annons
annons

Onkyo P-3000R och M-5000R

Tillbaka till rötterna

Efter nästan 2 års frånvaro från High End-marknaden drämmer Onkyo sitt förstärkar-trumfort i bordet.

Stor ljudbild Extrem upplösning Fin rytmik
Det finns ännu kraftigare konkurrenter – fast vem bryr sig?

Mitt förhållande med Onkyo började 1992 när jag som 15-åring betade av hela hifi-marknaden efter komponenter som skulle inhandlas för konfirmationspengarna. Till slut köpte jag den största integrerade A-809, som för 10 000 kronor och med väldiga 18 kilo lämnade 110 watt per kanal. Den visade sig vara ett uselt val till partyhögtalarna Cerwin-Vega DC-15 (alldeles för få watt), men passade desto bättre till de udda men välljudande stativhögtalarna Celestion 4000, som hade en banddiskant som bara nådde fram till örat om man satt ner, inte om man stod. Med tiden fastnade jag så mycket för Onkyo att jag lusläste deras katalog med lupp. De många coola effektförstärkarna var extra iögonfallande, med sina stora mätare med långa nålar som visare. Jag drömde om toppmodellen, Grand Integra M-510, en enorm Dual Mono-förstärkare med två nätkablar som kunde lämna 2 x 1200 watt i 1 ohm. Jag tyckte den var grymt snygg i sin champagnefärg. Prislappen på närmare 100 000 kronor var dock inte lika snygg för en 15-åring.

Plötsligt, nästan som genom ett trollslag, togs Onkyos High End-produkter ur produktion. De som återstod var några bleka mid-fi-modeller som inte tilltalade särskilt många. Det var inte förrän Onkyo påbörjade sin storsatsning på hemmabio, i synnerhet hemmabioförstärkare, som märket togs på allvar igen. Men tvåkanalig hifi låg alltjämt i träda. Tills för ett par år sedan.

På senare tid har Onkyo sakta men säkert återvänt till tvåkanalsmarknaden, med fina CD-spelare och förstärkare. Det var dock inte förrän förra året som en tudelad förstärkarkombination presenterades, i form av förförstärkaren P-3000R och effektförstärkaren M-5000R. Båda finns i svart och silver och ser ut som om de kunde ha lanserats året efter sina High End-förgångare – de suddar nästan ut de nästan 20 år som passerat.

M-5000R
Särskilt effektförstärkaren utmärker sig med retro-Onkyo-design. De karaktäristiska VU-mätarna finns på plats (och mäter ingångssignalen från förförstärkaren, inte utgångssignalen), detsamma gäller den fyrkantiga utformningen med en höjd på nästan 20 centimeter. Designen är dock mer elegant och minimalistisk än de gamla förstärkarna. Linjerna är renare.

På insidan har Onkyo implementerat sin AWRAT-teknik (Advanced Wide Range Amplifier Technology) som består av en mängd delar. Inklusive en särskild krets som minimerar intermodulationsförvrängning, låg negativ feedback samt en sluten layout där varenda krets har sin egen koppling till strömförsörjningen så att alla störningar i kretsarna tar ut varandra och jordningspotentialen hålls fri från brus. Beskrivningen är en smula teknisk, i korta ordalag har Onkyo arbetat mycket med att försöka minimera förvrängningar och brus.

Darlington
Förstärkartekniken är av typen Darlington, en princip som går ut på att två bipolära transistorer är kopplade så att strömmen som förstärks av den första transistorn sedan förstärks vidare av den andra. Det skapar en mer effektiv förstärkning än om de två transistorerna hade arbetat separat. Vad som skiljer M-5000R från andra Darlington-konstruktioner är att den har två extra transistorer per kanal – alltså sammanlagt fyra stycken i varje kanal. Allt för att förstärkningen ska bli ännu mer effektiv. Man kan därför fråga sig hur det kan komma sig att den massiva konstruktionen på papperet bara lämnar 80 watt per kanal (150 watt i 4 ohm). I specifikationerna finns ingen förklaring, men vi vet av erfarenhet att det kan vara ett sätt att få så stabil ström som möjligt ur de två stora ringkärnetransformatorerna.

