annonse
annonse
annonse

Ayre AX-5

Extremt ärlig trollkonstnär

Om du är av den uppfattningen att förstärkare har minimal inverkan på ljudet bör du lyssna på Ayre AX-5. Den kan nämligen trolla.

Plus
Ultragenomskinlig ljudbild Extrem dynamisk kontrast Superneutral klang Gedigen byggkvalitet
Minus
Vad hände med DAC? Koststam Bara spadterminaler

Efter fyra par högtalare och flera veckor med Ayres integrerade förstärkare kom jag att tänka på salig Peter Walker, mannen bakom de ursprungliga Quad-högtalarna och en förstärkarkonstruktör med milt sagt egna uppfattningar om saker och ting. Walker ansåg nämligen att den perfekta förstärkaren skulle ha samma egenskaper som en sladd. Fast med volymkontroll. Med det menade han att förstärkaren skulle kunna öka och sänka spänningen och överföra mer ström till högtalarna, utan att signalkvaliteten och ljudet påverkades.

Walker utvecklade bland annat Current Dumping 1975, som effektivt eliminerade förvrängningen i förstärkarens utgångssteg med hjälp av en enkel felkorrigeringskrets. Som bekant uppstår det ofelbart förvrängningar när förstärkaren ska leverera mer ström och spänning, och Walker hävdade att han hade hittat på ett botemedel mot den sjukdomen. I och för sig måste jag medge att han delvis hade rätt, för jag har själv ägt både en Quad 405-2 med Current Dumping och ett par Quad ELS-63-elektrostathögtalare.

Enkel
Men Quad-högtalarna lät faktiskt bättre med andra förstärkare än Quads egna. Bland annat försökte jag med ett par tidiga modeller från Electrocompaniet, en integrerad Luxman i klass A samt en Nakamichi. De hade relativt olika konstruktionsprinciper – och lät inte oväntat helt olika med Quad-högtalarna. Med andra ord: de påverkade i hög grad min uppfattning om ljudkvaliteten, och påverkade således också musikupplevelsen.

Precis som Ayre AX-5 kommer att göra. Det är en integrerad 125-watts stereoförstärkare som är plundrad på funktioner men har ännu en variant av Walkers tes om att en förstärkare ska uppföra sig som en sladd. Fast med förstärkning.

Kanske är det därför AX-5 saknar funktioner som man tar för givet nu för tiden. Den har nämligen inte en endaste digitalingång. Inte ens USB. Och ingen skivspelaringång heller. I stället är den uteslutande försedd med analoga ljudingångar. Både balanserade med XLR-kontakter och vanliga obalanserade. Fast det är ju inte alls samma sak som att den är lika enkelt konstruerad som en sladd med förstärkning!

Explosiv dynamik
Förstärkaren har nämligen lånat teknik från Ayres highend-förförstärkare KX-R och effektförstärkarna i Reference-serien, MX-R och VX-R. Volymkontrollen sitter alldeles intill utgångssteget och har mekaniska Shallco-kontakter i rent silver. Det betyder att du hör en knäppning varje gång du ändrar volymen. Den har också ett helt diskret (utan integrerade kretsar i signalvägen) och helbalanserat förstärkarsteg, separat jord samt inbyggt strömfilter till nätkabeln. För att bara nämna något av allt på den långa listan över tekniska lösningar som finns där för att AX-5 ska släppa genom mer musik till högtalarna.

Annons: Artikeln fortsätter nedan

Är det något den här förstärkaren briljerar med så är det upplösning, transparens och dynamik. Den låter som en mycket kraftigare förstärkare än de 125 wattarna ger en antydan om – ska du överträffa den måste du upp till Musical Fidelitys massiva M6 500i, som med sina 500 watt per kanal krossar de flesta integrerade förstärkare. Även AX-5.

