annons
annons
annons
annons

Superljud i fickan

Vill du ha tvättäkta hifi-ljud på resan så hoppa över mobilen och köp en riktig musikspelare.

Nu för tiden är mobiltelefonen oumbärlig. Den håller helt enkelt koll på livet åt dig. Den tar bilder, ser till att du hinner till möten, navigerar och ger vägbeskrivningar, har recept och kom-ihåg-listor när du handlar – och bjuder på ren och skär underhållning. Och så kan man ju ringa med den. Det finns nästan inga gränser för vad den avancerade datorn i fickformat klarar av. Och jodå, nästan alla lyssnar på musik med den när de är ute och reser.

 

Mobilen suger

Men även om man kan få ganska så bra musikupplevelser med telefonen också, så kommer den till korta om man jämför med en renodlad hifi-spelare. För det första är det inte alla mobiltelefoner som klarar högupplöst ljud, även om de flesta toppmodeller numera gör det (utom iPhone). Digitalomvandlaren är sällan av högsta klass och analogdelen har sina begränsningar i form av en enkel förstärkare som är beroende av lättdrivna hörlurar. Vill du ta med dig dina hifi- eller studiolurar när du går hemifrån så hänger inte mobilen riktigt med som ljudkälla.

Komponenter som mobil- och internetantenn och Bluetooth kan smitta av sig elektromekaniskt mellan interna komponenter (även om flera musikspelare nu för tiden också har både internet och Bluetooth). Detta löser sig om man sätter mobilen i flygläge, fast det är en dålig idé om man väntar på ett viktigt samtal. Lägg därtill det uppenbara problemet med begränsad batteritid i mobilen, så börjar det kännas logiskt att äkta hifi-entusiaster kanske bör fundera på att ha en separat musikspelare i fickan.

Bästa möjliga ljud

I de separata musikspelarna kan tillverkarna lägga all energi på att få ett bra ljud. Allting från D/A-omvandlarna till förstärkarsteget är utvalt och fintrimmat för att få så hög ljudkvalitet som möjligt i andra änden. Gränssnittet går också att anpassa speciellt för ljud. Fast paradoxalt nog har ofta mobiltelefonerna ett mer intuitivt gränssnitt än många musikspelare.

 

Två alternativ

På senare tid har det dykt upp många högupplösta musikspelare. Vi lovar att testa fler framöver, från bland annat HiFiMan och Astell & Kern. Under tiden tar vi oss an två spelare från tillverkare med bredare distribution på hemelektronikmarknaden, som båda försöker locka fram de bästa musikaliska upplevelserna från fickan.

 

Läs också: Test av högupplösta musikspelare: FiiO X5 och Sony NW-ZX2

Pioneer XDP-100R är klart större än Sony NW-ZX100. Foto: Geir Gråbein Nordby
Pioneer XDP-100R är klart större än Sony NW-ZX100. Foto: Geir Gråbein Nordby

Sony NW-ZX100 är lillebror till toppmodellen ZX2, som trots dubbla priset faktiskt var en liten besvikelse när vi testade den i sommarnumret förra året. För att få ner priset har ZX100 blivit av med storebroderns Android-operativsystem och samma sak har hänt med pekskärmen. ZX100 är med andra ord en renodlad musikspelare som styrs med pilknappar.

Pioneer XDP-100R är en aning dyrare än Sony ZX100 men billigare än ZX2. Den har både Android och pekskärm. Praktisk och användarvänlig, men på bekostnad av batteritiden som anges till 17 timmar med högupplöst musik. Som jämförelse ska Sony ZX100 hålla i 45 timmar! Pioneer har dock fördelen av att kunna strömma musik från tjänster som Tidal och Spotify.

Sony NW-ZX100 och Pioneer XDP-100R är ungefär lika tjocka. Men Sony-spelaren är tunnare, med rundare kanter. Foto: Geir Gråbein Nordby
Sony NW-ZX100 och Pioneer XDP-100R är ungefär lika tjocka. Men Sony-spelaren är tunnare, med rundare kanter. Foto: Geir Gråbein Nordby

Produkter i testet
Flaggskeppet som kan ”allt”
Med Android och pekskärm är det bara telefonsamtal som en mobil gör bättre.

Pioneer XDP-100R skiljer sig från andra spelare genom att den kör Android. Det betyder att man kan ladda ner appar som Spotify och Tidal, och dessutom Netflix och spel. Det som skiljer den från en smartmobil är att den inte kan ringa eller ta bilder. Vi har tidigare testat Android-spelaren Sony NW-ZX2, som är väsentligt dyrare (12 000 kronor) men som i likhet med lillebror ZX100 inte orkar driva svåra hörlurar.

