Franska Focal, en gång i tiden mer kända som JMlab efter grundaren Jacques Mahul, är en av Europas mest framgångsrika högtalartillverkare. Kanske allra mest känd för den kompromisslösa Utopia-serien som har en välförtjänt plats på listan över världens bästa (och utopiskt dyra) högtalare. Och så måste det förbli, tycker Focal, annars skulle den ju inte vara någon utopi längre!

Lyckligtvis finns det alternativ för oss som inte har en egen guldgruva eller oljeborrplattform, eller har ett stort arv på ingång, men som ändå är villiga att lägga en hel del på att försöka nå ljud-Nirvana.

Focals splitternya Sopra-serie har ärvt mycket teknik direkt från Utopia, plus en hel del nyheter. Dessutom har Focal lagt stor vikt vid formgivningen, vilket resulterar i betydligt läckrare linjer än vad Focal tidigare har varit kända för.

Fabriqué en France

En sak som kännetecknar Focal är att de också är en ledande tillverkare av högtalarelement. Det nära samarbetet mellan avdelningarna har under åren resulterat i ett antal avancerade och vågade lösningar. Framför allt användningen av exotiska material som beryllium i diskantelementen men även speciella glasfibermembran och högeffektiva magnetsystem finns på meritlistan.

Undertecknads erfarenhet av Focal-högtalare är ganska så begränsad, men det tar inte lång tid att inse att vi har att göra med ett forskningsinriktat och seriöst företag. Här lämnas ingenting åt slumpen, här finns ingen ”snake oil” eller några överdrivna superlativ – allt är vetenskapligt dokumenterat och handlar om att bygga högtalare med så bred och jämn frekvensrespons, exakt timing och låg distorsion som möjligt. Och så småningom insåg vi att detta är ett utmärkt recept på hur man bygger roliga högtalare!

Sopra

Sopra No 2 är den största av seriens två lanserade modeller. En fullvuxen trevägshögtalare, men ändå inte större än att den passar in fint i många vardagsrum. Den runda formen gör den betydligt mindre dominerande än många andra ”ladugårdsdörrar” i samma prisklass. Men visst, i en gräll färg som röd eller orange är den svår att gömma undan! Fast varför skulle man vilja göra det, när utförandet är så här läckert?

La qualité du son

Även om det säkert finns undantag som bekräftar regeln så har vi ännu inte hört någon direkt dålig högtalare i prisklassen över 100 000 kronor. Här befinner vi oss i toppklassen, i brytpunkten mot de riktigt kompromisslösa highend-högtalarena, där i stort sett alla tillverkare har mycket att erbjuda när det gäller ljudkvalitet. Vad har Focal Sopra att komma med i en så stenhård prisklass? Tja, det låter aldrig platt, grått eller tråkigt, det är ett som är säkert!

Sopra-högtalarna serverar musiken med massor av energi, liv och känslor. Det vilar ett slags franskt temperament över återgivningen, man vet aldrig riktigt när de trycker till nästa gång. En vända med favoritlåtarna i Tidal-spellistan visar att vi har att göra med en mycket exakt och avslöjande musikåtergivare. Skillnaderna är större än förväntat: en del ”demolåtar” och inspelningar man tidigare trodde var bra, visar sig bara vara medelmåttiga. Och andra stycken som man hade avskrivit som för mörka och inneslutna kan plötsligt visa sig från en ljusare sida. Det finns hela tiden ett obönhörligt fokus på ljudet, vilket framkallar alla detaljer, bra eller dåliga. Musiksmaken är dock allätande: Sopra No 2 håller ingenting tillbaka, här kan du vräka på med en ny Kygo-sång, Infected Mushroom för fulla muggar, Gustav Holsts Planeterna eller en omgång gammal Led Zeppelin, AC/DC eller Metallica utan att bli besviken. Och Sopra kan spela HÖGT! Detta är en hifi-högtalare som du utan bekymmer kan ”cranka” med på fester.

Ljudbilden en av de mest exakta jag har varit med om. Kanalseparation mellan vänster och höger högtalare är utmärkt, i kombination med en massiv men ändå exakt centerbild. I de bästa inspelningarna kan man höra hur ljudbilden breder ut sig i solfjädersform, med exakt placering av instrumenten och inte minst hur tydligt avskilda de är från varandra. Detta är egenskaper vi förknippar med de flesta toppklasshögtalare, men det är uppenbart att Focal har lyckats med ett ännu lite skarpare, mer exakt fokus än normalt.

