anmeldelse: The I-Land, säsong 1

Pinsamt, komiskt dålig

Ouch, Netflix! När det här hafsverket fick grönt ljus måste det definitivt ha varit några interna rutiner som brast.
Karakter
Thriller
The I-Land, säsong 1
Annons
Annons
forfatter

I ett slags genremix mellan Flugornas herre, 12 Monkeys, The Island och Lost försöker Netflix krampaktigt konstruera en modern science fiction-thrillerserie – men allt slutar som en ofrivilligt komisk ”flygkrasch”.

Premissen är att tio ungdomar, fem av varje kön, vaknar på en öde ö. De är likadant klädda, har var sitt enda föremål med sig och lider av fullständig minnesförlust, men plågas av svåra flashbacks. Ännu konstigare blir det när de upptäcker att de låg exakt 39 meter från varandra på den exotiska stranden – låt förvirringen, och konflikterna, börja!

https://www.youtube.com/watch?v=GxpwiwOdMHk

Här gnisslar det något så in i helv … redan från start, inte minst för att dialogen är så konstlat konstruerad att vi retar oss, handlingen är mer ihålig än en svettig, halvgammal schweizerost och karaktärerna så fullständigt befriade från all form av trovärdighet att de är helt hjälplösa när de ska försöka fånga vårt intresse. Allt känns som en illa castad, halvfärdig reality-serie à la Ex on the Beach, fast utan de ”saftiga” intrigerna och allt sex. Konflikterna mellan ”deltagarna” verkar inte det minsta trovärdiga och serien (trots bara 5 timmars speltid) är osannolikt seg och chockerande tråkig.

Hur i hela friden de höga damerna på Netflix kunde släppa det här skräpet genom nålsögat är det största mysteriet med The I-Land.

När de tio främlingarna vaknar upp på en öde ö, utan att ha någon aning om vem de är eller hur de hamnade där, är det första de gör att börja munhuggas med varandra, ledda av besserwissern Chase (Natalie Martinez) och ”bitchy” KC (Kate Bosworth) – helt tanklöst.

Här finns alla raser, färger och sexuella läggningar representerade i hela stereotyp-alfabetet, vilket inte direkt bidrar till att få bort ”konstruerat”-klisterlappen från projektet.

(Foto: Netflix)

De enda skådespelarna som klarar sig någorlunda i eländet är Natalie Martinez (den enda på stranden som är utrustad med hjärna) och Bruce McGill som störig fängelsedirektör. Martinez syns visserligen främst i en liten topp, ofta lagom våt och precis ”tillräckligt” urringad, men hon gör åtminstone en anständig rollprestation, trots den så töntiga dialogen. Och dialogen, den är det regissör och manusförfattare Neil LaBute som ligger bakom, så här kan han inte skylla ifrån sig.

Alla inser att den öde ön och handlingen bär på fler hemligheter än vad som syns till en början, synd bara att när handlingen vecklar ut sig och karaktärerna ges mer djup så blir allt bara ännu mer hårresande korkat och osannolikt. Nej, The I-Land dryper av amatörmässighet, genomsyrad av en stank av hjälplöshet och inkompetens – faktiskt på gränsen till att vi blir intellektuellt förolämpade/kränkta. En ynka stjärna. Håll dig långt borta!

<
>
(Foto: Netflix)
Fakta
  • Netflix
  • Release: 12/9/2019
  • Regi: Jonathan Scarfe
  • Med: Natalie Martinez, Kate Bosworth, Ronald Peet, Sibylla Deen, Gilles Geary, Kyle Schmid, Keilyn D. Jones, Natasha Bassett, Bruce McGill
  • Genre: Thriller
  • Land: USA
  • År: 2019
  • Längd: 5:00

 

IMDB Rating
Summary:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Tor Aavatsmark

(f. 1974): Ljud & Bilds dedikerade filmrecensent och VD. Tor har arbetat på L&B sedan 2005. Under 2003–2005 ägde han och en partner ett tidningsförlag med bland annat en filmtidning i portföljen, ett intresse han har tagit med sig till L&B. Tor har en cand.polit-utbildning från UiO men känner sig väldigt hemma bakom ratten på ett medieföretag.
Annons
Annons

Läs också

Lyckat kostymdrama som är en blandning av Dynastin, Askungen, Farliga förbindelser och Downton Abbey – med en touch av Fifty Shades of Grey.
En graviditet som går fruktansvärt fel är på väg att slita den unga familjen i bitar.
Januari har långa och mörka kvällar – bara synd att streaming- och filmbolagen verkar ha tagit semester.
Med Equinox levererar Netflix en av sina bästa nordiska produktioner.
Äntligen lite ledigt mitt i corona-mörkret. Vad ska du titta på för att mysa och koppla av?
Ännu en gång levererar Pixar en teknisk fullträff, ackompanjerad av en ytterst emotionell historia.
Ännu en gång får vi tillbringa tiden fram till jul med ensamstående, smådesperata Johanne som jagar den rätte – och visst blir det riktigt roligt.
En av bluesens absoluta första grand old ladies bjuder på häftiga toner i ett laddat kammarspel, ackompanjerad av ”Black Panther”.
Disney försöker skamlöst utnyttja folks sug efter lättsam julunderhållning.
Alla fördomar du kan tänkas ha mot homosexuella, musikalälskare och intoleranta konservativa kristna i småstads-Amerika blir bekräftade i The Prom.
December har kalla dagar och mörka kvällar – det är läge för många timmar framför TV:n.
Mulan är en av Disneys bästa live-nyinspelningar av tecknade klassiker.
Michael J. Fox briljerar i smått föråldrad ”klassiker”.
Att schack kunde vara så fascinerande och spännande kunde vi väl aldrig tro!
Den suveräna Trump-imitatören kraschlandar i sin nya Netflix-special.
Apple och Hanks åstadkommer en platt spänningskurva i ett tandlöst andra världskrigsdrama.