Ayre AX5 innv

Ayre-förstärkaren kan dock något som få konkurrenter mäktar med. Den kan trolla. Åtminstone känns det så. Jag kan inte minnas när jag senast hörde en integrerad förstärkare som skakade om musiken på samma sätt. För mig kändes det som om alla inspelningar var purfärska, nästan live om du så vill. Ta till exempel Calexicos livekonsert från Bryssel. Inte alls någon pärla rent ljudmässigt, men genom AX-5 förvandlades den till en skinande upplevelse, där mässingsblåset fick målarfärgen att flagna på väggarna när jag spelade ordentligt högt.

Dynamiken är så explosiv att jag fick tårar i ögonen när jag spelade ”Allegro con brio” från Leif Ove Andsnes Beethoven-tolkningar. Det eleganta pianots silkeslena textur lullade in mig i en romantisk stämning som The Mahler Chamber Orchestra ryckte mig ut ur. Den enorma dynamiska kontrasten gällde oavsett vilka högtalare jag använde. Små högtalare från Audiovector och Dynaudio växte rejält med uppgiften och ett par golvare från Piega lät nästan som en PA-anläggning med AX-5 bakom ratten. Riktigt magiskt blev det med Focal Diablo Utopia (test är på gång). Transparensen som den kombinationen skapade gav mig plötsligt en detaljrikedom i inspelningar som Keith Jarrett trio live från Montreux – och Bob Dylans ”Oh Mercy” på vinyl – som jag bara hört låta bättre med kombinationen Martin Logan Montis elektrostater och Ayre KX-R och VX-R.

Balansen är perfekt. Från den superstrama och expansiva basen, som går så djupt att det känns som om högtalarna når en extra halv oktav ner i basregistret, till den distinkta och luftiga diskanten. Personligen gillar jag mer värme i mellanregistret, som från en McIntosh-förstärkare, men jag måste erkänna att AX-5 är mer neutralt balanserad. Ingen annan integrerad jag har testat, möjligtvis med undantag av Gryphon Diablo, lyckas spänna upp en lika tredimensionell ljudbild med så mycket djup och dynamik. Här hör du faktiskt mer musik eftersom inspelningen atmosfär bevaras bättre än med andra förstärkare. En bragd, faktiskt, och enligt min åsikt en av de viktigaste parametrarna för att få musik att upplevas som realistisk. I synnerhet klassiska konserter inspelade i konsertsalar, och operor, där Ayre-förstärkarens rumskänsla gränsar till magi.
Ayre AX5 volumkontroll

Kritiska öron kommer att sakna den fylliga värmen från en McIntosh-förstärkare, eller den mjuka finessen en Burmester ger musiken, men jag tror att AX-5 är det mest neutrala alternativet av de tre. Det är svårt att hitta något att sätta fingret på. Den totala kontrollen i basen och den explosiva dynamiska kontrasten finns i andra förstärkare. Men jag kommer inte på någon integrerad – inte ens Krell FBI – som lyckas kombinera muskler och finess på samma utsökta sätt som Ayre AX-5.

Gör guld av gråsten
Om man sätter värde på en neutral utgångspunkt, inte är rädd för extrem dynamisk kontrast och inte bryr sig ett dyft om digitala ingångar, är detta förstärkaren som bör stå överst på önskelistan. Den lyfter ljudkvaliteten i varje högtalare och lämnar lyssnaren med halvöppen mun, dreggel i mungipan och glödande öron. Billig är den inte, särskilt inte med tanke på att den saknar DAC, men sättet på vilket den förför lyssnaren kan leda till ett lyckligt samliv med en förstärkare som kan trolla fram guld ur gråsten.

Jag är säker på att Peter Walker skulle ha hållit med. Ayre AX-5 uppför sig precis så som han ville ha det.