M-5000R är en äkta Dual Mono-förstärkare. Den har obalanserade RCA-ingångar i stereo, men om du bryggkopplar den har den en enda XLR-monoingång för balanserad drift.

P-3000R
Förförstärkaren är minst lika speciell. Utöver tre linjeingångar, en tape-loop och skivspelaringång för MM-pickup har Onkyo försett den med hela sex digitalingångar – en balanserad AES/EBU och en USB-port för PC och Mac, samt två koaxiala och två optiska.

Samtliga sex digitalingångar bearbetas av ett par 32 bit/192 kHz-omvandlare från Burr-Brown. Använder du inte digitalingångarna kan hela digitaldelen stängas av, då syns inte längre digitalingångarna i teckenfönstret när du väljer ingång. Att använda dem är dock en god idé. D/A-omvandlarna håller nämligen så hög kvalitet att du kan spara en hel del pengar mer på ljudkällorna än om du hade haft en vanlig analog förförstärkare. Du behöver inte ha någon spelare med en dyr inbyggd DAC. Och även med en bra CD-spelare innebär digital överföring att du är mindre beroende av dyra kablar.

En av linjeingångarna kan sättas till full utnivå och därmed kringgå nivåjusteringen, vilket gör det enklare att integrera Onkyo-kombinationen i en hemmabioanläggning. Om du vill bi-ampa högtalarna kan de två paren förförstärkarutgångar ställas in med olika ljudnivå (gain) så att det blir enklare att balansera anläggningen optimalt.

Förförstärkaren har dessvärre bara obalanserade utgångar, så om du vill köpa två effektförstärkare och bryggkoppla dem med balanserade kablar så måste du ha en annan förförstärkare.

Ett irritationsmoment med förförstärkaren är att det digitala teckenfönstret bara visar vald ingång, inte ljudnivå. Volymratten är analog och sitter man en bit bort från stereon så är det nästan omöjligt att se hur ratten står. Särskilt om man köper de svarta modellerna, som vi hade i testrummet.

Digitalt låter bättre än analogt
Med Electrocompaniets multispelare EMP2 inkopplad står det ganska klart att – efter att ha växlat fram och tillbaka mellan analog (MIT terminator 2-kabel) och digital (vi testade bara med koaxial överföring med en billig Monster-kabel) – digitalt låter bäst. Då är det mer attack och precision i ljudbilden, medan anslagen smetas ut mer med analoga kablar och det är sämre upplösning längre upp i övertonerna. Cymbalerna i Skunk Anansies klassiker ”Hedonism” avslöjar det tämligen fort. Det beror inte alls på att spelaren har dåliga D/A-omvandlare, den är faktiskt bland de bättre Blu-ray-spelarna vi har hört med analog överföring. Men Onkyo-omvandlarna är uppenbarligen av tillräckligt god kvalitet för att det ska vara en fördel att bli kvitt de analoga kablarna. Det kan också vara en indikation på att Onkyo har lagt större resurser på de digitala ingångarna än på de analoga. Electrocompaniet-spelaren låter för övrigt bäst ur de balanserade utgångarna, som inte går att använda med Onkyos förförstärkare.

Countryrock
Inkopplad till Elacs gigantiska High End-högtalare FS 509 VX är det uppenbart att Onkyo-kombinationen håller hög kvalitet rakt igenom. Det första man lägger märke till är de luftiga övertonerna. På stereospåret från Natelie Merchants ”Tigerlily” på DVD-Audio (av alla format!) är klangen från countrygitarren stor och angenäm. Första låten, ”San Andreas Fault”, är lågmäld men ändå groovy och har en djup och mysig basgitarr, rena trummor med fin attack, och klangen från gitarren som breder ut sig i hela rummet. Och Natalies röst går nästan att ta på, så klockrent skildras alla klanglager. Detta är musik man verkligen kan sitta och njuta av länge, ensam med bara musiken som sällskap.

