Till den här versionen har Barton handplockat ett extra effektivt element med neodym-magnet och vätskekylning för att åstadkomma en ren och distinkt återgivning under alla förhållanden. Sist men inte minst har vi mellanregistret på toppen, som har en egen kammare på insidan av kabinettet.

PSB:ernas långa och smala kabinett är slankt och solitt och klarar knackningstestet med glans. Glänser gör också den läckra rosewood-finishen i high gloss som högtalarna levererades med. Själva kabinettet är indelat i separata kammare, med en port vardera till baselementen. Vid behov kan portarna pluggas igen för att reducera basnivån i varje frekvensområde och på så sätt anpassa ljudet efter rummets akustik. Man kan också gå så långt som att koppla ur det nedersta baselementet om basen blir för stark. Fast vill man det, egentligen?

Högtalarna står stadigt på en metallsockel som ger en låg tyngdpunkt, med fyra spikes som lätt justeras i våg med fyra hjul på ovansidan. Detta är utan tvekan tjusiga högtalare, det enda som förstör en smula är lite billiga plastproppar till frontgrillarna. Dolda magneter är ett måste på ett så i övrigt snyggt kabinett. Vi har gett Dynaudio mycket kritik för detta, så då får PSB tåla lite också!

 

Lyssning

Vi kopplade upp PSB:erna i testrummet bredvid betydligt dyrare högtalare från Dynaudio och schweiziska Piega (test är på gång!). I vanliga fall brukar PSB ställa upp mot prisvärda högtalare från DALI, Klipsch och B&W, men den här gången får de alltså tåla att jämföras med åtskilligt mer exotiska konstruktioner. Nyfikenheten var stor på huruvida Imagine T3 skulle orka hänga med storheterna!

Imagine T3 Binding posts

T3 visar direkt att de har många av de kvaliteter som är typiska för Imagine-serien. Först och främst har de en väldigt neutral klangkaraktär, där alla instrument och tonregister får lika stor plats i ljudbilden. Det blir också snabbt uppenbart att högtalarna har extremt lite färgning och egenkaraktär. Eller rättare sagt: en sak sticker ut. Mellanregistret är mycket fylligt och klart och ger en kroppslig och varm karaktär åt röster. Enkla vokaler med ljusa kvinnoröster som Robyn, Lucy Swann, Susanne Sundfør och Bat for Lashes låter vackert strama och närvarande, med en holografi som påminner om de bästa minimonitorerna. Det som skiljer T3 från dessa är att högtalarna bevarar kontrollen även när det dyker upp fler instrument på scenen. Det finns plats för imponerande mycket information i ljudbilden utan att den tappar fokus. Vilket vi säkerligen kan tacka den milda förvrängningen och den jämna frekvensgången för.

Ett par tidigare högtalare från PSB har blivit beskyllda för att vara lite hårda och kliniska i toppen. Paul Barton har förälskat sig i titandomer, som ibland kan låta lite vassa, och ja, lite metalliska. Men den nya PSB-domen ska inte beskyllas för några sådana negativa egenskaper. Diskanten har ett vackert fokus utan att vara för ivrig eller dra till sig för mycket uppmärksamhet. I vårt väldämpade lyssningsrum kunde vi ibland sakna lite mer lite fart och liv i övertonerna, men i ett vanligt vardagsrum med mycket kala väggytor tror vi att PSB:ernas lite behärskade karaktär passar utmärkt. Det låter väldigt lyssningsvänligt och behagligt, även under längre tid.

 

Baskontroll

Basen sträcker sig djupt, utan att några frekvenser drar till sig särskild uppmärksamhet. Till och med en halvmeter från väggen finns det inga tendenser till dånande eller några pucklar i basen. Vårt rums vanliga problemfrekvenser gör sig inte mycket tillkänna här. Det är nästan så att man först saknar lite av den invanda punchen i mellanbasen, men mycket av detta visar sig alltså vara frånvaro av färgning och rumsresonanser. Högtalarna verkar väldigt lättplacerade och går att ställa ganska så nära väggen utan att de låter obalanserade i basen.

PSB backar inte för att trycka till ordentligt när inspelningen kräver det, men det vilar inte mycket imponatorfaktor över basen: i stället för att dåna överdrivet mycket är den diskret ända tills det verkligen smäller till. Många pop-inspelningar kan därför låta lite tunna till att börja med, men när det kommer en inspelning med gott om äkta djupbas så blir vi nästan omkullblåsta!

Frånvaron av boomljud och ojämnheter i basen visar sig ge hörbara fördelar längre upp i mellanregistret – och man slipper den svampiga effekten som annars skulle maskera röster och instrument och ge dem en onaturlig fyllighet. Den här frånvaron av färgningar gör att PSB:erna kan skilja väldigt bra på inspelningarna vi utmanar dem med.

