Alkemisternas hundraåriga dröm om transmutation eller Chrysopoeia – det vill säga att omvandla en oädel metall till det renaste guld – har nu blivit en högteknologisk affärsplan. Företaget Marathon Fusion, som är baserat i San Francisco, har meddelat att de har en plan för hur man kan använda fusionsreaktorer för att omvandla kvicksilver till den ädla metallen.
Idén, som låter som något ur en science fiction-roman, är i princip en form av modern, nukleär alkemi. Genom att bombardera kvicksilverisotoper med neutroner, som är en biprodukt av fusionsprocessen, skulle man kunna ”slå” protoner ur kvicksilveratomerna och därmed omvandla dem till stabilt guld.
Att skapa guld genom neutronbombardemang av andra ämnen är bevisligen möjligt. 1980 lyckades Glenn Seaborg och K. Aleklett med detta vid Lawrence Berkeley-laboratoriet i USA. Och forskare vid CERN har vid flera tillfällen skapat 18-karats guld. Men mängden guld har varit nästan oändligt liten. Det mest ”framgångsrika” försöket ägde rum tidigare i år, då man med hjälp av Large Hadron Collider-acceleratorn skapade knappt en tusendels mikrogram guld. Försöket lyckades, men man kunde inte ens göra en tandfyllning på en myra med guldet.
Fem ton guld om året
Hos Marathon Fusion är man något mer optimistiska. Om man ska tro deras egna – men ännu inte fackgranskade – forskningsrapporter kan ett enda fusionskraftverk på 1 gigawatt enligt deras beräkningar producera uppemot 5 000 kg guld per år. Med dagens guldpriser motsvarar det en årlig sidointäkt på cirka 4 miljarder kronor. En inkomst som potentiellt kan matcha försäljningen av själva elen från kraftverket. Åtminstone så länge man inte tillverkar så mycket guld att det påverkar världsmarknadspriset…
Teorin är att man kan införa kvicksilverisotopen kvicksilver-198 i reaktorns periferi. När de energirika neutronerna från fusionsprocessen – där brintisotoper smälter samman och bildar helium – träffar kvicksilvret omvandlas det till en instabil isotop, kvicksilver-197. Denna isotop kommer sedan under några dagar att sönderfalla till det stabila och eftertraktade guld-197.
Det låter nästan för bra för att vara sant. Och det är det kanske också.
För även om idén har väckt uppmärksamhet och nyfikenhet bland forskare och investerare finns det flera, och ganska stora, hinder på vägen. Först och främst är fusionsenergi i sig fortfarande på ett experimentellt stadium. Även om stora framsteg görs finns det ännu inga kommersiellt livskraftiga fusionskraftverk i drift. Att lägga till en guldfabrik till ekvationen gör inte precis utmaningen mindre.
En gyllene framtid eller varm luft?
Historien om fusionsenergi är kantad av stora löften och försenade tidsplaner. Kritiker manar också till försiktighet och påpekar att transmutationsprocessen lägger till ytterligare ett lager av komplexitet till en redan oerhört komplicerad teknologi.
Marathon Fusion, som grundades 2023, har dock lyckats skaffa en viss startkapital från både privata investerare och amerikanska statliga fonder. Om deras gyllene löften visar sig vara en revolution för både energisektorn och ädelmetallmarknaden, eller om det bara är ännu ett exempel på teknologisk önsketänkande, kommer framtiden att utvisa.
Tills dess kan vi andra fundera över om våra gamla kvicksilvertermometrar plötsligt skulle visa sig vara ett pensionssparande i förklädnad. Sannolikheten är dock, tills vidare, försvinnande liten.