Mark Levinson No 326s

Mark Levinson No 326s

Plus
Ändlöst transparent. Flexibel. Rena signaler. Välbalanserad ljudbild. Kompakt och solid.
Minus
Fjärrkontroll saknar direktval. Kostsam phono-modul.

Förförstärkaren
Den slimmade förförstärkaren No 326s är också helbalanserad och utrustad med Arlon-kretskort. Den bygger på Mark Levinsons dyraste förförstärkare, No 32, som var en tudelad historia med separat strömförsörjning. No 326s har däremot allting i en och samma låda.
Strömtillförseln är isolerad från signalvägen och Mark Levinson har också utrustat förförstärkaren med ett internt strömfilter för att hålla borta störningar från stickkontakten. Ljuddelen har dessutom en egen strömförsörjning, som är isolerad från den övriga som styr kontrolldelen och ingångsväljaren.
Ingångarna kan konfigureras så att man anpassar ingångskänsligheten och namnger ingångarna, så att de har ungefär samma nivå och inte bara heter Input 1, Input 2 och så vidare, utan SACD och Radio. Det finns också en ingång som är märkt SSP och som är avsedd för en surroundprocessor så att man kan kombinera hemmabio med stereo. På baksidan finns tre balanserade XLR-ingångar och fyra obalanserade RCA-ingångar, och för 18 000 kronor kan No 326s utrustas med RIAA-steg.

Silkeslen perfektion
Till att börja med är det egentligen inte mycket som imponerar med Mark Levinsons förstärkarkombination. Ljudbilden är stor, oerhört stabil och det verkar som om det finns tillräckligt med kraft för att fyra av en rymdraket. Men det är ingenting speciellt med ljudet som utmärker sig. I stället flyter musiken ut ur högtalarna, oansträngt och ofärgat. Ingen av förstärkardelarna verkar sätta någon prägel eller signatur på tonerna.
Stråkar och röster eller elgitarrer och trummor, det spelar ingen roll. Musiken är sammanhängande och välbalanserad, fantastiskt rik på detaljer och har en anmärkningsvärd mjuk återgivning av mikrodetaljer och klangnyanser Här finns inte en antydan till hörbar förvrängning, inte ens i basen, och klangerna verkar extremt finmaskiga och har en silkeslen textur.
Effektförstärkaren är något av det mest raffinerade – och samtidigt potenta – jag har hört. Den känns mycket kraftigare än man skulle kunna tro, med en genomsolid och oförvrängd kontroll som får små högtalare att inbilla sig att de är PA-högtalare på en stor arena. De ovala, sidmonterade baselementen i Burmester B30 stramades till och var totalkontrollerade även när volymen blev hotfullt hög. Samma sak skedde med Naim Ovator S-600, som har en skjuts i basen som tycks komma från en annan värld. De två basarna i varje högtalare kändes mer som tjugo och fick nästan lösa föremål att börja självsvänga. Det känns i kroppen när en 532:a pumpar bas ur högtalarna.
Men det handlar om så mycket mer än muskler och kraft. Först Pat Methenys ”Orchestrion” och sedan Skunk Anansie, båda lät befriande oansträngda även på hög volym. Mellanregistrets färglösa egenskaper avslöjar skoningslöst inspelningens alla brister, utan att framhäva dem. Krävande sånginsatser sitter som gjutna, med en sublim diskantåtergivning längst upp. Där genomskinligheten tycks vara total.
Tor Espen Aspaas behandling av pianot i ”Mirror Canon” kläs av helt naken i den fullständigt ärliga och praktfulla presentationen, som är gjord i Sofienberg kyrka av skivbolaget 2L, och där inspelningen har hörbara bakgrundsljud utifrån. Vilket i än högre grad får mig att känna att jag är på plats under en live-föreställning. Samma effekt har Leonard Cohens ”Live in London”. Baseffekten på ”Tower of Song” och ”First We Take Manhattan” hålls alltid i ett fast grepp, trummorna hamrar med perfekt precision och samtidigt hörs små nyanser i den smått kaotiska inspelningen, vilket även här förstärker live-känslan.
Man placeras en bit bak i salen av perspektivet. Ljudbilden känns ytterst djup, takhöjden och bredden skapar en snudd på perfekt illusion av 3D, och den extrema upplösningen förstärker känslan av att Mark Levinson-kombinationen förmår flytta musikens innersta harmonier närmare lyssnaren.