Efter fyra par högtalare och flera veckor med Ayres integrerade förstärkare kom jag att tänka på salig Peter Walker, mannen bakom de ursprungliga Quad-högtalarna och en förstärkarkonstruktör med milt sagt egna uppfattningar om saker och ting. Walker ansåg nämligen att den perfekta förstärkaren skulle ha samma egenskaper som en sladd. Fast med volymkontroll. Med det menade han att förstärkaren skulle kunna öka och sänka spänningen och överföra mer ström till högtalarna, utan att signalkvaliteten och ljudet påverkades. Walker utvecklade bland annat Current Dumping 1975, som effektivt eliminerade förvrängningen i förstärkarens utgångssteg med hjälp av en enkel felkorrigeringskrets. Som bekant uppstår det ofelbart förvrängningar när förstärkaren ska leverera mer ström och spänning, och Walker hävdade att han hade hittat på ett botemedel mot den sjukdomen. I och för sig måste jag medge att han delvis hade rätt, för jag har själv ägt både en Quad 405-2 med Current Dumping och ett par Quad ELS-63-elektrostathögtalare. Enkel Men Quad-högtalarna lät faktiskt bättre med andra förstärkare än Quads egna. Bland annat försökte jag med ett par tidiga modeller från Electrocompaniet, en integrerad Luxman i klass A samt en Nakamichi. De hade relativt olika konstruktionsprinciper – och lät inte oväntat helt olika med Quad-högtalarna. Med andra ord: de påverkade i hög grad min uppfattning om ljudkvaliteten, och påverkade således också musikupplevelsen. Precis som Ayre AX-5 kommer att göra. Det är en integrerad 125-watts stereoförstärkare som är plundrad på funktioner men har ännu en variant av Walkers tes om att en förstärkare ska uppföra sig som en sladd. Fast med förstärkning. Kanske är det därför AX-5 saknar funktioner som man tar för givet nu för tiden. Den har nämligen inte en endaste digitalingång. Inte ens USB. Och ingen skivspelaringång heller. I stället är den uteslutande försedd med analoga ljudingångar. Både balanserade med XLR-kontakter och vanliga obalanserade. Fast det är ju inte alls samma sak som att den är lika enkelt konstruerad som en sladd med förstärkning! Explosiv dynamik Förstärkaren har nämligen lånat teknik från Ayres highend-förförstärkare KX-R och effektförstärkarna i Reference-serien, MX-R och VX-R. Volymkontrollen sitter alldeles intill utgångssteget och har mekaniska Shallco-kontakter i rent silver. Det betyder att du hör en knäppning varje gång du ändrar volymen. Den har också ett helt diskret (utan integrerade kretsar i signalvägen) och helbalanserat förstärkarsteg, separat jord samt inbyggt strömfilter till nätkabeln. För att bara nämna något av allt på den långa listan över tekniska lösningar som finns där för att AX-5 ska släppa genom mer musik till högtalarna. Är det något den här förstärkaren briljerar med så är det upplösning, transparens och dynamik. Den låter som en mycket kraftigare förstärkare än de 125 wattarna ger en antydan om – ska du överträffa den måste du upp till Musical Fidelitys massiva M6 500i, som med sina 500 watt per kanal krossar de flesta integrerade förstärkare. Även AX-5. Ayre AX5 innv Ayre-förstärkaren kan dock något som få konkurrenter mäktar med. Den kan trolla. Åtminstone känns det så. Jag kan inte minnas när jag senast hörde en integrerad förstärkare som skakade om musiken på samma sätt. För mig kändes det som om alla inspelningar var purfärska, nästan live om du så vill. Ta till exempel Calexicos livekonsert från Bryssel. Inte alls någon pärla rent ljudmässigt, men genom AX-5 förvandlades den till en skinande