annonse
annonse

Audio Research GSi75

Rörförstärkare med digitalteknik

Mars 2016Audio Research GSi75

Med en kombination av analoga och digitala ingångar passar den här förstärkaren lika bra med LP-skivor som Spotify och Tidal.

Ljud & Bild tycker

Uppfriskande vitalt ljud utan grumligheter eller förvrängning, med lysande DAC och utmärkt skivspelaringång.
Få ingångar, ingen av dem balanserad, och de mest tungdrivna högtalarna är bara att glömma.

I flera årtionden har vi fått höra att highend-marknaden håller på att dö. Att ingen är intresserad längre och att de som bryr sig dör ut och tar marknaden med sig i graven. Så länge låg inte ens vikingarna på dödsbädden. Kritikerna, eller ska vi kanske kalla dem för skeptikerna, hör till dem som skakar på huvudet åt folk som lägger femsiffriga – för att inte tala om sexsiffriga – belopp på stereon.

Galenskapen bottnar som regel i ett genuint intresse för musik. Då menar jag musik som är något mer än det som spelar i bakgrunden under tiden man sysslar med annat. Eller dansmusik, hiphop, rap och listpop. Audiofiler, som de kallas, lyssnar på musik. Därför ställer de högre krav än de flesta på ljudkvaliteten.

Highend-marknaden är visserligen liten, men den är ganska så stabil och har varit det länge. Somliga antyder att den utgör fem procent av omsättningen av hifi på marknaderna i väst, förmodligen är siffran mycket lägre men poängen är att highend-intresset lever i högönsklig välmåga. Se bara på highend-mässor i Las Vegas, New York, Hong Kong, Tokyo och München. Den sistnämnde har ett växande antal besökare varje år och många av utställarna representerar tillverkare som har hållit på länge. Väldigt länge.

 

Klassisk och modern

Till exempel Audio Research Corporation. Märket grundades i Plymouth, Minnesota, 1970 av William Johnson som hade hållit på med elektronik sedan 1950-talet och föredrog radiorör i stället för transistorer i sina förstärkare. Bill, som han kallades, ansåg att rör lät mer naturligt än transistorer och Audio Research är de enda som har tillverkat rörförstärkare så länge utan uppehåll.

Förra året testade vi den nya Galileo-serien. Den är designad i Italien, i Sonus fabers designstudio, och består av förförstärkaren GSPre och effektförstärkaren GS150, som vi testade då, och den mindre integrerade förstärkaren GSi75. Som vi testar här.

Till skillnad från GSPre har den integrerade versionen inte bara USB-port utan också koaxial och optisk digitalingång. För här sitter faktiskt en digitalomvandlare på insidan, så GS75i är en högst modern, analog rörförstärkare för analoga och digitala ljudkällor. Den har också en ytterst välgjord skivspelaringång för både MC- och MM-pickuper. Där man kan anpassa impedansen från 100 ohm till 47 kohm. Antingen från fjärrkontrollen eller med knapparna på den tjocka aluminiumfronten.

I övrigt påminner den integrerade förstärkaren om GSPre. En tryckning på menyknappen visar hur länge rören har varit i drift, med nollställning för när man byter rör. Men också hur länge förstärkaren ska vara påslagen utan musik innan den stänger av sig själv, samt om den är inkopplad till en hemmabio.

På höger sida bakom frontplattan sitter ett 6,3-mmillimeters hörlursuttag som är anpassat efter hörlurar med högre motstånd än de 16 till 64 ohm som är vanligast i bärbara lurar.

Tack vare skivspelaringång och inbyggd DAC klarar förstärkaren alla ljudformat. (Foto: Tillverkare)
Tack vare skivspelaringång och inbyggd DAC klarar förstärkaren alla ljudformat. (Foto: Tillverkare)

Tre önskningar på en gång

Integrerade förstärkare har inte alltid betraktats som helt rumsrena i highend-kretsar. Det är lättare att uppgradera anläggningen när flera av komponenterna kan bytas ut. Därför är en integrerad förstärkare som kombinerar skivspelaringång (RIAA-steg) och DAC två enheter färre än många föredrar. Men för allt fler entusiaster tycks kostsamma integrerade förstärkare vara lockande. Varför skulle annars Ayre, Gryphon, McIntosh, Mark Levinson, Burmester och Audio Research har flera sådana?

