Recension: House of Cards, säsong 6

Feministerna ­ intar DC

Säsong 6 av House of Cards är tyvärr en ganska så trist historia – och en enda lång ursäkt till # MeToo-rörelsen.
Karakter
Drama
House of Cards, säsong 6
Annons
Annons
forfatter

Vi känner alla till bakgrunden till att Kevin Spacey fick sparken från huvudrollen som den manipulativa och rakt igenom cyniske uslingen Francis Underwood i House of Cards – han var helt enkelt lite för förtjust i klappa unga pojkar på rumpan (ofta inte uppskattat). Huruvida den offentliga ”avrättningen” av Spacey var rätt eller inte ska vi inte uttala oss om, men det råder ingen som helst tvekan om att hans karaktär saknas enormt i den sjätte säsongen.

Vi inser snabbt vad den röda tråden i säsong 6 är: det ska klart och tydligt slås ned på varje form av sexuella trakasserier, samt markeras hur mycket, och länge, kvinnor har hållits tillbaka av män. Eller som Claire så eklatant säger: ”The reign of the middle-aged white man is over.”

Och det är inget fel med det, så länge serien lyckas bevara underhållningsvärdet, det smutsiga politiska spelet och alla maktkamperna som präglar den politiska eliten. Men nej, Claire Underwood är verkligen ingen kopia av Francis – hon är faktiskt inte heller någon kopia av sitt forna jag, utan framställs mer som en kvinna med en idealistisk politisk agenda – att krossa ”glastaket” – även om hon fortfarande villig att gå över lik för att åstadkomma det.

Karaktärerna och handlingen är inte särskilt trovärdig, vi har extra svårt för Diane Lane och Greg Kinnear som de stenrika syskonen Shepherd. Deras konflikter med Claire känns konstruerade och konstlade. Kinnear är den manschauvinistiske, Trump-liknande mogulen som är van vid att få som han vill och som tänker sätta ”den här kvinnomänskan” i Vita huset på plats – och syskonen har en förlängd arm som jobbar på insidan.

Annons

Före detta spinndoktorn, och rakt igenom osympatiske, Mark Usher har stigit i graderna till vicepresident och spelar helt uppenbart på ”fiendens” sida, utan att det tycks störa Claire nämnvärt. Hon verkar ovanligt svag och naiv i början av den här säsongen, som börjar trögt och ganska så tråkigt. Det är först när den evigt lojale Doug Stamper (Michael Kelly) dyker upp igen som det blir lite fart – men det är i senaste laget.

<
>
(Foto: Netflix)

Vi kan dra slutsatsen att ett bra manus tyvärr har offrats på det politiskt korrekta altaret, och allting kokar ner till ett enda långt mea culpa från producenterna. 3 svaga stjärnor.

Recensionen bygger på de 5 första avsnitten (av 8). Hela sjätte säsongen går att streama från 2 november.

(Foto: Netflix)

Vi uppskattar verkligen att du läser Ljud & Bild.
för att läsa vidare.

Prova Ljud & Bild i 30 dagar för 19 kr

Full tillgång till alla +artiklar, vårt testarkiv med tusentals produkter, Alla nyheter, recensioner och guider Se fler alternativ här
Fakta
  • Netflix
  • Release: 2018-11-02
  • Regi: Alik Sakharov, Robin Wright
  • Med: Robin Wright, Michael Kelly, Campbell Scott, Diane Lane, Greg Kinnear, Lars ­Mikkelsen, Boris McGiver
  • Genre: Drama
  • Land: USA
  • År: 2018
  • Längd: 7:20.
IMDB Rating

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

 

forfatter

Tor Aavatsmark

(f. 1974): Ljud & Bilds dedikerade filmrecensent och VD. Tor har arbetat på L&B sedan 2005. Under 2003–2005 ägde han och en partner ett tidningsförlag med bland annat en filmtidning i portföljen, ett intresse han har tagit med sig till L&B. Tor har en cand.polit-utbildning från UiO men känner sig väldigt hemma bakom ratten på ett medieföretag.
Annons
Annons

Läs också

För första gången kan du strömma video i nästan förlustfri UHD Blu-ray-kvalitet. Men långt ifrån alla får tillgång till tjänsten.
Ny actionfylld Marveltrailer är släppt
Marvel/Disney har släppt ännu en trailer till Black Widow.
Kommande ”House of the Dragon” är inte den enda Game of Thrones-prequeln som HBO håller på med!
Att 40 % av de spanska männen går på bordeller var en chockerande nyhet för oss – men bannemej om inte Álex Pina lyckas göra hejdundrande underhållning av tragedin.
April bjuder på mycket godis från strömningstjänsterna, nu kan du också titta på innehåll från nykomlingen Paramount+.
Påsken blir definitivt bättre med en riktigt bra thriller eller deckare!
Nykomlingen Paramount+ lanseras med Maisie Williams som snabbkäftad eremit som plötsligt släpps lös i det fria. Roligt, men lite oförlöst.
Disney+ bevisar att det fortfarande finns mer spännande material att förmedla från Marvels rikliga universum.
Många filmer har ”finputsats” i efterhand av missnöjda regissörer – men ingen lika omfattande som Justice League.
Den efterlängtade uppföljaren till fräscha Wonder Woman är årets största besvikelse.
En av 1980-talets stora komiker, Eddie Murphy, försöker stenhårt att återuppliva sin klassiska komedi – men åstadkommer bara en mycket mindre charmig kopia.
Uppföljaren går i samma fascinerande fotspår som första säsongen – och det är inte negativt.
New Orleans mest respekterade domare hamnar i klammeri med rättvisan.
Under årets första vårmånad får vi ljusare dagar, mindre snö och massor av spännande innehåll från strömningstjänsterna.
Tänk om det om var Sovjetunionen som hann först till månen?
Big Sky ett levande bevis på att även en av branschens mest erfarna och välrenommerade kan misslyckas.
Två personer ägnar en hel natt åt att göra sitt yttersta för att såra och förnedra sin partner. Sådant blir det filmkonst av.
Tom Hanks briljerar i sobert western-epos som har hjärtat på rätta stället.
Starka kvinnor med högst personliga problem är den drivande kraften i detta starka Netflix-drama.