Med två undantag är Philips HTS5561 precis likadan som sin föregångare som fick väldigt bra betyg när vi testade den i december förra året.

Uppgraderingen är helt enkelt en minneskortläsare av typen SDHC, som används för att lagra data från BD-Live så att du kan få tillgång till extramaterial utan att vara uppkopplad på internet. Den andra skillnaden är dessvärre en nedgradering, i form av en lite lättare bashögtalare. iPod-docka ingår inte men kan köpas som extrautrustning för en dryg femhundring.

Högtalarelementen är vinklade en aning mot sidan för att ge en bättre spridning. Centerhögtalaren är dessutom större och mer robust än Panasonics och bör kunna ge en fylligare dialog på film.

Philips användarvänlighet är ganska så bra. Den är bättre än föregångaren helt enkelt för att fjärrkontrollen har fått mer överskådlig text och symboler. Dessutom gillar vi att man kan ställa in avståndet till varje högtalare i meter, inklusive till subbasen. Det gör det lätt att få rätt fördröjning till alla kanaler.
Minus i kanten för total avsaknad av HDMI-ingångar. Ska du ha ljud från andra HDMI-källor, till exempel en TV-mottagare, måste du använda HDMI-utgångens ljudreturkanal och då måste TV:n alltid vara påslagen.

Ljudkvalitet
HTS5561 har lite bättre upplösning än Panasonics SC-BTT370. Med musik i stereo har röstregistret bättre fokus i övertonerna, och diskanten är lite mjukare. Det betyder att man kan lyssna på musik länge utan att bli trött i öronen. Det finns också mer tyngd i basregistret, vilket gör att vi får ett intryck av en mer storslagen ljudbild. Jämfört med LG HX906SB är basen tunnare medan mellanregistret är en smula mindre varmt. I det hänseendet påminner Philips och Panasonics anläggningar mer om varandra.

Film i surround låter öppet och fint och dialogen är lite myndigare än med Panasonic. Vad som däremot märks är att Philips fortare börjar skorra i basen. När elake Saruman visar upp sin enorma armé med tiotusen soldater i ”Sagan om de två Tornen” klarar inte subbasen av den extrema tryckvågen från stridsropet. Här är Panasonic bättre. Det kan ha varit en tabbe av Philips att krympa subbasen.

Sammantaget är Philips-anläggningen en bra kompromiss, som låter robust och kraftfullt men som tappar andan när det blir för mycket.

Också i detta test:

5 hemmabioanläggningar med 3D-Blu-ray