Visserligen är det få av dem som har något i samma prisklass som GSi75, med kombinerad DAC och skivspelaringång inuti en rörförstärkare. Dyrt, ja visst, men med tanke på vad man får för pengarna så är tre-i-ett-lösningen som Audio Research erbjuder omåttligt lockande. Åtminstone för de som skulle kunna tänka sig att skaffa highend-ljud utan alla elektroniklådor det innebär.

För även om det är mer tyngd bakom dynamiken, och större och öppnare ljud från kombinationen av GSPre och GS150 (400 000 kronor) är GSi75 tveklöst ett mycket bättre köp. Den kommer så nära den mer än dubbelt så dyra kombinationen att det nästan är uppseendeväckande.

Den integrerade förstärkaren har samma typ av KT150-rör i utgången, men här lämnar de 75 i stället för 150 watt per kanal. Det märks naturligtvis, men inte så fundamentalt mycket som man skulle kunna tro. Den integrerade förstärkaren ger visserligen upp lite tidigare när den pressas att spela högt, men med normalt lättdrivna högtalare innebär det att de flesta av oss tycker att den spelar tillräckligt högt – gott och väl.

GSi75 knob Svarvad aluminium, inte gjuten plast. (Foto: Tillverkare)
Svarvad aluminium, inte gjuten plast. (Foto: Tillverkare)

Ljudet att tätt vävt silke

Det mesta av testet av GSi75 utfördes med Amarra for Tidal-appen på en MacBook, som kopplades direkt in till förstärkarens DAC via USB-ingången. Med och utan uppsampling till 384/352,8 kHz. En Quad Platinum DMP-multispelare gjorde jobbet som CD-spelare via både de analoga ingångarna och den optiska digitala, och en Rega RP8 kopplades till skivspelaringången. Ett litet urval av högtalare från KEF, Rosso Fierentino och Sonus faber återgav musiken, mest speltid fick den senares Olympica III.

Skalan på inspelningarna är nästan lika stor som med den mer än dubbelt så dyra Galileo-kombinationen, fast djupet i ljudbilden är inte lika enormt. Dynamiken är lite mer behärskad, men klangen och nyanseringen i exempelvis klassiska inspelningar är fantastisk. Det är fängslande att höra hur även välkända operastycken lyckas beröra på nytt.

Den inbyggda digitalomvandlaren har två filterinställningar, snabb och långsam. Dem kan du växla mellan med fjärrkontrollen. Välj inställningen du tycker låter bäst. Själv föredrog jag snabb eftersom det gav en mer omedelbar dynamisk kontrast. Jag föredrog också uppsampling i stället för att omvandlaren skulle jobba med 24-bitars konvertering och normal 44,1 kHz-sampling. Uppsamplingen avlägsnade nämligen hårdheten i transienter och vokaler, särskilt kvinnliga röster, och gav en mer naturlig klangbild.

Band of Horses live-album är inte världens bästa inspelning, men lät förvånansvärt mjukt och välpolerat, utan hårdhet eller aggressiva artefakter. Trummorna gick så djupt att jag kände dem i magen, på samma gång som jag kunde spela högt utan att gitarrerna lät skingrande eller vassa.

Bättre inspelningar gav bättre upplevelser. Som David Bowies ”Lazarus” från albumet Blackstar. Låten dundrande ut i rummet med trummorna som fastbultade i skelettet och rösten framkallade rysningar. Här är ljudbilden stor och mörk, men förstärkaren har både full kontroll på särskilt basdynamiken – även när man spelar ganska så högt – och levererar ett bergfast stereoperspektiv. Intressant nog märkte jag både här och med klassisk musik att diskanten alltid lät mjukt och skinande som tättvävt silke. Förvrängningen var icke-existerande, bortsett från när jag pressade förstärkaren till på gränsen vad den tål.