Elektro
En annan kvinna som är omöjlig att inte älska är Bat For Lashes, alias Natasha Khan, och albumet ”Two Suns” från 2009. Singer/songwriter-musik förpackad i ett trivsamt elektroniskt landskap där Björk möter Kate Bush – och där suggestiva trummor med spänstig percussion och elektrisk bas är en lika viktig del av ljudbilden som Natashas vackra falsett. Onkyos förstärkarkombination får fram alla dessa lager, vilket gör skivan till balsam för öronen. Även percussion, som går emot dagens popstandard och framträder ganska så tydligt i mixningen, är det kontroll på. Effektförstärkaren är specificerad till 140 watt per kanal i 4 ohm, vilket är högtalarnas impedans, men det känns som om den är mycket kraftigare.

Klassiskt
Tjajkovskijs 1812-ouvertur är verkligen ett krävande stycke, framför allt på grund av de högljudda kanonerna på slutet. Onkyo har förbaskat fin kontroll på allting, och orkestern skildras hela tiden med luftighet och god tonstruktur. Och illusionen av rymd framställs på ett alldeles sagolikt sätt.

Hegel H300
Kraften är dock inte gränslös. När Hegels nya integrerade H300 kopplas in i stället finns det hörbart mer basmuskler. Fast det kan faktiskt bli lite väl mycket av det goda i vårt testrum med Elac-högtalarna, som egentligen borde ha stått i ett ännu större rum för att kunna ta hand om den djupaste basen. Hegel-förstärkaren dundrar loss så att det nästan blir en överdrivet hög testosteronhalt i rummet. Detta är inte förstärkarens fel, och visar att Onkyo-kombinationen har ännu mer att gå på när det gäller tryck i basfrekvenserna. Men det betonar också rummets påverkan, och Onkyo ligger precis på en sådan nivå att det låter mer behärskat och stabilt i vårt rum. Förstärkarkombinationen bangar inte för något, så ska du spela rytmisk musik på hög volym så säger Onkyo aldrig nej tack. Vi visste att Hegel-förstärkaren lämnar 250 watt i 8 ohm och ett tag trodde vi att Onkyo-förstärkaren måste ligga någonstans i närheten, kanske uppemot 180–200 watt. Sedan ser vi att specifikationen bara säger 80 watt. M-5000R har med andra ord mycket bättre kontroll än man skulle kunna tro när man läser specifikationerna.

Inga uppenbara svagheter
Det är inte så lätt att hitta några svagheter i den här kombinationen. Det är inte säkert att den luftiga diskanten är helt neutral, eftersom många andra förstärkare kan låta lite mörka om man jämför. Men det låter aldrig dåligt eftersom övertonerna är så finmaskiga. Visst finns det ännu kraftigare förstärkare för samma pengar – Onkyo-kombinationen är nämligen inte billig. Å andra sidan får man ha extremt höga krav om man tycker att P-3000R och M-5000R tappar andan för fort. Baskontrollen är också mycket bra, även om den rullar av en aning tidigare i det djupaste registret än exempelvis Hegel H300.

Rivaler
Det finns mycket fint att välja mellan om man kan hosta upp 50 000 kronor för en förstärkare. Gillar du kraft kan till exempel Onkyo bara drömma om att hänga med Musical Fidelitys M6 500i, ett integrerat kraftverk för 45 000 kronor som lämnar 500 watt per kanal i 8 ohm. Onkyo-kombaintionen låter dock varmare och mindre kliniskt och är lättare att para ihop med flera typer av högtalare. Detsamma kan sägas om vi jämför med NAD M2, som för 48 000 kronor också har massor av kraft i kombination med briljant upplösning. Plus digitalingångar, precis som Onkyo P-3000R. Fast även NAD-förstärkaren kan nog uppfattas som aningen mer klinisk.

Ovan nämnda Hegel H300 är också ett oerhört spännande alternativ, som antagligen ger mer för pengarna för 37000 kronor. Den är klart kraftigare än Onkyo-kombinationen men har inte samma briljans i övertonerna. Å andra sidan sparar du 13 000 kronor på att välja Hegel.