upplevelse, där mässingsblåset fick målarfärgen att flagna på väggarna när jag spelade ordentligt högt. Dynamiken är så explosiv att jag fick tårar i ögonen när jag spelade ”Allegro con brio” från Leif Ove Andsnes Beethoven-tolkningar. Det eleganta pianots silkeslena textur lullade in mig i en romantisk stämning som The Mahler Chamber Orchestra ryckte mig ut ur. Den enorma dynamiska kontrasten gällde oavsett vilka högtalare jag använde. Små högtalare från Audiovector och Dynaudio växte rejält med uppgiften och ett par golvare från Piega lät nästan som en PA-anläggning med AX-5 bakom ratten. Riktigt magiskt blev det med Focal Diablo Utopia (test är på gång). Transparensen som den kombinationen skapade gav mig plötsligt en detaljrikedom i inspelningar som Keith Jarrett trio live från Montreux – och Bob Dylans ”Oh Mercy” på vinyl – som jag bara hört låta bättre med kombinationen Martin Logan Montis elektrostater och Ayre KX-R och VX-R. Balansen är perfekt. Från den superstrama och expansiva basen, som går så djupt att det känns som om högtalarna når en extra halv oktav ner i basregistret, till den distinkta och luftiga diskanten. Personligen gillar jag mer värme i mellanregistret, som från en McIntosh-förstärkare, men jag måste erkänna att AX-5 är mer neutralt balanserad. Ingen annan integrerad jag har testat, möjligtvis med undantag av Gryphon Diablo, lyckas spänna upp en lika tredimensionell ljudbild med så mycket djup och dynamik. Här hör du faktiskt mer musik eftersom inspelningen atmosfär bevaras bättre än med andra förstärkare. En bragd, faktiskt, och enligt min åsikt en av de viktigaste parametrarna för att få musik att upplevas som realistisk. I synnerhet klassiska konserter inspelade i konsertsalar, och operor, där Ayre-förstärkarens rumskänsla gränsar till magi. Ayre AX5 volumkontroll Kritiska öron kommer att sakna den fylliga värmen från en McIntosh-förstärkare, eller den mjuka finessen en Burmester ger musiken, men jag tror att AX-5 är det mest neutrala alternativet av de tre. Det är svårt att hitta något att sätta fingret på. Den totala kontrollen i basen och den explosiva dynamiska kontrasten finns i andra förstärkare. Men jag kommer inte på någon integrerad – inte ens Krell FBI – som lyckas kombinera muskler och finess på samma utsökta sätt som Ayre AX-5. Gör guld av gråsten Om man sätter värde på en neutral utgångspunkt, inte är rädd för extrem dynamisk kontrast och inte bryr sig ett dyft om digitala ingångar, är detta förstärkaren som bör stå överst på önskelistan. Den lyfter ljudkvaliteten i varje högtalare och lämnar lyssnaren med halvöppen mun, dreggel i mungipan och glödande öron. Billig är den inte, särskilt inte med tanke på att den saknar DAC, men sättet på vilket den förför lyssnaren kan leda till ett lyckligt samliv med en förstärkare som kan trolla fram guld ur gråsten. Jag är säker på att Peter Walker skulle ha hållit med. Ayre AX-5 uppför sig precis så som han ville ha det.
Läs hela artikeln och över 450 nya tester i året med prenumeration på Ljud & Bild.
är du redan prenumerant? Logga inn.
Provaprenumeration
0:-
Fri tillgång till ljudochbild.se
Bronsprenumeration
349:-/halvår
1/2 år (6 nr) Digitalutgåva varje månad Fri tillgång till ljudochbild.se
Silverprenumeration
580:-/år
1 år (11 nr) Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Guldprenumeration
999:-/år
1 år (11 nr) Ny digital film varje månad Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Prenumerationen kommer automatiskt att förnyas till vanligt pris: Månad 49:-