Högtalarna har också en ovanligt bred ”sweet spot”. Med majoriteten av högtalare upplever man en fint fokuserad ljudbild när man sitter rakt framför, men så fort man rör sig åt sidan rasar ljudbilden ihop som ett korthus. I Sopras fall är det dock fullt möjligt att sitta i fåtöljen bredvid och ändå få en bra upplevelse – långtifrån en självklarhet med många exotiska högtalare.

Många av de avslöjande egenskaperna beror på beryllium-diskanten, som utan tvekan är en av världens bästa. Men den passerar inte obemärkt förbi: de som är vana vid hövliga silkesdome-diskanter kan bli vettskrämda av den råa dynamiken som Focals inverterade dome åstadkommer. Energisk, påflugen, realistisk. Upplösningsförmågan är i det närmaste fullständig, men tar lite tid att vänja sig vid, för här får man höra detaljer som till och med studioteknikerna kan ha missat. Den dynamiska kontrasten ger plats åt en otrolig mängd information i toppen, innan allt blir mättat. Röster, trumvispar, stråkar och blåsinstrument, allt urskiljs enkelt från varandra. För att inte tala om piano, som är rena lackmustestet.

Mellanregistret tillhör samma familj. I själva verket är det nästan omöjligt att urskilja var någonstans mellanregistret rullar av och diskanten tar vid. De två fungerar nästan som ett. Placeringen, där mellanregistret sitter en aning framåtlutat för att riktas åt samma plats som diskanten, gör också att timingen och fokuseringen stämmer till punkt och pricka. Jag har faktiskt bara hört ett bättre samarbete från de bästa koaxialelementen, men inte utan att de också har haft vissa andra nackdelar.

Tremblement de terre

Det krävs en hel del för att matcha diskant och mellanregister av den här kalibern. Vilket illustreras av två kraftiga 13-och 15-tumsbasar i de fullvuxna Utopia-modellerna. Sopra No 2 är något mildare bestyckad med två 7-tummare. Det rymliga, väl stagade kabinettet med basport i botten är dock en bra förutsättning för vitala basprestanda. Basen är bestämd, stram och linjär, men slår ändå hårt när det behövs. Frånvaron av förvrängning och ”festpuckel” i basregistret innebär att många musikstycken låter annorlunda än man är van vid, fast oftast till det bättre. Den precisa, jämna och ”boom-befriade” basen gör det relativt enkelt att hitta en bra placering i lyssningsrummet. Det slutade med att vi hade högtalarnas front ungefär 70 centimeter från bak- och sidoväggen.

Sopra No 2 går också väldigt djupt i basen, tillräckligt för att få det att skallra i parketten med de lägsta oktaverna. Frekvensregistret sägs sträcka sig ner till 28 Hz (–6 dB), men i vårt lyssningsrum fick vi en både hörbar och kännbar basrespons ända ner mot 20 Hz, vilket är en imponerande prestation. Även om det finns högtalare som har större slagvolym, mer tyngd och definition allra längst ner i djupbasregistret, förtjänar Sopra No 2 definitivt stämpeln ”fullregisterhögtalare”. Och även under de mest hårdkokta bastest-låtarna är kabinettet fullständigt stendött!

Conclusion

Efter att ett par tjusiga, men lite behärskade ”hifi”-högtalare har passerat genom testrummet är Sopra No 2 en fräsch spark åt rätt håll. För mig är det kombinationen av dynamik, musikalitet och knivskarp upplösning som gör Focal-högtalarna så högintressanta. Fast det är klart, i den här klassen saknas det inte direkt konkurrenter. Guldvinnaren KEF Reference 5 och nykomlingen B&W 803 D3 ligger båda nära till hands att nämna. Men bara att associeras med sådana ”högtalare på A-listan” säger en hel del om vilken nivå Sopra No 2 befinner sig på. De här eldiga franska skönheterna får min varmaste rekommendation och bör avnjutas av alla som överväger att krossa spargrisen och skaffa nya högtalare – i Lamborghini-orange!