Poängen är att vilken förstärkare jag än kan komma på som ligger i ungefär samma prisklass som Onkyo-paret, så kan jag inte komma på någon anledning att inte överväga att välja Onkyo. P-3000R och M-5000R är otroligt välljudande kombination som förtjänar en provlyssning.

Slutsats
Har du möjlighet och är villig att betala för det så kan Onkyos P-3000R och M-5000R bjuda på ypperliga musikupplevelser. Med en fantastisk skildring av de många klanglagren i hela frekvensregistret, och särskilt i övertonerna, hör man saker och ting som för första gången. Ljudbilden breder ut sig stort, både på djupet och bredden, och det känns liksom som om allting låter rätt.

Konkurrensen är hård och det är inte svårt att hitta förstärkare för samma pengar som är ännu kraftfullare. Men i mina öron kan Onkyo mäta sig med vem som helst när det gäller upplösning, timing och rytmik. Detta är helt enkel en sagolik förstärkarkombination som definitivt förtjänar att höras. Inte minst på grund av de välljudande digitalingångarna. Och gillar du utseendet så duger inget annat.

Mitt förhållande med Onkyo började 1992 när jag som 15-åring betade av hela hifi-marknaden efter komponenter som skulle inhandlas för konfirmationspengarna. Till slut köpte jag den största integrerade A-809, som för 10 000 kronor och med väldiga 18 kilo lämnade 110 watt per kanal. Den visade sig vara ett uselt val till partyhögtalarna Cerwin-Vega DC-15 (alldeles för få watt), men passade desto bättre till de udda men välljudande stativhögtalarna Celestion 4000, som hade en banddiskant som bara nådde fram till örat om man satt ner, inte om man stod. Med tiden fastnade jag så mycket för Onkyo att jag lusläste deras katalog med lupp. De många coola effektförstärkarna var extra iögonfallande, med sina stora mätare med långa nålar som visare. Jag drömde om toppmodellen, Grand Integra M-510, en enorm Dual Mono-förstärkare med två nätkablar som kunde lämna 2 x 1200 watt i 1 ohm. Jag tyckte den var grymt snygg i sin champagnefärg. Prislappen på närmare 100 000 kronor var dock inte lika snygg för en 15-åring. Plötsligt, nästan som genom ett trollslag, togs Onkyos High End-produkter ur produktion. De som återstod var några bleka mid-fi-modeller som inte tilltalade särskilt många. Det var inte förrän Onkyo påbörjade sin storsatsning på hemmabio, i synnerhet hemmabioförstärkare, som märket togs på allvar igen. Men tvåkanalig hifi låg alltjämt i träda. Tills för ett par år sedan. På senare tid har Onkyo sakta men säkert återvänt till tvåkanalsmarknaden, med fina CD-spelare och förstärkare. Det var dock inte förrän förra året som en tudelad förstärkarkombination presenterades, i form av förförstärkaren P-3000R och effektförstärkaren M-5000R. Båda finns i svart och silver och ser ut som om de kunde ha lanserats året efter sina High End-förgångare – de suddar nästan ut de nästan 20 år som passerat. M-5000R Särskilt effektförstärkaren utmärker sig med retro-Onkyo-design. De karaktäristiska VU-mätarna finns på plats (och mäter ingångssignalen från förförstärkaren, inte utgångssignalen), detsamma gäller den fyrkantiga utformningen med en höjd på nästan 20 centimeter. Designen är dock mer elegant och minimalistisk än de gamla förstärkarna. Linjerna är renare. På insidan har Onkyo implementerat sin AWRAT-teknik (Advanced Wide Range Amplifier Technology) som består av en mängd delar. Inklusive en särskild krets som minimerar intermodulationsförvrängning, låg negativ feedback samt en sluten layout där varenda krets har sin egen koppling till strömförsörjningen så att alla störningar i kretsarna tar ut varandra och jordningspotentialen hålls fri från brus. Beskrivningen är en smula teknisk, i korta ordalag har Onkyo arbetat mycket med att försöka minimera förvrängningar och brus. Darlington Förstärkartekniken är av typen Darlington, en princip som går ut på att två bipolära transistorer är kopplade så att strömmen som förstärks av den första transistorn sedan förstärks vidare av den andra. Det skapar en mer effektiv förstärkning än om de två transistorerna hade arbetat separat. Vad som skiljer M-5000R från andra Darlington-konstruktioner är att den har två extra transistorer per kanal – alltså sammanlagt fyra stycken i varje kanal. Allt för att förstärkningen ska bli ännu mer effektiv. Man kan därför fråga sig hur det kan komma sig att den massiva konstruktionen på papperet bara lämnar 80 watt per kanal (150 watt i 4 ohm). I specifikationerna finns ingen förklaring, men vi vet av erfarenhet att det