Recension: X-Men: Dark Phoenix

Helt utan själ och charm

Handlingen är en enda lång gäspning, med helt ointressanta karaktärer.
Karakter
Action
X-Men: Dark Phoenix
Annons
Annons
forfatter

Vi har tappat räkningen på hur många X-Men-filmer det finns. Franchise-serien om mutanterna som är missförstådda av samhället och gör sitt yttersta för att få ett erkännande, men alltid hamnar snett och blir förföljda, vandrar nu mållöst längs upptrampade stigar och har helt spelat ut sin roll.

I Dark Phoenix återser vi Jean Gray (Sophie Game of ThronesTurner) i sin andra X-men-film. Vi får se hennes tragiska ursprung och följer henne och X-Men-teamet ut i rymden för att rädda besättningen på rymdfärjan. Där utsätts Jean för strålning och blir ”allsmäktig” – en kraft som skumma aliens också är ute efter! That’s it!

Mot bakgrund av hur samhället brukar behandlar de som är annorlunda, och eftersom mutanterna i olika grad vill samarbeta med människorna – med Magneto och Xavier som ytterligheter – försöker filmskaparna göra filmen mer betydelsefull och tankeväckande än den är. Men det fungerar inte, vare sig när det gäller handlingen eller på det känslomässiga planet. Detta är en film där klyschorna radar upp sig i den konstruerade dialogen och karaktärerna har lika mycket djup som pappfigurer. Symptomatiskt för hela filmen är en dödsscen som gör sitt yttersta för att vi ska bli känslosamma, men där allting bara blir ofrivilligt komiskt och platt.

Knorren med att mutanterna vänder sig mot varandra är långsökt och pinsamt konstruerad för att åstadkomma konstlad dramaturgi. Detta är en del av huvudproblemet, vi har svårt att förstå ”superhjältarnas” motiv. Speciellt skurkarna (slemmiga aliens som vill erövra jorden – så originellt!) är slående endimensionella.

Sophie Turner gör en okej, fast lite stel, roll. James McAvoy är återigen franchisens svagaste länk, så teatralisk och stackato att man skulle kunna tro att han ständigt gick omkring med en pinne uppstucken där solen aldrig skiner. Enda ljusglimten är scenerna med Michael Fassbender, en aningen komplex och fascinerande karaktär men som även denna gång görs onödigt pompös och teatralisk.

Annons

Nej, Dark Phoenix är en enda långa gäspning som du har glömt innan eftertexterna rullat förbi. Lyckligtvis är detta ett slags avslutning av hela serien.

<
>
(Foto: Fox/Paramount)
Vi uppskattar verkligen att du läser Ljud & Bild.
för att läsa vidare.

Prova Ljud & Bild i 30 dagar för 39 kr

Full tillgång till alla +artiklar, vårt testarkiv med tusentals produkter, Alla nyheter, recensioner och guider Se fler alternativ här
Fakta
  • 4K UHD BD
  • Release: 21/10/19
  • Regi: Simon Kinberg
  • Med: Sophie Turner, James McAvoy, Michael Fassbender, Jennifer Lawrence, Nicholas Hoult, Jessica Chastain, Tye Sheridan
  • Genre: Action
  • Land: USA
  • År: 2019
  • Längd: 1:53

 

IMDB Rating

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Tor Aavatsmark

(f. 1974): Ljud & Bilds dedikerade filmrecensent och VD. Tor har arbetat på L&B sedan 2005. Under 2003–2005 ägde han och en partner ett tidningsförlag med bland annat en filmtidning i portföljen, ett intresse han har tagit med sig till L&B. Tor har en cand.polit-utbildning från UiO men känner sig väldigt hemma bakom ratten på ett medieföretag.
Annons
Annons

Läs också

Den danska storstjärnan har fått ytterligare en internationell mega-roll.
Strömningsjätten har tecknat ett stort avtal om innehåll med Sony Pictures.
Ännu en gång flyttas premiärerna för stora filmtitlar fram.
Harrison Ford-filmen från 1986 gör comeback som TV-serie.
Att 40 % av de spanska männen går på bordeller var en chockerande nyhet för oss – men bannemej om inte Álex Pina lyckas göra hejdundrande underhållning av tragedin.
April bjuder på mycket godis från strömningstjänsterna, nu kan du också titta på innehåll från nykomlingen Paramount+.
Påsken blir definitivt bättre med en riktigt bra thriller eller deckare!
Nykomlingen Paramount+ lanseras med Maisie Williams som snabbkäftad eremit som plötsligt släpps lös i det fria. Roligt, men lite oförlöst.
Disney+ bevisar att det fortfarande finns mer spännande material att förmedla från Marvels rikliga universum.
Många filmer har ”finputsats” i efterhand av missnöjda regissörer – men ingen lika omfattande som Justice League.
Den efterlängtade uppföljaren till fräscha Wonder Woman är årets största besvikelse.
En av 1980-talets stora komiker, Eddie Murphy, försöker stenhårt att återuppliva sin klassiska komedi – men åstadkommer bara en mycket mindre charmig kopia.
Uppföljaren går i samma fascinerande fotspår som första säsongen – och det är inte negativt.
New Orleans mest respekterade domare hamnar i klammeri med rättvisan.
Under årets första vårmånad får vi ljusare dagar, mindre snö och massor av spännande innehåll från strömningstjänsterna.
Tänk om det om var Sovjetunionen som hann först till månen?
Big Sky ett levande bevis på att även en av branschens mest erfarna och välrenommerade kan misslyckas.
Två personer ägnar en hel natt åt att göra sitt yttersta för att såra och förnedra sin partner. Sådant blir det filmkonst av.
Tom Hanks briljerar i sobert western-epos som har hjärtat på rätta stället.
Starka kvinnor med högst personliga problem är den drivande kraften i detta starka Netflix-drama.