Med prenumeration på Ljud och Bild får du:

Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva (iPad/Android) varje månad Rejäl rabattt Välj själv hur länge du vill prenumerera - och med eller utan film Fin välkomstpremie
Bästa pris på Ayre AX-5
Pricerunner.se är en kommersiell partner till ljudochbild.se. De levererar uppdaterade priser, prisjämförelser och produktinformation.
  • Integrerad förstärkare
  • 2 x 125 watt i 8 ohm
  • 2 x 25 watt i 4 ohm
  • Helbalanserad konstruktion
  • Integrerat strömfilter
  • 44 x 48 x 12 cm, 22 kg
Pris: 99500,-

Har du något att tillägga?

Välkommen till Ljud & Bilds diskussionsforum. Vi vill gärna veta vad du tycker. Håll dig till ämnet och var saklig så slipper vi ta bort eller moderera inlägg. Övriga frågor och synpunkter hänvisas till redaktion@ljudochbild.se.
test
Audio Pro A40
Exklusivt och exceptionellt

Jubileums-högtalaren Audio Pro A40 är ett crescendo av 40 års högtalarbyggande.

test
Nokia 8.1
Räcker ett ”Nokia”? Tja …

Nokia 8.1 är en prisvärd mellanklassmobil. Men har den något speciellt att komma med? Förutom namnet?

Flaggskeppet Galaxy S10 är här Vi har känt på Samsungs nya monstermobil som har alla finesser man kan tänka sig.
test
Datacolor SpyderX Pro
Så får du korrekta färger

Fotografer måste kalibrera skärmen om färgerna ska bli rätt.

test
SteelSeries Stratus Duo
Gör datorn till en konsol

SteelSeries trådlösa spelkontroll är perfekt för springa-och-hoppa-spel på PC:n och mobilen.

test
Sonos Amp
Sonos dubblar

Äntligen en Sonos-förstärkare som är tillräckligt stark för att driva ordentliga högtalare med övertygelse. Naturligtvis med full multiroom-funktion.

Dyk med drönare Glöm flygande drönare, en undervattensdrönare är roligare!
Resekameror med superzoom Panasonic-kameror för fotografer på resande fot.
test
Nikon Z6
Fullträff med fullformat

Billigast är bäst i Nikons nya Z-serie med systemkameror.

High End Mässan 2019 Årets mässa bjöd på det mesta av det bästa inom ljud för kräsna öron.
2019 års Panasonic-TV får Dolby Vision och HDR10+ Det är bara den allra billigaste TV-modellen som inte får vara med när Panasonic rullar ut bättre HDR-format. Och Dolby Atmos.
grupptest
Seks 55-tums 4K med HDR-videokvalitet
En bra andra-TV

På jakt efter en billig extra-TV? Nu när butikerna tömmer sina lager på förra årets modeller kan du göra riktiga klipp!

Recension
Pacific Rim 2 – Uprising
Skitfilm! Uppföljaren till ”jätterobotar slår ihjäl jättemonster” är en stor besvikelse.
annonse
Trådlös McIntosh-soundbar Här är en soundbar-högtalare som tror att den är en hel anläggning.
Sluten toppmodell och förstärkare från Focal Den fantastiska hörluren Utopia har fått ett slutet alternativ i form av Stellia. Och så släpper Focal hörlursförstärkaren Arche.
Recension
The Predator (2018)
Skugga från det förflutna Inte en remake, utan en misslyckad fortsättning och en trist hyllning till originalet från 1987.
Recension
The Truth Matters
Mörkläggningen om kriget i Irak Bush-administrationen ljög medvetet om orsakerna till andra Irak-kriget – och pressen lät bli att ställa dem till svars.
Recension
Peppermint
Fullständigt ointressant Blodtörstig Jennifer Garner i blodfattig actionklyscha.
Recension
BlacKkKlansman
En politisk ­knytnäve! Spike Lee levererar en av sina bästa filmer – om rashat förr och nu.
Släpp lös musiken Genom att jorda högtalarna har Audiovector lyckats förbättra ljudet.
16x-zoom från Olympus Kompakt 12–200 mm-objektiv.
test
Nokia 5.1 Plus
Billig Nokia ­överraskar en smula

På flera områden är Nokia 5.1 Plus bättre än man kan förvänta sig för pengarna. Fast ett par kompromisser kommer man inte undan.

test
Audeze Mobius
Utanför huvudet-upplevelse

Audezes lyx-headset bryter mot en av de grundläggande reglerna för hörlurar. Och låter bra!

Bättre skärmkalibrering Datacolor har förbättrad Spyder-kalibreringen.
Tre nya specialobjektiv från Leica Så här ser de alltså ut, de tre specialobjektiven som Leica lanserat till M-systemet.
Recension
Velvet Buzzsaw
Konstnärligt mord! En ganska så misslyckad genreblandning av ironisk satir och slasher-rysare.