Låt oss avsluta med det inbyggda RIAA-steget. Hardcore-entusiaster önskar sig nog fler inställningar än vad GSi75 har, för att bättre optimera förstärkningen och impedansmatchningen. Den förstnämnde kan ställas in till hög eller låg, och impedansen i fem steg från 100 ohm till 47 kohm. Det räcker för många pickuper, men långtifrån alla.

Små hål för verktyget man behöver för att ställa in bias-strömmen optimalt. (Foto: Tillverkare)
Små hål för verktyget man behöver för att ställa in bias-strömmen optimalt. (Foto: Tillverkare)

Förstärkarens inbyggda skivspelaringång målade upp en stor och luftig ljudbild med originalversionen av Radka Toneffs och Steve Dobrogosz ”Fairytales”. Pianoklangen saknade inte djup eller fyllighet och rösten återgavs lent och varmt.

I en äldre Japan-pressning av Dire Straits klassiska album Love Over Gold är klangen tunnare än från exempelvis Ayres fenomenala RIAA-steg P5xe. Dynamiken är synnerligen enastående, men trummorna i titellåten får inte samma tyngd bakom slagen som med P5xe.

Trots detta är RIAA-steget praktiskt taget befriat från brus och låter öppet och luftigt, som förväntat med testet av GSPre färskt i minnet. Klangen är dock lite tunnare och har en smula mindre dynamisk kontrast. Det räcker väldigt långt för många potentiella köpare, men som sagt, entusiaster som lägger mycket pengar på en skivspelare föredrar kanske att satsa på ett ännu bättre RIAA-steg. Som ARC:s eget PH6 eller PH8.

 

Uppfyller de flesta krav

Det är ingen tvekan om att Audio Research GSi75 är en enastående musikförmedlare, som så länge den spelar med inte alltför ineffektiva högtalare kommer att ge sin ägare realistiska musikupplevelser i många år. Bortsett från hardcore-vinylentusiaster med rymliga budgetar låter skivspelare synnerligen tillfredsställande. Tillsammans med en utmärkt digitalomvandlare som tacklar de flesta format, är man väl rustad med en fot i den gamla världen och en i den nya. Lite fler ingångar hade dock inte varit att förakta. Balanserad ingång finns till exempel inte, och förr eller senare är ett rörbyte oundvikligt. Men till dess har man haft mycket kul med ARC:s integrerade GSi75. Som är ett hörbart bevis på att highend alltjämt är relevant.

 

Tre saker att komma ihåg

Den kanske mest väsentliga skillnaden mellan en vanlig transistorförstärkare och en rörförstärkare är att rören förr eller senare måste bytas ut. De kan till och med gå sönder innan den angivna livslängden har löpt ut. Som kan vara 2 000, 3 000, 4 000 timmar eller mer. Rören måste matchas också, vilket betyder att två vanliga KT88-rör som sitter i utgången på en förstärkare måste vara identiska och helst uppmätta och kontrollerade så att de har samma egenskaper.

Rörförstärkare blir varma och radiorören tål inte kraftiga vibrationer, stötar eller slag. Man ska vara lika försiktig med rör som man är med pickuper eller högtalarmembran, och helst inte ta i dem med fingrarna. Åtminstone inte när de är varma.

En rörförstärkare har en impedanskaraktäristik som förändras beroende på högtalarbelastning. Därför kan man råka ut för att det inte är alla högtalare som är en lyckad partner till en rörförstärkare. En högtalare med ytterst variabla fasvinklar, lågt motstånd och mycket elektrisk återkoppling är sällan en bra matchning. En lättdriven högtalare med stela fasvinklar, jämnt motstånd och hög känslighet passar oftast bäst.

Du har säkert hört folk prata om ”rör-watt”. Det de menar är att en rörförstärkare gärna låter lite kraftigare än vad specifikationerna antyder – men bara om högtalarmatchningen är optimal.