Pioneer-spelaren stöder i princip alla musikformat och är den första vi har testat med fullt MQA-stöd. Det är ett format som packar ihop högupplöst musik till mycket mindre filstorlekar genom att ”vika ihop” ljudbilden och lägga de ultrasoniska frekvenserna under det hörbara registrets brusgolv. En process som packas upp helt utan kvalitetsförluster i andra änden av signalkedjan. Formatet är så nytt att vi inte haft tillgång till sådana filer under testet, så vi har inte undersökt den här funktionen.

XDP-100R har 32 GB inbyggt minne, vilket räcker till ungefär 30 högupplösta album. Det går att utöka med två microSD-kort på 200 GB vardera. Det lär räcka för de flesta. Batteritiden anges till 16 timmar, vilket är helt OK.

Spelaren är ganska så stor, eftersom skärmen är på hela 4,7 tum. Den är kantigare än en typisk mobiltelefon och stötdämparna längst ner och längst upp – där den senare har formen av ett rackhandtag – är inte särskilt läckra. Gudskelov går de att skruva av.

(Foto: Tillverkare)
(Foto: Tillverkare)

Ljudkvalitet

Precis som Sony ZX100 låter Pioneer-spelaren mycket luftigt och upplöst. Det är en fröjd att lyssna på högupplöst musik, oavsett om den är klassisk med Trondheimsolistene eller mer funky med Daft Punk. Och lyssna bara på albumet ”Dilate” med Ani Difranco! Slide-gitarren i ”Done Wrong” svävar angenämt i höger öra och ljudbilden är stor och rymlig. Anis känslosamma röst framträder tydligt och basgitarren är lika upplöst som djup. Oerhört imponerande, och till skillnad från Sony ZX100 och ZX2 finns det faktiskt så mycket kräm i 100R att de kan driva mina öppna Audio-Technica ATH-R70r. Precis tillräckligt.

Pioneer har högre gain än både Sony och min iPhone 6s Plus och den släpper igenom musikens nerv på ett helt annat sätt än mobiltelefonen. Den har däremot inte lika mycket muskler som FiiO X5, som med sina superkrafter kan driva ännu svårare hörlurar. Det finns EU-regler om hur hög nivå en bärbar spelare får ge ifrån sig, men den kinesiska FiiO-spelaren är också CE-godkänd så det kan verka som om både Sony och Pioneer har varit väl försiktiga med volymkontrollen.

(Foto: Tillverkare)
(Foto: Tillverkare)

Slutsats

Skötseln är oklanderlig och ljudet likaså. Pioneer har inte sparat in på något, bortsett från inbyggd lagringsplats men det går gudskelov att råda bot på med två microSD-kort. Maskinvaran är snabb, den förinställda musikspelaren är användarvänlig och det finns inte mycket att klaga på. Bortsett från en lite kantig form och en ljudnivå som precis är hög nog, men som inte kan mäta sig med exempelvis den kinesiska FiiO X5. De allra mest tungdrivna hörlurarna blir ett problem för XDP-100R. Inofficiellt kan det gå att hacka gain-kontrollen i Android-enheter, till exempel via androidaudiohacks.com. Kolla på eget ansvar. Under alla omständigheter spelar Pioneer-spelaren tillräckligt högt med de flesta hörlurar, och låter sagolikt.

Blodfattig Walkman
Sonys nylansering av Walkman-konceptet spelar söt och luftig musik – men var är trycket?

Sony ZX100 är toppmodellen bland Walkman-modellerna som bara är avsedda för musik. Ovanför finns den svindyra och Android-baserade ZX2, som vi testade i sommarnumret förra året, tyvärr inte med så lyckat resultat.

ZX2 har ingen pekskärm, vilket betyder att musiken och inställningarna måste manövreras med pilknappar. Inga problem i praktiken, spelaren är enkel att sköta och även om skärmen har begränsad storlek så rymmer den både grafik och fler linjers text i ett ganska så elegant gränssnitt. Sony har lyckats klämma ut 35 timmars speltid med högupplöst musik, och går man ner till MP3-kvalitet så ska batteriet hålla i hela 70 timmar! Detta gäller om man inte har Bluetooth aktiverat så att ZX100 kan spela musik till trådlösa enheter. Har du en trådlös Sony-högtalare med stöd för LDAC-kodeken så får du musiken i upp till 96 kHz-upplösning via Bluetooth.