kan vara ett sätt att få så stabil ström som möjligt ur de två stora ringkärnetransformatorerna. M-5000R är en äkta Dual Mono-förstärkare. Den har obalanserade RCA-ingångar i stereo, men om du bryggkopplar den har den en enda XLR-monoingång för balanserad drift. P-3000R Förförstärkaren är minst lika speciell. Utöver tre linjeingångar, en tape-loop och skivspelaringång för MM-pickup har Onkyo försett den med hela sex digitalingångar – en balanserad AES/EBU och en USB-port för PC och Mac, samt två koaxiala och två optiska. Samtliga sex digitalingångar bearbetas av ett par 32 bit/192 kHz-omvandlare från Burr-Brown. Använder du inte digitalingångarna kan hela digitaldelen stängas av, då syns inte längre digitalingångarna i teckenfönstret när du väljer ingång. Att använda dem är dock en god idé. D/A-omvandlarna håller nämligen så hög kvalitet att du kan spara en hel del pengar mer på ljudkällorna än om du hade haft en vanlig analog förförstärkare. Du behöver inte ha någon spelare med en dyr inbyggd DAC. Och även med en bra CD-spelare innebär digital överföring att du är mindre beroende av dyra kablar. En av linjeingångarna kan sättas till full utnivå och därmed kringgå nivåjusteringen, vilket gör det enklare att integrera Onkyo-kombinationen i en hemmabioanläggning. Om du vill bi-ampa högtalarna kan de två paren förförstärkarutgångar ställas in med olika ljudnivå (gain) så att det blir enklare att balansera anläggningen optimalt. Förförstärkaren har dessvärre bara obalanserade utgångar, så om du vill köpa två effektförstärkare och bryggkoppla dem med balanserade kablar så måste du ha en annan förförstärkare. Ett irritationsmoment med förförstärkaren är att det digitala teckenfönstret bara visar vald ingång, inte ljudnivå. Volymratten är analog och sitter man en bit bort från stereon så är det nästan omöjligt att se hur ratten står. Särskilt om man köper de svarta modellerna, som vi hade i testrummet. Digitalt låter bättre än analogt Med Electrocompaniets multispelare EMP2 inkopplad står det ganska klart att – efter att ha växlat fram och tillbaka mellan analog (MIT terminator 2-kabel) och digital (vi testade bara med koaxial överföring med en billig Monster-kabel) – digitalt låter bäst. Då är det mer attack och precision i ljudbilden, medan anslagen smetas ut mer med analoga kablar och det är sämre upplösning längre upp i övertonerna. Cymbalerna i Skunk Anansies klassiker ”Hedonism” avslöjar det tämligen fort. Det beror inte alls på att spelaren har dåliga D/A-omvandlare, den är faktiskt bland de bättre Blu-ray-spelarna vi har hört med analog överföring. Men Onkyo-omvandlarna är uppenbarligen av tillräckligt god kvalitet för att det ska vara en fördel att bli kvitt de analoga kablarna. Det kan också vara en indikation på att Onkyo har lagt större resurser på de digitala ingångarna än på de analoga. Electrocompaniet-spelaren låter för övrigt bäst ur de balanserade utgångarna, som inte går att använda med Onkyos förförstärkare. Countryrock Inkopplad till Elacs gigantiska High End-högtalare FS 509 VX är det uppenbart att Onkyo-kombinationen håller hög kvalitet rakt igenom. Det första man lägger märke till är de luftiga övertonerna. På stereospåret från Natelie Merchants ”Tigerlily” på DVD-Audio (av alla format!) är klangen från countrygitarren stor och angenäm. Första låten, ”San Andreas Fault”, är lågmäld men ändå groovy och har en djup och mysig basgitarr, rena trummor med fin attack, och klangen från gitarren som breder ut sig i hela rummet. Och Natalies röst går nästan att ta på, så klockrent skildras alla klanglager. Detta är musik man verkligen kan sitta och njuta av länge, ensam med bara musiken som sällskap. Elektro En annan kvinna som är omöjlig att inte älska är Bat For Lashes, alias Natasha Khan, och albumet ”Two Suns” från 2009. Singer/songwriter-musik förpackad i ett trivsamt elektroniskt landskap där Björk möter Kate Bush – och där suggestiva trummor med spänstig percussion och elektrisk bas är en lika viktig del av ljudbilden som Natashas vackra falsett. Onkyos förstärkarkombination får fram alla dessa lager, vilket gör skivan till balsam för öronen. Även percussion, som går emot dagens popstandard och framträder ganska så tydligt i mixningen, är det kontroll på. Effektförstärkaren är specificerad till 140 watt per kanal i 4 ohm, vilket är högtalarnas impedans, men det känns som om den är mycket kraftigare. Klassiskt Tjajkovskijs 1812-ouvertur är verkligen ett krävande stycke, framför allt på grund av de högljudda