On-Wall Super är den danska hifi-konstruktörens billigaste vägghögtalare. En piffig historia som sticker ut 9 centimeter från väggen och rymmer ett enda baselement och en domediskant.

Utseendemässigt ser den ut som en avklippt front från stativmodellen den bygger på, S1 Super. Diskanten är likadan men baselementet är anpassat för väggmontering. Audiovector använder sig av en så kallad Dynamic Feed Forward-princip i delningsfiltret för att höja högtalarens effektivitet och göra den enklare att driva.

Enligt specifikationerna sträcker sig basen ner till 58 Hz vilket innebär att den kanske klarar sig utan draghjälp av en subbas, men någon djupbas blir det inte.

Användning
Audiovectors On-Wall-högtalare är nästan lika enkel att hänga upp på väggen som de andra. Högtalarna hängs dock inte på en utan två förankrade skruvar, så här krävs ett vattenpass eller ett bra ögonmått.

Subbasen har steglöst delningsfilter, ljudnivå- och fasomkopplare. Vad som förvånade oss en smula var att tonåtergivningen uppenbarligen är så jämn att det gick som en dröm att integrera den. Med delning vid 100 Hz och medelljudnivå satt allting på direkten. Detta kan dock variera från rum till rum.

Ljudkvalitet
Utan hjälp från subbas målar högtalarna upp en finmaskig ljudbild och klara röster. Daft Punks hi-hat är distinkt och spröd, men aldrig påträngande. Ljudet påminner lite om det från DALI i tonstrukturen, fast stramare, mer städat och med bättre upplösning i övertonerna. Basen är däremot för tunn för vår smak, tunnare än DALI-högtalarna utan subbas.

Med subbasen inkopplad händer någonting riktigt spektakulärt. Ljudet förvandlas plötsligt till ett par stora golvhögtalare! Fast med bättre definierad bas! Rytmerna är saftiga och basriffen extremt svängiga. Detta är avgjort testets mest detaljerade bas, samtidigt som den slår tillräckligt tungt och maffigt för att det ska kännas i kroppen.

Audiovectors högtalare har ett smart utförande. Basporten på fronten är täckt med filt för att undvika blåsljud.

Audiovector är inte lika utåtriktade som Klipsch och vi får kanske inte samma oemotståndliga lust att dansa. Däremot blir vi tvingade att sitta kvar i favoritfåtöljen, sluta ögonen och verkligen lyssna. Till och med en tämligen komprimerad skiva som Daft Punks ”Random Access Memories” låter tungt som bara den!

Heather Novas sammetsröst är otroligt välfokuserad, den kommer ut omringad av en stor ljudbild. För att vara en vägghögtalare är stereoperspektivet verkligen bra. Övertonerna från både röster och instrument är ytterst distinkta, utan tendenser till vassa s-ljud som hos DALI. Perkussion är ren och tydlig, tamburinen är klar som dagen och klangen från gitarrsträngarna likaså. Samtidigt som klangen från gitarrlådan kommer fram fint.

Piano låter öppet och stort. Det finns inte samma vansinniga attack som hos Klipsch, men Audivector låter däremot luftigare och klangbottnen framträder tydligare.

Slutsats
Det finns inte många vägghögtalare som kan mäta sig med riktiga golvhögtalare. Audiovector On-Wall Super är en av få, under förutsättning att de får en bra subbas. Tillsammans med Ki-Sub återger de ljudbilden mer komplett än man kan förvänta sig. Ljudbilden är upplöst och mycket sammanhängande. Det svänger mysigt i basen samtidigt som basinstrumentens övertoner är en sömlös del av det hela och sätter pricken över i för en riktigt groovy musikupplevelse. Förbaskat bra!

Också i detta test:

Vägghögtalare