Inbyggt minne på 128 GB räcker till ungefär 100 album i högupplöst kvalitet, och mer än dubbelt så många i CD-kvalitet. Räcker inte det så kan lagringskapaciteten fördubblas med ett microSD-kort. Filerna överförs med USB-kabeln som ingår men som tyvärr inte är av standardtyp. Tappa inte bort den!

Det ingår ett par öronsnäckor, MDR-NW750NE, som har aktiv brusreducering. Den sätts på och stängs av från spelaren och effekten kan justeras. Detta fungerar dock bara med hörlurarna som ingår. Som är av OK kvalitet, men ska jag lägga mer än 5 000 kronor på en musikspelare så vill jag använda den med större hörlurar.

(Foto: Tillverkare)

Ljudkvalitet

Öronsnäckorna som ingår låter ganska så bra. Det finns lite väl mycket i diskantregistret men det balanseras fint med fyllig bas. Fast jag vill använda mina egna hörlurar, som för tillfället är de öppna Audio-Technica ATH-R70x.

ZX100 återger musiken luftigt och detaljerat. Det är ingen vits att använda ljudfunktionen ClearAudio+ som försöker göra musiken renare. Funktionen åstadkommer mer förvrängning också, stereobilden flyttas framåt samtidigt som det rytmiska drivet avtar. Rekommenderas inte. Däremot kan man överväga funktionen DSEE HX, som är en kryptisk beteckning på något som försöker skala upp ljudet från CD-kvalitet till högupplöst. Skillnaden med och utan är inte så stor, men eftersom jag är lite allergisk mot sådana funktioner så låter jag den vara avstängd.

Med alla funktioner avstängda låter ZX100 rent och snyggt. Sångare framträder fint i musiken, ljudbilden är städad och öppen och oavsett om det är en stråkorkester eller elektronisk musik som spelar så är ljudet luftigt och fint. Tyvärr är det för tamt också. Ljudnivån är mer än hög nog om man har de medföljande snäckorna, men med hifi-hörlurar låter det livlöst. Försök att sitta på ett plan eller tåg och lyssna i hörlurar utan brusreduktion. Det är omöjligt.

(Foto: Tillverkare)
(Foto: Tillverkare)

Slutsats

Sony NW-ZX100 har mycket bra förutsättningar. Den klarar högupplöst ljud, har en enorm batterikapacitet, ligger skönt i handen och fickan och är lättskött. Men precis som sin storebror har den inte tillräckligt med muskler.

Till och med min egen iPhone 6s Plus har mer att gå på. Den låter inte lika rent som Sony-spelaren, men är faktiskt mer allsidig när det gäller val av hörlurar, vilket gör att ZX100 känns ganska så onödig. För de här pengarna får du mycket mer tryck och välljud för pengarna med FiiO X5.

    Läs också

    Monsterförstärkare från Dan D'Agostino

    Monsterförstärkare från Dan D’Agostino

    Integrerade Progression Integrated Amplifier kan utrustas med DAC och phono-steg.Lägg till som favorit
    Geneva Touring S+

    Geneva Touring S+

    Geneva utmärker sig med en riktigt potent reseradio.

    Lägg till som favorit
    Yamaha M-5000 och C-5000

    Yamaha M-5000 och C-5000

    Trött på hifi? Yamahas highend-förstärkare kommer att få dig på andra tankar.

    Lägg till som favorit
    Gold Note IS-1000

    Gold Note IS-1000

    Gold Note charmar och imponerar.

    Lägg till som favorit
    Tivoli Audio PAL+ BT

    Tivoli Audio PAL+ BT

    Tivolis reseradio har just förbättrats, räcker det för att hålla undan för konkurrenterna?

    Lägg till som favorit
    Ruark Audio R1 Mk3

    Ruark Audio R1 Mk3

    Bättre ljud kan du inte få i den här klassen, men batteriet är skrattretande dyrt.

    Lägg till som favorit
    Pure Evoke H4

    Pure Evoke H4

    Pure är ett bra val för dig som vill ha ett handtag – men kom ihåg att köpa batterier.

    Lägg till som favorit
    Geneva Acustica Lounge Radio

    Geneva Acustica Lounge Radio

    Det Genevas lilla radio saknar i funktioner tar den igen med ljud.

    Lägg till som favorit
    annons