Högtalarsysten – Toppklassen

Paradigm MilleniaOne 5.1 

Om man parar ihop Paradigms läckra, rundade högtalare med en av de plattaste subbasarna vi har skådat får man ett biosystem som låter ovanligt bra!

Både mellanregistret och diskanten i Paradigms läckra högtalare är gjorda av aluminium för att få en snabb respons, och vad passar väl bättre än att husera dem i kabinett som också är gjorda av solid aluminium? De är dessutom stagade i flera lager för att minimera resonanser. Och så är de snyggt lackade i svart eller vitt och en fröjd att vila ögonen på när det är paus i filmtittandet.

Men det som verkligen skiljer sig från andra högtalarsystem är subbasen. Den är nämligen så platt att den får plats under de flesta vanliga soffor och påminner nästan om ett litet värmeelement. Den kan till och med sättas fast på väggen, precis som ett element. Väggfästen ingår!

Subbasen heter MilleniaSub och har ett avlångt membran på varje kortsida. De spelar i motfas för att vibrationer på insidan ska ta ut varandra. På insidan finns plats för en förstärkare som lämnar hela 300 watt RMS och som klarar 900 watt i korta intervall. Det finns också en DSP-krets (PBK) som korrigerar för ojämnheter i basregistret.

Även utan baskorrektion låter Paradigm-systemet helt utsökt. Ljudbilden är snyggt välbalanserad, högtalarna återger dialog och sångröster oerhört korrekt. Musikens tonstruktur markeras fint och de många klanglagren hanteras med silkesvantar, samtidigt som det finns ett bra grepp om dynamiken.

Upplösningen är i en klass för sig. Kvinnoröster framträder klockrent, mansröster likaså – även om mansröster kunde ha fått ha ännu mer pondus och kraft, men det är priset man betalar när man krymper högtalarna. Filmens ljudspår breder också ut sig otroligt fint runtomkring.

Med tanke på dess storlek låter subbasen superbt. Den tappar andan fortare än större konkurrenter men har i gengäld en briljant tonstruktur. Dessutom innebär baskorrektionen att du kan ställa subbasen nästan var som helst i rummet och ändå få en helt optimal klangkaraktär. Vi har provat och det fungerar mycket bra!

Läs recensionen här

Högtalarsysten – High End

Procella Audio P6 + P15

Svenska Procella har de bästa biohögtalarna vi någonsin har hört!

Procella har fått mycket uppmärksamhet på hemmabiomässor över hela världen, där de vunnit flera priser för bäst ljud. Och det är kanske inte så konstigt med tanke på att Procella-gänget, med Anders Uggelberg i spetsen, kommer från biografljudbranschen.

Sammanhållningen i ljudet är troligtvis det bästa med Procella-högtalarna. Dynamiken är lika bra från alla riktningar och volymen är perfekt matchad. Man hör det speciellt bra på filmmusiken som är lättflytande genom frontkanalerna, med ett rejält djup och perspektiv som är väl separerat från resten av ljudet. Upplösningen, klarheten och dynamiken är i en klass för sig. Sätt på en kaotisk filmscen så blir du förbluffad över hur avslappnat och välnyanserat det låter.

Ljudet är klockrent i alla kanaler och överträffar till och med många påkostade hifi-högtalare. Nyckeln är horndiskanten som ser till att det finns ett betydande ”headroom” jämfört med konventionella högtalare.

Alldeles för många hemmabiografer dras med en underdimensionerad centerhögtalare, men det gäller inte Procella. I stället för en tunn och ansträngd dialog får man här starka och klara röster som träffar dig rätt i magen. Rösterna har en enorm klarhet utan att ha en för färgad klang, så de låter förförande äkta.

Basen från P15-subbasen lämnar inte mycket åt slumpen. Bestämt och brutalt är bara förnamnet. Jämfört med andra macho-subbar som SVS och Velodyne har P15 inte samma våldsamma muller i den allra djupaste basen, men däremot har den en våldsam slagkraftighet från 40–50 Hz och uppåt. Dessutom är den snabb, precis och linjär, vilket gör att den fungerar lika bra till musik på Blu-ray som till filmljud

Procella-systemet är de bästa biohögtalarna vi har hört hittills, och således värdiga efterträdare till vårt Miller & Kreisel 150 THX-system som referenshögtalare i testrummet. Mycket mer än så behöver vi väl inte säga.

Läs recensionen här