Saknar vi något? Tja, många av högtalarna i den här toppklassen har någon form av wow-faktor för att imponera på sina vänner. Det kan vara bamsetung bas, grym dynamik eller viktlösa övertoner som sticker ut speciellt. Imagine T3 har ont om sådana uppenbara ”lyssna vad jag kan”-egenskaper (det skulle i så fall vara det snygga och varma mellanregistret), i gengäld är de väldigt välbalanserade och otroligt spelvilliga oavsett musikstil. Chansen är därför stor att man blir sittande och lyssnar igenom hela album och spellistor i stället för att hoppa från låt till låt.

Imagine T3 blck rear  3

 

Kanada mot Schweiz

Vi jämför med Piega Classic 60.2 (90 000 kronor) som vi också håller på att testa. De schweiziska högtalarna har en fjäderlätt, tjusigt utsträckt diskant som kännetecknar bandelement och målar upp en ljudbild med ännu mer storhet och schwung. Det finns mer tyngd och pondus i basen, på gott och ont. Piega har vad många ljudfantaster efterfrågar, men är de ”bättre”? Vi byter tillbaka till PSB och ljudbilden blir lite mindre omfångsrik, inte lika bred och djup. Men den har lite skarpare fokus och mer framfusigt ljud, och lite större kropp i mellanregistret. Basen är kanske den största skillnaden – den gör inte lika mycket väsen av sig i volym, men går lika djupt rent subjektivt och skiljer minst lika bra på tonerna. Piega har en större ”highend-karaktär”, med mer luftighet, mer tystnad mellan tonerna, ännu mer fyllighet och värme, men kan också upplevas som lite tyngre och trögare i basen. PSB har en väldigt speciell karaktär i mellanregistret, med fylligare klang i alla röster, medan Piega är lite tunnare. Båda högtalarna har oerhört lite förvrängning. Ju mer jag lyssnar, byter fram och tillbaka, desto mer börjar jag ana att PSB har hittat en oerhört bra balans mellan olika egenskaper och att Imagine T3 utan tvekan tål att jämföras med betydligt dyrare högtalare.

 

Vilken förstärkare?

Den tämligen neutrala ljudkaraktären betyder att T3 går utmärkt att matcha med ett brett urval av förstärkare. Hög känslighet betyder att den inte behöver ha hundratals watt heller. Marantz PM-11 S3 är en gammal favorit som kan passa bra. Under testets gång använde vi också Parasound HINT och nya Hegel H360 med gott resultat. Förstärkaren bör absolut vara av viss kaliber för att göra högtalarna rättvisa, eftersom impedansen sträcker sig ner till 4 ohm. En sak ska kanadensarna ha beröm för också: de kan spela oerhört högt, och rent! Till och med när volymratten pekar på klockan tolv uppvisade de få tecken på att vilja ge upp, och de sväljer mycket effekt utan att säga stopp. Om du väljer att använda en surroundförstärkare med gott om förstärkarkanaler så rekommenderar vi att använda högtalarnas bi- eller tri-amping-möjligheter för bäst resultat.

Imagine T3 blck front 3

 

Slutsats

PSB och Paul Barton visar ännu en gång att de kan bygga högtalare med stort H, väl konstruerade och väl utförda ända ut i fingerspetsarna. Den här gången i en prisklass som vi inte utan vidare förknippar med det kanadensiska märket. PSB är lojala mot sina principer och T3 påminner mycket om sina mindre syskon i Imagine-serien, fast med en rejäl dos extra auktoritet, upplösning, realism och närvarokänsla – kort sagt: mer av allt! Imagine T3 tillhör inte nödvändigtvis den typen av högtalare som imponerar vid första lyssningen, utan växer snarare mer och mer för dig i takt med att favoritlåtarna strömmar förbi och du uppskattar den förvrängningsfria ljudkaraktären. Vi tror att många ljudfantaster kommer att känna att de ”når ända fram” med de här högtalarna och rekommenderar en provlyssning å det starkaste!

Läs alla artiklar i 1 månad för 49 kr

Få tillgång till alla plus-artiklar samt hela testarkivet.
Ingen bindningstid
Redan prenumerant?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Audun Hage

(f. 1981): Redaktionschef. Audun anställdes som journalist på Ljud & Bild 2004 och har spelat en aktiv roll i utvecklingen av L&B som tidning och webbplats. Audun är extremt kvalitetsmedveten och känd för sina kräsna öron och skarpa ögon. Som redaktionschef håller han ett öga på allt som journalisterna skriver. Han ansvarar också för Ljud & Bilds TV-tester.