Maktmakarna Kate och Hal Wyler fortsätter att navigera sig fram mot världseliten i diplomatiska och politiska kretsar. När paret utformar sin egen framtid dyker spöken från det förflutna upp och orsakar en storm i relationerna mellan Storbritannien och USA.

The Diplomat är något så ovanligt som en fängslande välberättad, aktuell politisk thriller, varvad med mänskligt drama, personliga konflikter och äktenskapsproblem.

Allt är frontat av de utmärkta skådespelarna Keri Russell (The Americans) som USA:s ambassadör i Storbritannien och hennes oberäknelige make, före detta ambassadören Hal Wyler (Rufus Sewell). Ett charmigt par som älskar att förakta varandra.

 

Inspirerad av verkligheten

Serieskapare/författare Deborah Kahn har till viss del inspirerats av verkliga händelser, med kaoset i Vita huset och kriget i Ukraina som bakgrund, men varken dagens fascist bakom Resolute Desk eller despoten i Kreml är med i serien – däremot har ex-presidenten Rayburn vissa uppenbara likheter med Biden.

När vi lämnade paret i den dramatiska säsongsfinalen rusade Secret Service fram mot vicepresident Grace Penn (Allison Janney, Vita huset) – president Rayburn hade kollapsat och dött av en hjärtattack – efter ett hetsigt telefonsamtal med ingen mindre än Hal Wyler…

Således träder Penn, den korrupta vicepresidenten som Rayburn var på väg att avsätta, in som presiden, och Kate Wylers politiska framtid vänds upp och ner. Paret Wyler arbetar nu intensivt för att positionera Kate som nästa vicepresident.

Intensivt thrillerdrama

Ännu en gång har Kahn skrivit ett intensivt politiskt thrillerdrama, snyggt utsmyckat med personliga intriger, maktkamp, begär, bedrägeri och verkliga människor med äkta styrkor och svagheter. Denna gång blir det turbulens i ”the special relationship” mellan britterna och amerikanerna, vilket destabiliserar hela Atlantpakten.

I bakgrunden hotar illojala britter, ryska legosoldater (tänk: Prigozjin) och ett brittiskt hangarfartyg på havets botten. För vem var det egentligen som drog i trådarna när kryssaren HMS Courageous bombades och 41 brittiska sjömän omkom?

Kardinalsynden för en serie som passerar sitt ”bäst före-datum” är att den inte kan förnya sig, antingen för att historien går i cirklar och/eller för att handlingen ”stagnerar” med samma gamla karaktärer. I den svåra tredje säsongen skapar Kahn ny dynamik genom att vända på rollerna: plötsligt är det Hal som har tillgång till de innersta kamrarna i Vita huset medan Kate får finna sig i att spela andrafiol.

Två nya, mäktiga män kommer också in i bilden, i form av Todd Penn (Bradley Whitford, The Handmaid’s Tale), presidentens försmådde ”första man”, och MI6-agenten Callum Ellis (Aidan Turner). Ellis och Kate kommer snabbt överens vilket skapar ytterligare friktion i det wylerska samlivet. Under tiden kämpar både Eidra och Stuart med sin (tidigare?) relation, sin motivation att tjäna regeringen och en internetutredning som hotar deras jobb.

Dialogen är fortsatt intelligent, lekfullt djärv och lätt satirisk, fulländad av en klurig Sewell och en alltmer frustrerad Russell. De är definitivt seriens centrala aktörer och bär dramaturgin på sina axlar – det slår gnistor om samspelet mellan dem och de bär sitt gemensamma förflutna som en tung börda, i en cocktail av djup respekt och obehag.

Här leks det med gammaldags könsroller, arroganta, pompösa britter (som inte har insett att Imperiets dagar är över), cyniska spinndoktorer och pragmatiska, hårt arbetande diplomater. Allt ses genom ögonen på ett gift par som har varit med så länge att de har ”sett allt”. Karaktärerna är inte särskilt självupptagna och manusförfattarna har kryddat historien med lite uppenbara kulturella skillnader mellan hamburgerätande amerikaner och snobbiga britter.

Konstlat?

Den aningen konstlade konflikten mellan Storbritannien och USA i denna omgång tippar tyvärr över och blir en smula konspiratorisk och i framför allt de två sista avsnitten har Kahn svårt att behålla trovärdigheten.

I synnerhet den starkt förnärmade brittiske premiärministern Trowbridge (Rory Kinnear) agerar lite överdrivet. Det finns faktiskt gränser för hur ”spektakulärt” och chockerande man kan göra maktspelet på den här nivån. Och Kates irriterande obeslutsamhet passar inte riktigt karaktären.

Men fram till dess är detta en stark säsong som suger in oss i handlingen, har förmågan att överraska och tar oss med på de fascinerande karaktärernas spännande resa in i den högsta diplomatins smutsiga korridorer. En beroendeframkallande, underhållande handling säkrar 5 stjärnor.

Recensionen är baserad på alla åtta avsnitt av säsongen, som samtliga släpps (på Netflix) den 16 oktober.