Förförstärkaren Den slimmade förförstärkaren No 326s är också helbalanserad och utrustad med Arlon-kretskort. Den bygger på Mark Levinsons dyraste förförstärkare, No 32, som var en tudelad historia med separat strömförsörjning. No 326s har däremot allting i en och samma låda. Strömtillförseln är isolerad från signalvägen och Mark Levinson har också utrustat förförstärkaren med ett internt strömfilter för att hålla borta störningar från stickkontakten. Ljuddelen har dessutom en egen strömförsörjning, som är isolerad från den övriga som styr kontrolldelen och ingångsväljaren. Ingångarna kan konfigureras så att man anpassar ingångskänsligheten och namnger ingångarna, så att de har ungefär samma nivå och inte bara heter Input 1, Input 2 och så vidare, utan SACD och Radio. Det finns också en ingång som är märkt SSP och som är avsedd för en surroundprocessor så att man kan kombinera hemmabio med stereo. På baksidan finns tre balanserade XLR-ingångar och fyra obalanserade RCA-ingångar, och för 18 000 kronor kan No 326s utrustas med RIAA-steg. Silkeslen perfektion Till att börja med är det egentligen inte mycket som imponerar med Mark Levinsons förstärkarkombination. Ljudbilden är stor, oerhört stabil och det verkar som om det finns tillräckligt med kraft för att fyra av en rymdraket. Men det är ingenting speciellt med ljudet som utmärker sig. I stället flyter musiken ut ur högtalarna, oansträngt och ofärgat. Ingen av förstärkardelarna verkar sätta någon prägel eller signatur på tonerna. Stråkar och röster eller elgitarrer och trummor, det spelar ingen roll. Musiken är sammanhängande och välbalanserad, fantastiskt rik på detaljer och har en anmärkningsvärd mjuk återgivning av mikrodetaljer och klangnyanser Här finns inte en antydan till hörbar förvrängning, inte ens i basen, och klangerna verkar extremt finmaskiga och har en silkeslen textur. Effektförstärkaren är något av det mest raffinerade – och samtidigt potenta – jag har hört. Den känns mycket kraftigare än man skulle kunna tro, med en genomsolid och oförvrängd kontroll som får små högtalare att inbilla sig att de är PA-högtalare på en stor arena. De ovala, sidmonterade baselementen i Burmester B30 stramades till och var totalkontrollerade även när volymen blev hotfullt hög. Samma sak skedde med Naim Ovator S-600, som har en skjuts i basen som tycks komma från en annan värld. De två basarna i varje högtalare kändes mer som tjugo och fick nästan lösa föremål att börja självsvänga. Det känns i kroppen när en 532:a pumpar bas ur högtalarna. Men det handlar om så mycket mer än muskler och kraft. Först Pat Methenys ”Orchestrion” och sedan Skunk Anansie, båda lät befriande oansträngda även på hög volym. Mellanregistrets färglösa egenskaper avslöjar skoningslöst inspelningens alla brister, utan att framhäva dem. Krävande sånginsatser sitter som gjutna, med en sublim diskantåtergivning längst upp. Där genomskinligheten tycks vara total. Tor Espen Aspaas behandling av pianot i ”Mirror Canon” kläs av helt naken i den fullständigt ärliga och praktfulla presentationen, som är gjord i Sofienberg kyrka av skivbolaget 2L, och där inspelningen har hörbara bakgrundsljud utifrån. Vilket i än högre grad får mig att känna att jag är på plats under en live-föreställning. Samma effekt har Leonard Cohens ”Live in London”. Baseffekten på ”Tower of Song” och ”First We Take Manhattan” hålls alltid i ett fast grepp, trummorna hamrar med perfekt precision och samtidigt hörs små nyanser i den smått kaotiska inspelningen, vilket även här förstärker live-känslan. Man placeras en bit bak i salen av perspektivet. Ljudbilden känns ytterst djup, takhöjden och bredden skapar en snudd på perfekt illusion av 3D, och den extrema upplösningen förstärker känslan av att Mark Levinson-kombinationen förmår flytta musikens innersta harmonier närmare lyssnaren.
Läs hela artikeln och över 450 nya tester i året med prenumeration på Ljud & Bild.
är du redan prenumerant? Logga inn.
Provaprenumeration
0:-
Fri tillgång till ljudochbild.se
Bronsprenumeration
349:-/halvår
1/2 år (6 nr) Digitalutgåva varje månad Fri tillgång till ljudochbild.se
Silverprenumeration
580:-/år
1 år (11 nr) Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Guldprenumeration
999:-/år
1 år (11 nr) Ny digital film varje månad Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Prenumerationen kommer automatiskt att förnyas till vanligt pris: Månad 49:-

