: Genelec G Four

Itakt med att datorn som musikkälla har skapat nya premisser för det ljud folk hör i hemmet, har intresset för aktiva monitorer ökat drastiskt. Alla vet ju att vanliga datorhögtalare för skrivbordet är billiga och kan skramla på rätt bra, men när nu datorn faktiskt är en så bra och inte minst flexibel ljudkälla som den är, kan man komma väldigt mycket längre genom att koppla den till en riktig anläggning.

Men vad är en riktig anläggning idag? Med ett par aktiva högtalare har du ju en hel anläggning bara du kopplar ljudkällan till dem. Förstärkarna sitter redan i högtalarna, så de behöver bara en signal. Bättre blir det om du har en separat dac, då hörlursutgången på en dator ofta lämnar mycket i övrigt att önska rent kvalitetsmässigt. Tar du ut signalen via USB räcker det ofta med en liten USB-dac för att få riktigt bra resultat.

Det var med en dator som källa. Men en aktiv högtalare kan ju kopplas till vad som helst, och idag finns det kvalificerade aktiva lösningar som även kan göra folk som kräver mer än en skrivbordsanläggning glada. En sådan lösning ser vi på här: Genelec G Four.

Genelec och hemmahifi
Det tog inte särskilt lång tid från det att datorn blivit en del av vår ljudvärld förrän folk hittade fram till Genelec och började köpa deras studiomonitorer att även använda hemma. Men det ställs lite andra krav på en hemmahögtalare än en studiohögtalare, så efter en enligt min åsikt rätt lång tid har firman tagit fram en serie för just hemmabruk.

Men den är inte helt frånkopplad från studio- sidan ändå. En av grundtankarna med högtalarserien är att skivproducenterna också kunde ha en hemmahögtalare som hade samma typ av ljud som den högtalare de hade i studion, så att de i lugn och ro också kunde sitta hemma och lyssna och eventuellt jobba vidare med sina projekt.

För Genelecs högtalarserier är konstruerade för att ha samma grundprestanda, det blir bara liksom mer av det hela ju större högtalare du skaffar. Detta brukar Genelec också verifiera på utställningar, där man kan höra samma spår på hela serien och växla upp eller ner i storlek som man vill. I princip är det egentligen också samma grundhögtalare det handlar om som bara skalerats upp eller ned i storlek.

G Four
Artikelns rubrik anspelar egentligen inte så mycket på Åge Aleksandersens välkända låt som på det faktum att högtalaren är gjuten i återvunnen aluminium. Med all respekt för Finlands alkoholkonsumtion är det inte ölburkar som är huvudingrediensen i högtalaren utan den lilla aluminiumkoppen till värmeljus. Jo, det är mörkt därinne i de finska skogarna. Ljus och värme ska det till.

G Four är den största högtalaren i serien. Trots det är den inte särskilt stor – måtten är 365x237x223 mm (HxBxD) inklusive den speciella Iso-Pod-foten. Vikten är 8,6 kg.

Inte så stor, säger jag, men den ser samtidigt lite klumpig ut, lite som en annan finsk klassiker – mumintrollet. I varje fall får jag nästan direkt associationen. Och den vill inte riktigt lämna mig. Det gör att trots klumpigheten har den egentligen ett rätt charmigt utseende. Å andra sidan, det är lite svårt att kritisera ett utseende som egentligen endast blivit till på grund av ljudmässiga hänsyn.

Inuti sitter två klass A/B-förstärkare på 90 watt vardera. Oftast sitter det numera varianter av klass-D i mindre aktiva högtalare, men eftersom högtalaren är av aluminium fungerar kabinettet som en kylfläns så värmeutvecklingen blir aldrig något problem för Genelec.

Förstärkarna slår av sig själv efter en stund utan signal och startar på ett kick när du börjar spela. Det fungerar utmärkt, även om de båda högtalarna inte verkar ha riktigt samma timing för när de ska stänga av.

Det finns både balanserad (XLR) och obalanserad (RCA) ingång, men det intressanta på bakpanelen är de tre musorglar som sitter där. Det är alltså tre enheter om fyra omkopplare där du bland annat kan ställa nivåer för bas och diskant samt ange om högtalaren står på ”Tabletop”. Det är väldigt flexibelt när man kan arbeta med DSP.