kanonerna på slutet. Onkyo har förbaskat fin kontroll på allting, och orkestern skildras hela tiden med luftighet och god tonstruktur. Och illusionen av rymd framställs på ett alldeles sagolikt sätt. Hegel H300 Kraften är dock inte gränslös. När Hegels nya integrerade H300 kopplas in i stället finns det hörbart mer basmuskler. Fast det kan faktiskt bli lite väl mycket av det goda i vårt testrum med Elac-högtalarna, som egentligen borde ha stått i ett ännu större rum för att kunna ta hand om den djupaste basen. Hegel-förstärkaren dundrar loss så att det nästan blir en överdrivet hög testosteronhalt i rummet. Detta är inte förstärkarens fel, och visar att Onkyo-kombinationen har ännu mer att gå på när det gäller tryck i basfrekvenserna. Men det betonar också rummets påverkan, och Onkyo ligger precis på en sådan nivå att det låter mer behärskat och stabilt i vårt rum. Förstärkarkombinationen bangar inte för något, så ska du spela rytmisk musik på hög volym så säger Onkyo aldrig nej tack. Vi visste att Hegel-förstärkaren lämnar 250 watt i 8 ohm och ett tag trodde vi att Onkyo-förstärkaren måste ligga någonstans i närheten, kanske uppemot 180–200 watt. Sedan ser vi att specifikationen bara säger 80 watt. M-5000R har med andra ord mycket bättre kontroll än man skulle kunna tro när man läser specifikationerna. Inga uppenbara svagheter Det är inte så lätt att hitta några svagheter i den här kombinationen. Det är inte säkert att den luftiga diskanten är helt neutral, eftersom många andra förstärkare kan låta lite mörka om man jämför. Men det låter aldrig dåligt eftersom övertonerna är så finmaskiga. Visst finns det ännu kraftigare förstärkare för samma pengar – Onkyo-kombinationen är nämligen inte billig. Å andra sidan får man ha extremt höga krav om man tycker att P-3000R och M-5000R tappar andan för fort. Baskontrollen är också mycket bra, även om den rullar av en aning tidigare i det djupaste registret än exempelvis Hegel H300. Rivaler Det finns mycket fint att välja mellan om man kan hosta upp 50 000 kronor för en förstärkare. Gillar du kraft kan till exempel Onkyo bara drömma om att hänga med Musical Fidelitys M6 500i, ett integrerat kraftverk för 45 000 kronor som lämnar 500 watt per kanal i 8 ohm. Onkyo-kombaintionen låter dock varmare och mindre kliniskt och är lättare att para ihop med flera typer av högtalare. Detsamma kan sägas om vi jämför med NAD M2, som för 48 000 kronor också har massor av kraft i kombination med briljant upplösning. Plus digitalingångar, precis som Onkyo P-3000R. Fast även NAD-förstärkaren kan nog uppfattas som aningen mer klinisk. Ovan nämnda Hegel H300 är också ett oerhört spännande alternativ, som antagligen ger mer för pengarna för 37000 kronor. Den är klart kraftigare än Onkyo-kombinationen men har inte samma briljans i övertonerna. Å andra sidan sparar du 13 000 kronor på att välja Hegel. Poängen är att vilken förstärkare jag än kan komma på som ligger i ungefär samma prisklass som Onkyo-paret, så kan jag inte komma på någon anledning att inte överväga att välja Onkyo. P-3000R och M-5000R är otroligt välljudande kombination som förtjänar en provlyssning. Slutsats Har du möjlighet och är villig att betala för det så kan Onkyos P-3000R och M-5000R bjuda på ypperliga musikupplevelser. Med en fantastisk skildring av de många klanglagren i hela frekvensregistret, och särskilt i övertonerna, hör man saker och ting som för första gången. Ljudbilden breder ut sig stort, både på djupet och bredden, och det känns liksom som om allting låter rätt. Konkurrensen är hård och det är inte svårt att hitta förstärkare för samma pengar som är ännu kraftfullare. Men i mina öron kan Onkyo mäta sig med vem som helst när det gäller upplösning, timing och rytmik. Detta är helt enkel en sagolik förstärkarkombination som definitivt förtjänar att höras. Inte minst på grund av de välljudande digitalingångarna. Och gillar du utseendet så duger inget annat.
Läs hela artikeln och över 450 nya tester i året med prenumeration på Ljud & Bild.
är du redan prenumerant? Logga inn.
Provaprenumeration
0:-
Fri tillgång till ljudochbild.se
Bronsprenumeration
349:-/halvår
1/2 år (6 nr) Digitalutgåva varje månad Fri tillgång till ljudochbild.se
Silverprenumeration
580:-/år
1 år (11 nr) Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Guldprenumeration
999:-/år
1 år (11 nr) Ny digital film varje månad Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Prenumerationen kommer automatiskt att förnyas till vanligt pris: Månad 39:-