I flera årtionden har vi fått höra att highend-marknaden håller på att dö. Att ingen är intresserad längre och att de som bryr sig dör ut och tar marknaden med sig i graven. Så länge låg inte ens vikingarna på dödsbädden. Kritikerna, eller ska vi kanske kalla dem för skeptikerna, hör till dem som skakar på huvudet åt folk som lägger femsiffriga – för att inte tala om sexsiffriga – belopp på stereon. Galenskapen bottnar som regel i ett genuint intresse för musik. Då menar jag musik som är något mer än det som spelar i bakgrunden under tiden man sysslar med annat. Eller dansmusik, hiphop, rap och listpop. Audiofiler, som de kallas, lyssnar på musik. Därför ställer de högre krav än de flesta på ljudkvaliteten. Highend-marknaden är visserligen liten, men den är ganska så stabil och har varit det länge. Somliga antyder att den utgör fem procent av omsättningen av hifi på marknaderna i väst, förmodligen är siffran mycket lägre men poängen är att highend-intresset lever i högönsklig välmåga. Se bara på highend-mässor i Las Vegas, New York, Hong Kong, Tokyo och München. Den sistnämnde har ett växande antal besökare varje år och många av utställarna representerar tillverkare som har hållit på länge. Väldigt länge.  

Klassisk och modern

Till exempel Audio Research Corporation. Märket grundades i Plymouth, Minnesota, 1970 av William Johnson som hade hållit på med elektronik sedan 1950-talet och föredrog radiorör i stället för transistorer i sina förstärkare. Bill, som han kallades, ansåg att rör lät mer naturligt än transistorer och Audio Research är de enda som har tillverkat rörförstärkare så länge utan uppehåll. Förra året testade vi den nya Galileo-serien. Den är designad i Italien, i Sonus fabers designstudio, och består av förförstärkaren GSPre och effektförstärkaren GS150, som vi testade då, och den mindre integrerade förstärkaren GSi75. Som vi testar här. Till skillnad från GSPre har den integrerade versionen inte bara USB-port utan också koaxial och optisk digitalingång. För här sitter faktiskt en digitalomvandlare på insidan, så GS75i är en högst modern, analog rörförstärkare för analoga och digitala ljudkällor. Den har också en ytterst välgjord skivspelaringång för både MC- och MM-pickuper. Där man kan anpassa impedansen från 100 ohm till 47 kohm. Antingen från fjärrkontrollen eller med knapparna på den tjocka aluminiumfronten. I övrigt påminner den integrerade förstärkaren om GSPre. En tryckning på menyknappen visar hur länge rören har varit i drift, med nollställning för när man byter rör. Men också hur länge förstärkaren ska vara påslagen utan musik innan den stänger av sig själv, samt om den är inkopplad till en hemmabio. På höger sida bakom frontplattan sitter ett 6,3-mmillimeters hörlursuttag som är anpassat efter hörlurar med högre motstånd än de 16 till 64 ohm som är vanligast i bärbara lurar. [caption id="attachment_59839" align="alignnone" width="1000"]Tack vare skivspelaringång och inbyggd DAC klarar förstärkaren alla ljudformat. (Foto: Tillverkare) Tack vare skivspelaringång och inbyggd DAC klarar förstärkaren alla ljudformat. (Foto: Tillverkare)[/caption]

Tre önskningar på en gång

Integrerade förstärkare har inte alltid betraktats som helt rumsrena i highend-kretsar. Det är lättare att uppgradera anläggningen när flera av komponenterna kan bytas ut. Därför är en integrerad förstärkare som kombinerar skivspelaringång (RIAA-steg) och DAC två enheter färre än många föredrar. Men för allt fler entusiaster tycks kostsamma integrerade förstärkare vara lockande. Varför skulle annars Ayre, Gryphon, McIntosh, Mark Levinson, Burmester och Audio Research har flera sådana? Visserligen är det få av dem som har något i samma prisklass som GSi75, med kombinerad DAC och skivspelaringång inuti en rörförstärkare. Dyrt, ja visst, men med tanke på vad man får för pengarna så är tre-i-ett-lösningen som Audio Research erbjuder omåttligt lockande. Åtminstone för de som skulle kunna tänka sig att skaffa highend-ljud utan alla elektroniklådor det innebär. För även om det är mer tyngd bakom dynamiken, och större och öppnare ljud från kombinationen av GSPre och GS150 (400 000 kronor) är GSi75 tveklöst ett mycket bättre köp. Den kommer så nära den mer än dubbelt så dyra kombinationen att det nästan är uppseendeväckande. Den integrerade förstärkaren har samma typ av KT150-rör i utgången, men här lämnar de 75 i stället för 150 watt per kanal. Det märks naturligtvis, men inte så fundamentalt mycket som man skulle kunna tro. Den integrerade förstärkaren ger visserligen upp lite tidigare när den pressas att spela högt, men med normalt lättdrivna högtalare innebär det att de flesta av oss tycker att den spelar tillräckligt högt – gott och väl. [caption id="attachment_59838" align="alignnone" width="1000"]GSi75 knob Svarvad aluminium, inte gjuten plast. (Foto: Tillverkare) Svarvad aluminium, inte gjuten plast. (Foto: Tillverkare)[/caption]

