: Samsung NX200

Det är nog inte alla som betraktar Samsung som kameramärke. Fast å andra sidan var det nog inte många som betraktade dem som TV-märke för ett par år sedan heller. I dag är de störst av alla på TV, medan kamerorna inte har fått den uppmärksamhet de kanske förtjänar, åtminstone av tester att döma. Men det kan det naturligtvis bli ändring på. Systemkameran NX100 var en frisk fläkt när den kom ut på marknaden, tack vare innovativa funktioner och hög bildkvalitet. Problemet var bara att Samsung inte var ensamma om att erbjuda den kombinationen.

Efterträdaren NX200 har behållit allt som var bra med NX100, bortsett från batteritiden som har blivit sämre, och gjort sig av med resten. Till fördel för mycket bättre skötsel, bättre ergonomi, flera praktiska funktioner och betydligt högre bildkvalitet. Kameran hamnar någonstans kring Olympus PEN E-PL3, Panasonic Lumix GF3 och Sony NEX-5N, men har mer gemensamt med Sony-kameran än de övriga två.

Ny bildsensor
NX200 har en helt ny 20,3-megapixlars CMOS-sensor, till skillnad från föregångaren som hade en föråldrad 14,3 Mp-sensor. Det är bara Sony NEX-7 som har fler pixlar – 24 Mp på en CMOS-sensor med samma APS-C-format, fast NEX-7 är en dyrare och mer påkostad kamera som vänder sig till mer kräsna proffsfotografer.

Samsungs nya sensor har fått ett förbättrat färgfilter som släpper igenom mer ljus och har ett mildare anti-alias-filter (som reducerar moaré). Det sitter mikrolinser ovanför alla miljontals ljussensorer som sitter tätare och närmare varandra för att fånga upp mer ljus, och för att få med ännu mer av ljuset ut mot kanterna av varje mikrolins. Detta i kombination med en ny bildprocessor som klarar HD-video i 1080p/30-upplösning gör att NX200 rent tekniskt är en av de mer spännande små hybridkamerorna.

Flera funktioner
Och den är snabb. 7 bilder i sekunden tillhör tätskiktet och slås bara av Nikon 1-serien och ovan nämnda NEX-modeller. Samsung-kameran hinner dock inte fokusera mellan exponeringarna i sådana hastigheter, och buffertminnet säger stopp redan efter 11 tagna bilder. Att tömma buffertminnet tar längre tid än vi gillar, särskilt när man lagrar rå- och JPEG-filer samtidigt. Så visst, NX200 är snabb, men i praktiken har den sina begränsningar.

Till skillnad från föregångaren NX100 stöder inte NX200 Samsungs elektroniska sökare EVF10. Men det nya 18–55 mm-objektivet med integrerad bildstabilisator har behållit iFunction-knappen (iFn) som vi gillade på NX100:s 20–50 mm-objektiv. En tryckning på knappen på sidan av objektivet visar de mest använda inställningarna på en rad längst ned på den knivskarpa OLED-skärmen. På den har man tillgång till praktiska funktioner som exponeringskompensation och ljuskänslighet (som sträcker sig från ISO 100 till 12800), med mera.

Kameran har ingen inbyggd blixt utan en liten lös, vikbar och batterilös historia som inte når särskilt långt men som åtminstone tar lite plats.

Den har också hela 10 så kallade smarta filter där man kan lägga på festliga filtereffekter i bilderna – och 13 ibland roliga, ibland helt meningslösa ”Magic Frames”-ramar.

Flera objektiv
Hittills har Samsung haft få objektiv till sitt NX-system. Med det nya kit-objektivet 18–55 mm (f3,3–5,6) är sortimentet uppe i tio stycken. Om man räknar med de som är på gång men som ännu inte släppts. Då kan man välja mellan 16 mm iFn (f2,4) och 20 mm (f2,8) i vidvinkel, 30 mm (f2,0) normalbrännvidd, 60 mm iFn (f2,8) med 1:1 makro, 85 mm iFn (f1,4) tele, 20–50 mm iFn (3,5–5,6) och telezoomerna 18–200 mm iFn (f3,5–5,6) och 50–200 mm (f4,0–5,6).

Dessutom har Samsung meddelat att det kommer en 16–80 mm iFN (f3,5–4,5) i mars. Den vet vi inte vad den kostar, men bortsett från 85 mm (f1,4) är de flesta av objektiven ovan billiga. 20 mm kostar dryga 2 000 kronor, telezoomen 50–200 mm likaså.

