annons
annons
annons

Test av Pentax K-1

Canon- och Nikon-dödare

Pentax nya fullformat passar bäst för kräsna fotografer med gott om tid.

Ljud & Bild tycker

  • Extremt hög bildkvalitet och många unika funktioner. Välfungerande bildstabilisator, övertygande konstruktion och oerhört flexibla inställningar.

  • Låg bildhastighet, begränsad fokusspårning, rustikt videoläge. Det finns få fullformatobjektiv.

annons

De flesta fullformatkameror är stora, dyra och riktar sig till alla andra än vanliga amatörfotografer. De lämpar sig bäst till landskaps-, bröllops- eller porträttbilder och passar med undantag för de dyraste proffskamerorna från Nikon och Pentax inte till sport och action.

Bortsett från på en punkt passar just den beskrivningen Pentax första digitala spegelreflex. K-1 skiljer sig från de flesta andra genom att bildsensorn har större yta – 24 x 36 mm – vilket fångar upp mer ljus än små bildsensorer, ofta kallade APS- eller MFT-sensorer och det vanligaste formatet för systemkameror. Det gäller även Pentax K-3 II, som vi testade förra året. En strålande APS-kamera för erfarna fotografer.

Förmodligen är det erfarna fotografer som kommer att uppskatta en kamera som K-1 också. Den stämmer in på allt som brukar gälla för en modern fullformatkamera: stor, tung, komplicerad och med enastående upplösning. Men den är inte dyr. Åtminstone inte jämfört med konkurrenter från Sony, Canon och Nikon.

Mindre än 20 000 kronor för en vädertätad spegelreflex med 36 Mp-bildsensor, integrerad 5-axlars bildstabilisator (enda i klassen), GPS, wifi och en lång rad inställningar är minsann inte illa. Det placerar Pentax-kameran i den billigare änden av fullformatmarknaden.

5-axlars bildstabilisering och Pixel Shift är tämligen unikt för en fullformatkamera. (Foto: Tillverkare)

5-axlars bildstabilisering och Pixel Shift är tämligen unikt för en fullformatkamera. (Foto: Tillverkare)

Fotografer som väljer en fullformatkamera med större bildsensor gör det inte för att de behöver massor av megapixlar, utan bland annat för att de vill kunna utnyttja ljusstark optik. För att exempelvis få smalare djupskärpa och större oskärpa i bakgrund på porträtt. En fullformatkamera med 85 mm och bländare 1,4 ger bättre kontroll över skärpedjupet än en kamera med motsvarande objektiv men mindre bildyta.

Och på en fullformatkamera ändrar sig inte bildvinkeln när man sätter på ett 85 mm-objektiv. På en APS-kamera smalnar bildvinkeln till motsvarande 128 mm, eftersom en mindre bildsensor beskär bildytan.

Landskapsfotografer och de som tar många makrobilder, porträtt och stillbilder som inte kräver extremt snabb autofokus – eller som filmar 4K-video – kommer definitivt långt med Pentax K-1. Den är byggd som om den vore huggen ur granit, väderskyddad och har stora knappar, enorm sökare och ett par smarta trick i rockärmen som somliga förstår sig på att uppskatta.

Det här har vi inte sett förut: LED-ljus på baksidan av skärmen. (Foto: Tillverkare)

Det här har vi inte sett förut: LED-ljus på baksidan av skärmen. (Foto: Tillverkare)

Vissa begränsningar

K-1 är först och främst byggd för stillbildsfotografer som har höga krav på färgåtergivning, detaljupplösning, skärpa och fotografisk kontroll. I dessa 4K-tider är 1080-video inte mycket att hänga i granen. Kontrollen över videofilmerna är också en aning begränsad, så vi ska koncentrera oss på de fotografiska egenskaperna.

Detta är som sagt ingen actionkamera. Hastigheten på 4,4 bilder/s (6,5 i APS-läge) säger en hel del och autofokussystemet är inte heller gjort för att imponera på någon. Det är faktiskt Pentax bästa och har en ny Safox-fokusmodul med 33 fokuspunkter. 25 av dem är korssensorer känsliga ner till –3 Ev. Fokusprecisionen går det inte att klaga på. Med Pentax 24–70 mm/f2,8 låser kameran skärpan blixtsnabbt, även i dåligt ljus, fast den hänger inte med i rörliga motiv.

Nikon D810, Sony a7s II och Canon EOS 5D Mark IV är snabbare och hänger med mycket bättre i actionsvängarna. Så räkna inte med att K-1 är det bästa valet för sport eller vilda djur.

Två kortplatser, belysta de med. (Foto: Tillverkare)

Två kortplatser, belysta de med. (Foto: Tillverkare)

Rejäl kvalitet

Pentax-kameran är gediget byggd. Massiva och vädertätade K-1 är faktiskt något av det mest stabila jag har haft i händerna – inklusive alla proffskameror. Den är inte vacker på samma sätt som en Canon EOS 5D, eller lika stilrent minimalistisk som en Leica SL, det verkar snarare som om Pentax har tänkt att symmetri förstör för användarvänligheten. För vid första ögonkasten ser det ut som om de bara har öst på knappar och rattar, men efter man har använt kameran ett tag så inser man att det finns en genomtänkt logik.

