TEST: Dell XPS 13 Plus 9320

Den smala och lätta ultrabook-datorn är den resande digitala nomadens svar på samurajsvärdet: knivskarp, elegant och dödligt effektiv.

Dell XPS 13 Plus 9320 är ultrabookarnas ultrabook. Jag har skrivit om teknik, inklusive datorer, i över 30 år. Jag har också sett åtskilliga generationer av 13-tums Dell XPS-datorer. Den äldsta av dem, från 2007, är fortfarande elegant efter 15 år. Och jag slår fortfarande på min då och då. Men jag har aldrig sett en bärbar dator med så vass design som nya XPS 13 Plus! Skalet är så knivskarpt och tunt att det får en MacBook Air att verka klumpig. Den knivskarpa 4K-skärmen är praktiskt taget kantlös – men inramad av en smal aluminiumram. Det gäller även tangentbordet som går precis ända ut till kanten. Det stilrena intrycket förstärks av pekplattan – som inte alls finns där.

Var är styrplattan?

Datorn har naturligtvis en styrplatta, den är bara osynlig. Detsamma gäller den översta raden med funktionstangenter, som är pekfält som lyser upp när PC:n sätts på. Pekplattan förblir dock osynlig hela tiden. Det ser utomordentligt läckert och exklusivt ut! I praktiken är det dock inte alls lika smart, eftersom man bokstavligen famlar i blindo när man försöker pricka rätt på pekfältet som inte är större än på andra bärbara datorer. Det blir extra svårt att högerklicka, eftersom det, till skillnad från att vänsterklicka, bara kan göras i det nedre högra hörnet av pekfältet som man inte kan se gränserna för!

Mer smart än praktiskt

Pricksäkerheten blir naturligtvis bättre med tiden, när fingermusklerna vänjer sig vid att hitta det ”magiska stället”. Men Dell har lyckats göra en enkel operation mycket svårare. Vilket väl är motsatsen till tanken med bra design?

Det stilrena intrycket förstärks av styrplattan – som inte alls finns där.

Samma sak gäller tyvärr portarna på Dell XPS 13 Plus. Som bara är precis så många att de kan omnämnas i plural. Två USB-C-portar är alla öppningar som finns på det knivskarpa skalet. I rättvisans namn hade det varit nästan omöjligt att hitta plats för andra portar. En medföljande adapter för USB-A, HDMI och DisplayPort hade varit plåster på såren. Men någon sådan finns inte. Däremot får man med en USB-C till USB-A-adapter och en hörlursadapter.

Perfekt skärm

Skärmen går det som sagt inte att klaga på: en klar och färgäkta UHD-skärm i 16:10-format. Som nämnts ovan fyller den nästan hela ramen. Och touch-funktionen är pricken över i. Det går inte att göra så mycket bättre. Och ingen bärbar från Cupertino har en skärm som är ens hälften så bra. Apple-fans är välkomna att motbevisa mitt påstående genom att nämna en 13-tums Mac-laptop med 4K-upplösning och pekskärm. Eller åtminstone en av delarna.

Fullvuxet innanmäte i liten PC

Dell XPX 13 Plus är bland de tunnaste bärbara datorerna du kan hitta. Den är 1,6 centimeter tjock. Och eftersom det rejäla aluminiumlocket är knappt en halv centimeter tjockt finns det bara lite drygt en centimeter kvar för själva elektroniken. Det är imponerande hur mycket Dells ingenjörer har lyckats proppa in i det ultratunna skalet.

Processorn är en 12:e generationens Intel Core i7. Det finns 32 GB DDR5-minne och 1 TB SSD. Grafikkortet är – naturligtvis – Intel Iris Xe, som är integrerat i processorn. Vilket är en helt acceptabel lösning för en ultrabook-dator.

Benchmarks

Processorn är en Intel Core i7-1260P med en arbetshastighet på 2,1 GHz och upp till 4,7 GHz i turboläge. Den har 12 kärnor, men ”bara” 16 trådar eftersom moderna processorer inte bara har kärnor utan är uppdelade i ”performance-kärnor” och ”efficient-kärnor”, vilket inte automatiskt leder till dubbelt så många trådar som det finns kärnor. Detta är dock bara en teknikalitet, eftersom processorn under alla omständigheter är pigg.

GeekBench 5-processortestet slutar med resultaten 7032 i multicore och 1426 i singlecore. Det är absolut respektabelt för en processor som är avsedd för ultrabooks och där värmealstringen ska vara så låg som möjligt. Det är en smula långsammare än 2022-versionen av Apple MacBook Air med M2-processor. Men bara en smula. Samma sak gäller Cinebench R23-testet som slutar med 1608 i singlecore och 6702 i multicore. PCMark 10-simuleringen av kontorsprogramvara slutar på 4935 poäng. Det är ett respektabelt resultat för en så lätt bärbar dator. Och man måste gå upp till mycket tyngre datorer, till exempel Acer Predator Helios 300, för att hitta betydligt högre processorprestanda. Och då kostar det vikt.

Traditionsenligt har vi även försökt köra 3D-grafiktesterna på Dell XPS 13 Plus. Och traditionsenligt visar de att det inte är sådant som ultrabooks är byggda för. Jämfört med andra datorer med Intel Iris Xe-grafik lever dock Dell i stort sett upp till standarden.

För att vara en ultrabook är resultatet av batteritestet en liten besvikelse. Dell XPS 13 Plus klarade bara drygt två och en halv timmes intensiv kontorssimulering med fullt ös på skärmen innan batteriet tog slut. Det bör dock räcka för en vanlig arbetsdag. Och om olyckan är framme så kan de flesta nyare USB-C-laddare lösa problemet.

Slutsats

Dell XPS 13 Plus är en extrem dator. Den är tunnare och lättare än de flesta och rent designmässigt är det ingen som når den ens upp till knäna. Ändå är den lika snabb som större och tyngre bärbara datorer, och 4K-pekskärmen är läcker och skarp. När det dessutom finns generösa mängder SSD och DDR5 RAM är det oundvikligt att priset blir högt. Om du har råd (eller om du kan få det bekostat av företaget – som drar av det på skatten) får du en dator som kommer att framkalla avundsjuka blickar vid konferensbordet. Den osynliga styrplattan är en häftig idé som i mina ögon gör användningen onödigt krånglig. Åtminstone tills man vänjer sig vid att pricka rätt med fingret.

Jämförelsen med Apple MacBook Air är oundviklig. Prestanda är i nivå med den. Och sänker man kraven ordentligt på mängden RAM och lagring, samt skärmupplösning, kan man till och med hitta en version av Dell XPS 13 Plus som matchar MacBooken både vad gäller pris och specifikationer. Men det är i den här superversionen som den är mest intressant.