IsoPod-foten, ja. Det är en typ av ställbar gummifot som både gör att högtalaren står stabilt och stadigt. I övrigt sitter en basport högst upp på kabinettets baksida och under den hittar du gängade hål för väggbeslag. Allt är liksom tänkt på redan från början.

Lite musik
G Four är en musikalisk allätare, inga tvivel om det. Jag har provat med musik av alla de slag, och G Four bjuder genomgående på en både engagerande och ”lagom” detaljrik återgivning. Det betyder att du får en homogen återgivning som liksom aldrig går överstyr. Den är svår att få att låta illa, faktiskt inte ens när musiken lägger upp till det. En genomgående lite snäll återgivning, alltså. Lite på gott och ont.

Gamla jazzinspelningar, jag spelade till exempel John Coltrane: Blue Train och den klassiska bossaplattan Getz/Gilberto lät förvånansvärt äkta och tidsandan förmedlades precis som den ska med bra högtalare. Du kan höra inspelningens ålder, vilket bara gör musiken intressantare och lyssningen till ett större nöje. I varje fall har jag det på det viset.

Från den klassiska avdelningen gav jag mig på 1600-talsmusik av både Heinrich Ignaz Franz Biber och Johann Schmelzer, finstämd musik med krav på massor av detaljer och inte minst intertransienttystnad. Här gör den aningen snälla återgivningen att musiken tappar lite av den intensitet jag vet att den kan ha via min referensanläggning, men då talar vi också helt andra priser. För att vara en musikalisk allätare för det här priset är det ett bra resultat, även om genren inte är högtalarens allra starkaste sida.

Kan den klara Infected Mushroom eller Rammstein då? Jo, det blir riktigt bra tryck och botten är rejält kapabel även när man drar på ordentligt. Och då menar jag ordentligt, G Four kan spela högt innan den börjar tappa sugen. Dessutom tappar den inte i upplösning eller grötar ihop det, vilket sannerligen inte är givet när man spelar den här typen av musik. Det tyder på att förstärkarna också är kompetenta.

Jag kunde inte motstå att spela Fine Girl med Zappa när nu skivan ändå låg framför mig. Det gick över förväntan, måste jag säga. Normalt vill jag inte spela mina husgudar (det finns några stycken) på mina testobjekt, men jag gör tydligen fler och fler undantag när mina testobjekt visat klass – eller visat sig värdiga. G Four visade sig värdig.

G Two
Jag har även samtidigt haft lillebrodern G Two på besök. Som jag tidigare varit inne på är det i princip en nedskalad version av G Four med bara en musorgel på baksidan och endast obalanserad ingång (RCA). Den har samma diskant med waveguide men ett 4-tums bas/mellanregisterelement. Förstärkningen är 20 + 20 W, måtten är 242x151x142 mm (BxHxD) och priset är under hälften.

Att de är i familj med varandra är det ingen tvekan om. G Two är bara mindre i allt. Men trots det angivna frekvensområdet får man en återgivning med fin kropp med tanke på att det är en väldigt liten högtalare. Dock upplever jag diskantåtergivningen en aning annorlunda med en något vassare grund som kan ge lite sibilanser med viss musik. Inte obehagligt, men aningen annorlunda mot G Four som känns lite mer homogen. Fattas bara också, den är mer än dubbelt så dyr.

Kopplar vi till den passande aktiva Genelec-subwoofern F One får vi mer kropp och själ, det ger det där extra i botten som väldigt mycket musik mår bra av. G Four kräver nästa subwoofer på programmet, F Two, för att det ska ge någon verkligt stor förbättring. Four har riktigt bra tyngd i sig själv.

Slutsats
Genelecs koncept med aktiva flexibla högtalare är som klippt och skuret för den moderne musikkonsumenten. G Four, den största modellen i serien, är en mycket trevlig musikspelare som mer ska ses som en hel anläggning än bara en högtalare. Det gör att priset är väsentligt mer tilltalande än vad första anblicken kanske säger. Genelec G Four är en väldigt kompetent lösning som du absolut bör ta med i dina överväganden när du letar efter en riktigt bra och inte minst prisvärd anläggning i den här prisklassen.