I handen
Samsung har krympt den nya kameran i förhållande till den förra. NX200 påminner faktiskt om en NEX-modell från ärkerivalen Sony, fast har mer överskådlig placering och märkning av knappar och rattar. Bara det faktum att NX200 har en blixtsko i stället för Sony NEX hopplösa inbyggda, är ett plus i kanten. Funktionsratten är tack och lov placerad så att den sköts med ett finger. Ut mot sidan längst upp sitter de alltid så oumbärliga inställningshjulen och på baksidan finns tydligt markerade knappar och hjul. Och så den mycket ljusstarka OLED-skärmen, som inte är tryckkänslig, men det gör inget.

Handgreppet är nästan perfekt utformat, men tyvärr klätt i plast och inte gummi. Det gäller även tumgreppet på baksidan. Dags för Samsung att snacka med lite fotografer kanske, i stället för bara ingenjörer? I övrigt känns byggkvaliteten förtroendeingivande. Lättmetallhuset är skönt att hålla i. De markant förbättrade och betydligt mer överskådliga menyerna är också ett plus. Detta är en kamera som de flesta amatörfotografer med ambitioner kan sätta sig in i på ett enkelt och bra sätt, och snabbt lyckas ta bra bilder med.

Bildkvalitet
Bildkvaliteten är det nämligen inget större fel på. Väldigt hög upplösning och en genomgående fin skärpa som är fullt i klass med en dyr spegelreflex, är glädjande att se. Nya 18–55 mm-objektivet är knappast världens skarpaste – eller renaste – men gör ett bra jobb som kit-objektiv. Vi har sett värre. Vid 18 mm är den tunnformiga förvrängningen påtaglig. Det går att korrigera för den i kameran, men skärpan ut mot hörnen blir inte bättre. Det blir den faktiskt inte förrän bländare 8 och 11, och håller sig sedan jämn tills man passerar bländare 16. Vid 35 mm brännvidd har linjeförvrängningen nästan försvunnit och skärpan är jämn och fin från bländare 4,5 till och med 16. Detsamma gäller vid 55 mm brännvidd, från bländare 5,6, men sedan syns svag kuddformad linjeförvrängning.

NX200 har däremot en liten fördel i form av högre upplösning, både jämfört med Sony NEX-5N och Panasonic Lumix GX1. Och inte går det ut över brus på höga ISO-värden i särskilt hög grad heller. På våra testbilder dök det upp finkornigt brus vid ISO 1600 men det blev inte tydligt förrän vid ISO 3200. Och då på en välkalibrerad 2,5K-skärm. Vid ISO 6400 ökar bruset ordentligt och färgstörningar gör synlig entré. ISO 12800 går att använda, men då har upplösningen för länge sedan fått ge vika för kraftig brusreducering och detaljer försvinner i grumligheter. Jämfört med referensen på hög ISO, Sony NEX-5N, skiljer det inte mycket, fast då i Sonys favör. Jämfört med Panasonic GX1 klarar sig NX200 bättre på höga ISO-värden, bortsett från ISO 12800, där båda är dåliga.

Färgbalansen drar mot det kalla. Både utomhus och inomhus faktiskt, men den är åtminstone konsekvent. Färgerna är dessutom undermättade när man väljer standardläge, och övermättade om man väljer livligt läge. Man får experimentera med egna inställningar för att hitta något som passar. I kombination med en tendens att överexponera ett tredjedels steg, fick jag inte samma svärta och grundkontrast som med Lumix GX1, men bilddynamiken visade sig ändå vara mycket bra efter korrigering.

HD-video blir dunderfint med NX200. Trots 30 bildramar i sekunden syns knappt något flimmer när man panorerar, upplösningen är hög och filmerna ser rena och klara ut även på en stor skärm. Med stereomikrofonen på ovansidan får man ett godkänt ljud, men att kunna ha en separat mikrofon skulle ha lyft ljudkvaliteten många snäpp.

Slutsats
För entusiastiska fotoamatörer som letar efter en liten systemkamera är NX200 ett träffsäkert val. Bildkvaliteten är inte sämre än något annat vi har testat, och det enda vi inte gillar är ojämna optiska prestanda från kit-objektivet. Bild- och videokvaliteten är helt enkelt av högsta klass, med oerhört hög upplösning i kombination med uppseendeväckande lite brus. Dessutom är kameran liten och lätt, och framför allt enkel att sköta. Det betyder att man får fler snygga bilder med Samsung NX200 än med många andra kameror vi har testat.