Ljudet att tätt vävt silke

Det mesta av testet av GSi75 utfördes med Amarra for Tidal-appen på en MacBook, som kopplades direkt in till förstärkarens DAC via USB-ingången. Med och utan uppsampling till 384/352,8 kHz. En Quad Platinum DMP-multispelare gjorde jobbet som CD-spelare via både de analoga ingångarna och den optiska digitala, och en Rega RP8 kopplades till skivspelaringången. Ett litet urval av högtalare från KEF, Rosso Fierentino och Sonus faber återgav musiken, mest speltid fick den senares Olympica III. Skalan på inspelningarna är nästan lika stor som med den mer än dubbelt så dyra Galileo-kombinationen, fast djupet i ljudbilden är inte lika enormt. Dynamiken är lite mer behärskad, men klangen och nyanseringen i exempelvis klassiska inspelningar är fantastisk. Det är fängslande att höra hur även välkända operastycken lyckas beröra på nytt. Den inbyggda digitalomvandlaren har två filterinställningar, snabb och långsam. Dem kan du växla mellan med fjärrkontrollen. Välj inställningen du tycker låter bäst. Själv föredrog jag snabb eftersom det gav en mer omedelbar dynamisk kontrast. Jag föredrog också uppsampling i stället för att omvandlaren skulle jobba med 24-bitars konvertering och normal 44,1 kHz-sampling. Uppsamplingen avlägsnade nämligen hårdheten i transienter och vokaler, särskilt kvinnliga röster, och gav en mer naturlig klangbild. Band of Horses live-album är inte världens bästa inspelning, men lät förvånansvärt mjukt och välpolerat, utan hårdhet eller aggressiva artefakter. Trummorna gick så djupt att jag kände dem i magen, på samma gång som jag kunde spela högt utan att gitarrerna lät skingrande eller vassa. Bättre inspelningar gav bättre upplevelser. Som David Bowies ”Lazarus” från albumet Blackstar. Låten dundrande ut i rummet med trummorna som fastbultade i skelettet och rösten framkallade rysningar. Här är ljudbilden stor och mörk, men förstärkaren har både full kontroll på särskilt basdynamiken – även när man spelar ganska så högt – och levererar ett bergfast stereoperspektiv. Intressant nog märkte jag både här och med klassisk musik att diskanten alltid lät mjukt och skinande som tättvävt silke. Förvrängningen var icke-existerande, bortsett från när jag pressade förstärkaren till på gränsen vad den tål. Låt oss avsluta med det inbyggda RIAA-steget. Hardcore-entusiaster önskar sig nog fler inställningar än vad GSi75 har, för att bättre optimera förstärkningen och impedansmatchningen. Den förstnämnde kan ställas in till hög eller låg, och impedansen i fem steg från 100 ohm till 47 kohm. Det räcker för många pickuper, men långtifrån alla. [caption id="attachment_59837" align="alignnone" width="1000"]Små hål för verktyget man behöver för att ställa in bias-strömmen optimalt. (Foto: Tillverkare) Små hål för verktyget man behöver för att ställa in bias-strömmen optimalt. (Foto: Tillverkare)[/caption] Förstärkarens inbyggda skivspelaringång målade upp en stor och luftig ljudbild med originalversionen av Radka Toneffs och Steve Dobrogosz ”Fairytales”. Pianoklangen saknade inte djup eller fyllighet och rösten återgavs lent och varmt. I en äldre Japan-pressning av Dire Straits klassiska album Love Over Gold är klangen tunnare än från exempelvis Ayres fenomenala RIAA-steg P5xe. Dynamiken är synnerligen enastående, men trummorna i titellåten får inte samma tyngd bakom slagen som med P5xe. Trots detta är RIAA-steget praktiskt taget befriat från brus och låter öppet och luftigt, som förväntat med testet av GSPre färskt i minnet. Klangen är dock lite tunnare och har en smula mindre dynamisk kontrast. Det räcker väldigt långt för många potentiella köpare, men som sagt, entusiaster som lägger mycket pengar på en skivspelare föredrar kanske att satsa på ett ännu bättre RIAA-steg. Som ARC:s eget PH6 eller PH8.  

