Sonys toppmodell har ”bara” sju förstärkarkanaler, men kan ändå koppla in nio högtalare och två subbasar. Du kan däremot inte använda alla högtalarna samtidigt eftersom du måste välja mellan extra bakhögtalare eller höjdhögtalare längst fram. De två subbasutgångarna kommer från samma kanal, och går alltså inte att kalibrera oberoende av varandra. Det är alltså felaktigt att STR-DA5700ES marknadsförs som en 7.2-receiver. 7.1 ska det vara.

Receivern har ett nytt och otroligt enkelt grafiskt gränssnitt i det externa menysystemet. Använd detta om du vill ha det så enkelt som möjligt, för menyerna i receiverns teckenfönster är hopplösa eftersom de bara visar en menyrad åt gången. Sony har inte bara nätverkskontakt utan en 4-kontakters switch. Det betyder att STR-DA5700ES kan kopplas med kabel till nätverket och sedan kan andra nätverksapparater, till exempel spelkonsolen och TV:n, kopplas in till receivern. Smart, och något som konkurrenterna bör ta efter.

Vi gillar också att receivern har inbyggd USB-omvandlare för PC och Mac, så att all streaming kan göras via datorn. Det är oftast bäst, eftersom hemmabioreceivrarnas nätverksgränssnitt brukar vara krångliga – Sonys är inget undantag.

Kalibreringen är testets snabbaste. Ett polyfoniskt ljud skickas runt i alla kanaler, så ställs systemet in.

En fjärrkontroll-app till telefoner finns, fast i skrivande stund bara på den amerikanska marknaden, så vi har inte testat den. En annan funktion i USA är direkt stöd för videostreaming-tjänsten NetFlix, som är filmbranschens svar på Spotify och Wimp, och något vi gärna skulle vilja testa. Förhoppningsvis kommer tjänsten till Europa någon gång under 2012.

Ljudet
STR-DA5700ES återger mellanregistret större än Denon AVR-4311. Sångröster i musik framträder klart och alla instrument har stor kropp. Dialogen på film likaså. Sonys receiver tycks också ha större kraftresurser. Den kan inte spela nämnvärt högre än Denons innan den börjar förvränga ljudet, det är bara att vrida upp volymen med bastung musik eller film och lyssna. Fast man måste spela riktigt högt innan den blir problematiskt, och med lugn film som mest består av lågmälda scener innan det brakar loss i de värsta sekvenserna, kan man ha minst lika hög ljudnivå som på bio. Och mer detaljerat ljud.

Sony-receivern är lite mer tillbakadragen i övertonerna än Denon AVR-4311. Med klassisk musik känns rummet lite mindre och fiolerna ”skiner” inte lika mycket. Röster är också en aning mörkare i klangen. Detta behöver dock inte vara någon nackdel, och tillhör du dem som gillar att spela högt så kan ljudkaraktären vara en fördel eftersom den dämpar vassa frekvenser.

Slutsats
STR-DA5700ES bevisar att Sony absolut förtjänar sin plats på receivermarknaden. Rent ljudmässigt är den bra, med ett klart mellanregister och ett fint intryck av dynamik och baskontroll. Den aningen tillbakadragna diskanten gör det mer behagligt att spela högt men ger också en liten mörkare klangkaraktär.

Den fiffiga switchen med fyra portar på baksidan innebär att det är enkelt att koppla in fler apparater till nätverket, och med den praktiska USB-omvandlaren är det smidigt att koppla in datorn. Skärmmenyn är överskådlig, till skillnad från receiverns teckenfönster. Fjärrstyrning med fjärrkontroll-appen har vi tyvärr inte kunnat testa eftersom den ännu inte är släppt i Europa.

Också i detta test:

fyra hemmabioreceivrar