: The Cold Light of Day

Gamle gode Bruce Willis har säkert ett hårt liv, en osannolikt kostsam livsstil och en girig exfru som kräver många dollar, det måste vara därför han tackar ja till sådana hafsverk som The Cold Light of Day. Kom igen nu, herr Willis, lite skam i kroppen måste du väl ha kvar?

Filmen bygger på en actionhistoria som stjäl ohämmat från andra ”desperata” filmer på ett särdeles ogenerat sätt. Vi får träffa en tillsynes välartad son som besöker sin familj i Spanien för en veckas semester. Fadern (Bruce ”Yippie-ki-yay mother fucker” Willis) är CIA-agent som jobbar undercover, vilket barnen inte vet om, och när sedan hela familjen kidnappas och fadern skjuts (jovisst, det händer nästan med en gång) måste sonen agera och lösa alla problem – enda problemet är folk på insidan som jobbar åt en manisk Sigourney Weaver.

En osannolik handling och en irriterande dålig roll för Sigourney Weaver genomsyrar medelmåttigheten. Hjälten Henry Cavill springer desperat och planlöst runt på Madrids gator och det känns som om man hittat på handlingen och de överdrivna karaktärerna allteftersom. Filmen påminner om en pojkroman som någon finansierat eftersom Willis tackade ja. Håll dig borta från The Cold Light of Day!

Godkänd bild och ett imponerande ljud räddar inte filmen från haveri. Tack och lov slapp vi genomlida en lång rad minidokumentärer om hur förträfflig filmen är.