Det är något med hur musiken sjunger som skiljer Auralic-spelaren från de andra. Jämfört med Naim ND5 XS 2 finns det mer luft och insikt här, och basen är stramare och mer potent än med HiFi Rose RS150B. Det är viktigt att notera att skillnaderna inte är stora. Vi var tvungna att växla mellan dem flera gånger för att kunna dissekera ljudkvaliteten tillräckligt för att rangordna dem.
Men vi snackar om mer än subtila skillnader – om inte natt och dag – och i den här klassen är det ofta de små nyanserna som gör den stora skillnaden för många.
Jan Gunnar Hoffs Living har en vacker pianoklang med fint djup och en stor, luftig och öppen ljudbild.
Testlåten med Taylor Swift och Bon Iver uppenbarar sig med en väldigt tydligt definierad ljudbild, där sångrösterna står i markant kontrast till varandra.
Bluetooth och Wi-Fi
Spelaren liknar sin föregångare, men den aluminiumgrå bottenplattan talar om för oss att det här är något nytt. Det är det också, för det är inte bara bättre dämpning av chassit som gör Aries och Altair G1.1 till bättre produkter. På insidan sitter det en nyare och bättre digitalomvandlare, en skarpare Femto-klocka med en noggrannhet mätt i femtosekunder, som dämpar jitter ännu bättre än vad föregångaren kunde. Både Bluetooth och Wi-Fi finns inbyggt, det senare via två antenner på baksidan, och man kan ansluta till ett trådbundet nätverk med en Ethernet-kabel.
Slutsats
Auralic Altair G1.1 är en referenspunkt för nätverksspelare i den här klassen. HiFi Rose-streamern är mycket mer användarvänlig och har fler funktioner, men kostar en hel del mer. Naim-streamern kostar lika mycket och flåsar Auralic i nacken när det gäller ljudkvalitet, men sammantaget tycker vi att Auralic Altair G1.1 är det bästa köpet i den här klassen. Kombinationen av användarvänlighet, anslutningar och ljudkvalitet ger högst poäng i vårt protokoll, framför allt det sistnämnda är viktigt. Då är det ingen tvekan om saken. Auralic Altair G1.1 är referensen i klassen.