Bil & Elfordon Datorer Sport & Träning Gaming Mobil Smart hem Teknik

Kommentar

Frihet under ansvar

Efter upploppen i Washington har sociala medier tagit i med hårdhandskarna. Är det censur eller helt nödvändigt?

Av / 2021-01-12 - 18:41
Frihet under ansvar
comment Detta är en kommentar. Kommentaren ger uttryck för skribentens åsikter

När upploppen i Washington utspelades på våra skärmar den 6:e januari satt jag och tittade förbluffat. Förbluffad över vansinnet som utspelades i hjärtat av den amerikanska demokratin. Och ännu mer förbluffad över att se hur Trump på sin Twitter-kanal först hetsade sina anhängare att ”visa styrka och marschera mot Capitol Hill” och sedan förklarade sin kärlek till dem. Hur kunde han komma undan med det?

Under hela sin tid som president har Donald Trump använt sig av Twitter som sin personliga megafon och spelat på sina anhängares känslor med fingertoppskänsla. Och även om inläggen har varit grova eller rentav osanna (enligt Huffington Post har Trump ljugit nästan 30 000 gånger under sitt presidentskap), har Trump fått sprida dem via Twitter och andra sociala medier. I yttrandefrihetens namn.

Twitter har stängt av Trump

Men nu är det slut på det. Först stängde Twitter av Trumps konto i 12 timmar, efter upploppen i Washington, och nu har de raderat den avgående presidentens konto helt och hållet. Och Facebook och Instagram har blockerat Trumps användarkonton tills hans mandatperiod löper ut den 20:e januari.

Twitter har även blockerat 70 000 användarprofiler som har delat material från konspirationsrörelsen QAnon. Bland annat anser QAnon att Trump är Guds sändebud som bekämpar ett hemligt nätverk av pedofiler som består av demokrater, Hollywood-stjärnor och näringsidkare. Vilket naturligtvis är fullständigt nonsens.

Den mest sensationella avstängningen gäller dock den milt sagt kontroversiella sociala medieplattformen Parler. Parler har blivit känt som en helt filterlös kanal för de mest rabiata, rasistiska och våldsförhärligande rösterna. Men inte längre. De senaste dagarna har Parler försvunnit helt. Både Google och Apple har tagit bort appen från sina app-butiker, och natten till tisdagen valde Amazon att dra ur kontakten på webbservrarna som huserar Parler.

Censur eller handling i rättan tid?

Med andra ord börjar nätet dras åt.

Men vad är det vi bevittnar? Är detta helt nödvändigt och sociala medier som fått nog av mobbare? Eller är det censur när de skarpaste rösterna tystas?

I egenskap av ett journalistiskt medium vurmar vi naturligtvis för yttrandefriheten. En yttrandefrihet som finns inskriven i grundlagen i alla normala demokratier. Men den betyder inte att alla kan och får lov att säga vad som helst – och var som helst.

För det första är Twitter och Facebook privata företag, och har naturligtvis oinskränkt rätt att välja vad som publiceras på deras plattformar. Tvivlar du på detta kan du ju alltid försöka lägga upp en bild av en bröstvårta på Facebook.

För det andra befriar inte yttrandefriheten oss från ansvar. Man får säga vad man vill, men det är straffbart att uppmana till våld eller att mordhota någon.

Möjligheten att kunna hållas ansvariga för innehållet har uppenbarligen gett Twitter och Facebook antingen moraliska skrupler eller kalla fötter. Detsamma gäller Amazon, som har satt stopp för kloaken Parler.

Sociala medier är något som de flesta av oss tar för givet. Vi betraktar det mer som ett naturligt sätt att uttrycka oss än som en privat app. Därför höjs det numera starka röster för att underkasta sociala medier offentlig kontroll. I EU-regi i form av Digital Services Act, som just nu ligger som ett lagförslag i EU-kommissionen, med danska Margrethe Vestager som avsändare. Om och när en sådan reglering blir verklighet så kommer sociala medier att kunna jämföras mer med traditionella medier.

Ett tveeggat svärd

Personligen skulle jag välkomna att demagoger och deras smutsiga horder av anhängare inte kunde gräva ner sig i en parallell verklighet av lögner och självbedrägeri. Nej, det amerikanska presidentvalet blev inte stulet. Hela tanken är vansinnig eftersom det skulle kräva en sammansvärjning av gigantiska mått för att åstadkomma en sådan konspiration. Från valmedarbetare och hela vägen upp till senatorer från båda sidor, samt Trumps egna högsta domstolsdomare, som alla har förnekat lögnen. Men oreglerade sociala medier gjorde lögnen till sanning för Trumps sympatisörer.

Svärdet är tveeggat. Kontrollen får inte heller vara för strikt. Media måste ha friheten att kritisera maktapparaten. Det är där – och inte för att dela bakningstävlingar och kattvideor – som media har sitt berättigande. Och jag är säker på att samtidigt som Trump har utnyttjat friheten på sociala medier och rasat över de etablerade medierna – som han har kallat för ”fake news” sedan dag ett – så hade hans första enväldiga officiella handling, om kuppförsöket den 6 januari hade lyckats, varit att ta kontroll över båda. Att kontrollera pressen har nämligen högsta prioritet för varje diktator.

(Artikelfoto: Official White House photo by Shealah Craighead)

John Hvidlykke
(f. 1964): Journalist. John har arbetat för Ljud & Bild sedan 2013. Han skriver om hifi, högtalare, datorer, spel och teknikhistoria. John har ägnat sig åt teknikjournalistik sedan 1982(!) och har arbetat för många olika tidskrifter i olika roller, bland annat GEAR, High Fidelity, Computer för alla, Illustrerad vetenskap, Ny elektronik, PC World och Privat Computer. Han har också skrivit många böcker och utbildningsprogram om IT.

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

AI planerar svenskars semester

Styr datorn med hjärnan

Solpaneler i ögonen?

Googles AI fantiserar fram spel

Ny AI utmanar GPT-4

Google släpper mini-AI

Kinas superdator slår rekord

AI-generator skapar realistiska videor

ChatGPT får minne – som kan stängas av

Kan det här pannbandet styra drömmar?

Googles chattbot byter namn till Gemini

ISS får uppgraderad dator

0
Ljud & Bild
Rulla till toppen