Med prenumeration på Ljud och Bild får du:

Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva (iPad/Android) varje månad Rejäl rabattt Välj själv hur länge du vill prenumerera - och med eller utan film Fin välkomstpremie
Bästa pris på Mark Levinson No 326s
Pricerunner.se är en kommersiell partner till ljudochbild.se. De levererar uppdaterade priser, prisjämförelser och produktinformation.
Också i detta test:

Mark Levinson No 326s
Stereoförförstärkare
Helbalanserad konstruktion
RIAA-steg (MM och MC)
Pris: 130 000 kr

Pris: 148000,-

Har du något att tillägga?

Välkommen till Ljud & Bilds diskussionsforum. Vi vill gärna veta vad du tycker. Håll dig till ämnet och var saklig så slipper vi ta bort eller moderera inlägg. Övriga frågor och synpunkter hänvisas till redaktion@ljudochbild.se.

Stranger Things, säsong 3 – första trailern!

4 juli återvänder Netflix till Hawkins och Stranger Things.

test
Panasonic Lumix S 24-105mm F4 Macro OIS

Superb allround-zoom

Panasonics första standardzoom i fullformat lever upp till förväntningarna.

Philips OLED934: Ny toppmodell avslöjad

Här är de första bilderna på Philips nya OLED-toppmodell!

Apple turbotrimmar iMac

De nya iMacarna klarar tuffa jobb dubbelt så snabbt.

test
Panasonic Lumix DC-S1R

Bästa kameran

Lumix S1R är rena rama ymnighetshornet – och en av de bästa kamerorna vi har testat.

Ljusstarkt porträttobjektiv till Sony alpha

Tyst, snabbt och med snygg boheh är några av egenskaperna man får med Samyangs 85mm f1.4.

test
Canon EOS RP

Klipp från Canon

EOS RP saknar inte helt kompromisser men har en aggressiv prislapp och är mycket tillfredsställande att fotografera med.

Allt om Samsungs QLED-TV 2019

Samsungs kommande 2019-modeller får ett markant lyft i bildkvalitet, och den här gången gäller det inte bara toppmodellerna.

test
Samsung QE65Q900R

8K mot 4K: ­Teknisk knockout

Är Samsungs minsta och billigaste 8K-skärm bättre än en vanlig, bra 4K-TV? Vi testar!

Mässbilder från Sound Society 2019

Även i vårt grannland Danmark finns det naturligtvis hifi-mässor. Här är bilder från en av dem!

Tidal ger studioljud i iPhone

Tidal-användare kan glädja sig åt att iPhone har fått MQA-stöd, och alltså kommer närmare ljudet från inspelningsstudion.

grupptest
5 trådlösa brusreducerande hörlurar

Tyst och skönt på flyget

Brusreducerande hörlurar motverkar trötthet och skonar hörseln på långa flygresor.

test
Line Magnetic Audio 805iA

Glödande klangmästare

En av de bästa rörförstärkare vi har testat raserar alla fördomar.

Sonos One får nytt innehåll

Sonos One Gen 2 är lika enkel att använda som tidigare. Så vad är det egentligen som är nytt?

Vår favoritkamera blir bättre

Leica Q2 är kanske den perfekta resekameran.

Recension
Triple Frontier

Greed is good…

Före detta amerikanska elitsoldater bestämmer sig för att råna en sydamerikansk knarkbaron. Det går inte riktigt som planerat.

test
RME ADI-2 DAC

Bästa ljudet vi har hört

Du hittar knappast en bättre DAC för pengarna än RME ADI-2 DAC.

test
Stax SR-009s

Detta är inte ljud – det är magi

Nu vet jag hur det känns att ha ett helt universum inklämt mellan öronen.

Recension
A star is Born

Gnistrande personkemi

Cooper och Gaga sjunger sig in i filmhistorien med en fängslande remake av motgångar-gör-dig-stark-klassikern.

Recension
Venom

Fisk på torra land!

Tom Hardy korsad med vrålande och gläfsande alien blir varken fågel eller fisk.