annonse
annonse

test: 6 spelskärmar

Skärmar för skärmytslingar

Det finns ingen anledning att använda den gamla avlagda kontorsskärmen till spel när det är så billigt att skaffa en riktig gaming-skärm.

Även om den ser precis likadan ut som sin kusin på kontoret så är det en himmelsvid skillnad mellan en gaming-skärm och en jobb-dito. För det första är spelskärmen snabb. Kontorsskärmen klarar sig med att uppdatera bilden 60 gånger i sekunden, eller ännu mer sällan, men när man spelar spel så behövs det helt andra hastigheter. En uppdateringsfrekvens på 120 Hz är minimum i dag, och ännu mer är ännu bättre. De testade skärmarna klarar hastigheter på 144 Hz och 240 Hz. Ett annat mått på snabbhet är responstiden, som är viktig. Den mäts i millisekunder (ms) och anger hur snabbt en pixel kan växla från en gråfärg till en annan (”grå till grå”). Ju lägre responstid desto mindre risk för utsmetade bilder när innehållet ändras hastigt på skärmen

Hellre snabb än snygg

Hastighet är A och O för gaming, men kraven på färgäkthet och precision är inte lika höga. Och spelskärmar har ofta en ljusare bild med mindre djup svärta än vad som är helt naturligt. Det underlättar att få syn på motståndare som gömmer sig i skuggorna.

Upplösningen är också mindre viktig. Arbetsskärmar kan ha WQHD (2160 x 1440) eller 4K (3840 x 2160), men alla skärmar i detta test nöjer sig med Full-HD (1920 x 1080). Återigen handlar det mer om att få upp hastigheten än att det ska se tjusigt ut.

Panel

Skärmarna i testet har TN- (Twisted Nematic) och VA-paneler (Vertical Alligment). TN är den billigaste varianten. Den har snabba uppdateringar och är tack vare priset också den mest överkomliga. Tyvärr är betraktningsvinklarna sällan särskilt bra, så skärmbilden kan se väldigt urlakad ut från sidan. VA har en hög kontrastnivå, fina färger och mycket djup svärta. Tyvärr passar de inte särskilt till gaming eftersom de inte uppdaterar bilden tillräckligt snabbt och därför har en så kallad ”ghosting effect” (eftersläpningar).

Ljus och kontrast

Ljusstyrkan har stor betydelse för bildens kvalitet. Ju mer desto bättre. Skärmarna i testet är dock ganska så jämnbördiga, ljusnivåer från 300 till 400 nits.

Kontrastnivån är också värd att hålla ett öga på. De flesta har en kontrastnivå på 1000:1 men få kommer högre upp än så.

G-Sync och FreeSync

Vid höga hastigheter kan bilden på skärmen hamna i otakt med grafikkortet vilket leder till ”screen tearing”, som syns på att bilden bryts upp i vågräta block. För att lösa det här problemet har de två största grafikkortstillverkarna, Nvidia och AMD, uppfunnit var sin teknik för att få grafikkortet och bildskärmen att samarbeta. Nvidia har en chiplösning, G-sync, som dock gör skärmarna en del dyrare. AMD använder en programvarulösning som heter FreeSync. Den dåliga nyheten är att man inte kan använda ett AMD-grafikkort med en Nvidia G-sync-skärm eller vice versa. Och eftersom Nvidia har det mesta av marknaden så är FreeSync bara något för ett fåtal.

Så testade vi

De senaste veckorna har kontoret ekat av skottsalvor och tjutande bildäck. Allt i forskningens och testandets namn, naturligtvis. Spelskärmar testas ju bäst med spel. Skärmarna utmanades med nya och gamla 3D-spel och störst vikt lades vid kort reaktionstid. Förutom rent subjektiva upplevelser av bildkvaliteten utvärderas skärmarna efter pris, byggkvalitet och extrafunktioner.

Alltid uppdaterad!

Fri tillgång till Ljud & Bild i en månad

0:-