Med prenumeration på Ljud och Bild får du:

Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva (iPad/Android) varje månad Rejäl rabattt Välj själv hur länge du vill prenumerera - och med eller utan film Fin välkomstpremie
Bästa pris på Onkyo P-3000R och M-5000R
Pricerunner.se är en kommersiell partner till ljudochbild.se. De levererar uppdaterade priser, prisjämförelser och produktinformation.

Onkyo P-3000R

  • Dubbla 32 bit/192 kHz-omvandlare från Burr-Brown
  • 12 V trigger ut + IR-ingång
  • In: 4 RCA, skivspelaringång, 2 koaxial, 2 optisk, AES/EBU, USB
  • Ut: 2 RCA Pre Out, tape-loop, optisk digital, hörlur
  • 12,5 kg
  • Pris: 20 000 kr

 

Onkyo M-5000R

  • 2 x 80 watt (8 ohm)
  • 12 V trigger in/ut
  • In: stereo RCA, mono XLR
  • 27 kg
  • Pris: 30 000 kr
Pris: 50000:-


Har du något att lägga till??

Värlkommen till Ljud & Bilds diskussionsforum. Vi vill gärna veta vad du tycker. Håll dig till ärmnet och var saklig så slipper vi ta bort eller moderera inlärgg. övriga frågor och synpunkter härnvisas till redaktion@ljudochbild.se.

Alltid uppdaterad!

Fri tillgång till Ljud & Bild i en månad

0:-