Uppfyller de flesta krav

Det är ingen tvekan om att Audio Research GSi75 är en enastående musikförmedlare, som så länge den spelar med inte alltför ineffektiva högtalare kommer att ge sin ägare realistiska musikupplevelser i många år. Bortsett från hardcore-vinylentusiaster med rymliga budgetar låter skivspelare synnerligen tillfredsställande. Tillsammans med en utmärkt digitalomvandlare som tacklar de flesta format, är man väl rustad med en fot i den gamla världen och en i den nya. Lite fler ingångar hade dock inte varit att förakta. Balanserad ingång finns till exempel inte, och förr eller senare är ett rörbyte oundvikligt. Men till dess har man haft mycket kul med ARC:s integrerade GSi75. Som är ett hörbart bevis på att highend alltjämt är relevant.  

Tre saker att komma ihåg

Den kanske mest väsentliga skillnaden mellan en vanlig transistorförstärkare och en rörförstärkare är att rören förr eller senare måste bytas ut. De kan till och med gå sönder innan den angivna livslängden har löpt ut. Som kan vara 2 000, 3 000, 4 000 timmar eller mer. Rören måste matchas också, vilket betyder att två vanliga KT88-rör som sitter i utgången på en förstärkare måste vara identiska och helst uppmätta och kontrollerade så att de har samma egenskaper. Rörförstärkare blir varma och radiorören tål inte kraftiga vibrationer, stötar eller slag. Man ska vara lika försiktig med rör som man är med pickuper eller högtalarmembran, och helst inte ta i dem med fingrarna. Åtminstone inte när de är varma. En rörförstärkare har en impedanskaraktäristik som förändras beroende på högtalarbelastning. Därför kan man råka ut för att det inte är alla högtalare som är en lyckad partner till en rörförstärkare. En högtalare med ytterst variabla fasvinklar, lågt motstånd och mycket elektrisk återkoppling är sällan en bra matchning. En lättdriven högtalare med stela fasvinklar, jämnt motstånd och hög känslighet passar oftast bäst. Du har säkert hört folk prata om ”rör-watt”. Det de menar är att en rörförstärkare gärna låter lite kraftigare än vad specifikationerna antyder – men bara om högtalarmatchningen är optimal.
Läs hela artikeln och över 450 nya tester i året med prenumeration på Ljud & Bild.
är du redan prenumerant? Logga inn.
Provaprenumeration
0:-
Fri tillgång till ljudochbild.se
Bronsprenumeration
349:-/halvår
1/2 år (6 nr) Digitalutgåva varje månad Fri tillgång till ljudochbild.se
Silverprenumeration
580:-/år
1 år (11 nr) Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Guldprenumeration
999:-/år
1 år (11 nr) Ny digital film varje månad Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Prenumerationen kommer automatiskt att förnyas till vanligt pris: Månad 39:-

Med prenumeration på Ljud och Bild får du:

Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva (iPad/Android) varje månad Rejäl rabattt Välj själv hur länge du vill prenumerera - och med eller utan film Fin välkomstpremie
  • Integrerad stereoförstärkare
  • 2 x 75 watt
  • Tre obalanserade ingångar
  • Optisk och koaxial digitalingång, USB
  • DAC: 16–24 bit, 44,1–384/352,8 kHz
  • Skivspelaringång: MM/MC 100–47 000 ohm
  • Rör: 2 x 6H30 dual triod, 2 x KT150
Pris: 179000,-

Alltid uppdaterad!

Fri tillgång till Ljud & Bild i en månad

0:-