Det finns tre inställningshjul: ett på framsidan, ett på baksidan och ett på toppen. Många av knapparna kan programmeras av fotografen och man kan lagra hela fem olika inställningar som nås från minnesbankar (U1–5) på programhjulet. Det finns också ett par alternativ som är unika för Pentax. Väljer man Sv så prioriteras fotografens ISO-val och kameran väljer sedan bländaröppning och slutartid. Vrider man det låsbara hjulet till Tav så bestämmer man själv bländare och slutare medan kameran ställer in ISO-värde.

På andra sidan av det stora prismahuset sitter ett nytt funktionshjul där man kan ändra inställningar för nio funktioner: wifi, APS-C-läge, bildstabilisering, rutnät, HR, bracketing, bildhastighet, ISO och +/–5 Ev exponeringskompensation. Vrid hjulet till önskad funktion och använd sedan inställningshjulet på toppen för att ändra inställningen.

Unik skärm som kan roteras, vridas och vändas åt alla håll. (Foto: Tillverkare)

Unik skärm som kan roteras, vridas och vändas åt alla håll. (Foto: Tillverkare)

En annan fiffig detalj, som är praktisk också, är den utdragbara, vrid- och vändbara skärmen. Den sitter på fyra teleskopstänger som gör att den kan vridas som man vill. På baksidan av skärmen sitter fyra små LED-lampor. Dra ut skärmen och tryck på lampknappen på sidan så tänds lysdioderna och lyser upp kamerans baksida.

Öppnar man minneskortluckan – med plats för två SD-kort – så är den också upplyst. Detsamma händer med bajonettfattningen. Det är faktiskt mer praktiskt än det kanske låter.

Lysdiodernas funktion kan man också bestämma i det omfattande menysystemet.

Vertikalgreppet monterat och klart. (Foto: Tillverkare)

Vertikalgreppet monterat och klart. (Foto: Tillverkare)

Bildkvalitet

Där kan man också hitta flera praktiska inställningar som direkt påverkar bildkvaliteten. Korrektion av horisonten, astro-läge för långa exponeringar av stjärnhimlen, simulering av lågpassfilter och Pentax pixelförskjutning. Sistnämnda funktion är kanske den mest intressanta, eftersom den kan ge ännu mer extrem detaljupplösning när man behöver det.

Då måste kameran stå på stativ och motivet måste vara orörligt. När Pixel Shift är aktiverat använder kameran bildstabiliseringen för att flytta bildsensorn fyra gånger. Varje gång görs en exponering och kameran registrerar alltså färginformationen i varje pixel fyra gånger: rött, blått och 2 x grönt. Det ökar färgdjupet och man får lite bättre detaljskärpa.

(Foto: Tillverkare)

(Foto: Tillverkare)

Det går att kompensera – lite grand – för rörelser i motivet om man aktiverar Motion Correction. Då räknar kameran själv ut hur saker och ting ska vara om den registrerar att någonting har flyttat på sig under exponeringen, och kompenserar för det. Det funkar, men räkna med att delar av motivet (där rörelsen var) inte blir fullt lika knivskarp som resten av bilden.

Det nya funktionshjulet sitter till höger om prismahuset. (Foto: Tillverkare)

Det nya funktionshjulet sitter till höger om prismahuset. (Foto: Tillverkare)

Man kan tänka sig att Pixel Shift kan vara praktisk för exempelvis makro- och produktfotografering, men det kan också vara bra att ha för landskap och arkitektur. Ta till exempel en fotograf som behöver bilddynamik och bättre färgdjup för att få med alla nyanser i inredningen i en katedral.

Vilket för oss till bilddynamiken. Som är enastående.

Jag har inte sett något bättre sedan jag testade Nikon D810, som är klassledande i den disciplinen. Pentax-kameran är helt klart i samma klass och råfilerna är fantastiska för fotografer som behöver bästa möjliga utgångspunkt för efterbehandling. Här finns det mycket att gå på, både när det gäller exponering, dynamik och inte minst färgomfång. Särskilt i bilder som tas med Pixel Shift. Då finns det mer färginformation att hämta, och i bilder som tas med ISO-värden över 12800 är det enklare att justera för bildbrus och färgkorrigera eftersom det finns mer information i råfilerna.

Bruset är mycket välkontrollerat upp till ISO 25600. Därifrån och uppåt ökar det proportionellt med den sjunkande detaljskärpan, men det är fullt möjligt att få ett användbart resultat även vid ISO 51200. Sweet spot är mellan 100 och 1600. Men det syns knappt något brus från 3200 till 12800 om man inte är väldigt känslig för sådant – och använder lupp.

Som huggen ur sten. (Foto: Tillverkare)

Som huggen ur sten. (Foto: Tillverkare)

För de mest kräsna

Pentax K-1 är en fantastisk fullformatkamera för kräsna stillbildsfotografer. Den passar inte särskilt bra till sport och action, och i dagsläget är urvalet av objektiv väldigt begränsat. I synnerhet om man jämför med Canon och Nikon, men även med Sony. Men bildkvaliteten är inte sämre än det bästa man får från vare sig Canon, Nikon eller Sony. Bilddynamiken och detaljskärpan är fullt i klass med det bästa vi har sett – i synnerhet i råfiler med Pixel Shift – och byggkvaliteten är felfri. Det går inte att klaga på priset heller, vilket innebär att K-1 är en av de mest intressanta proffskamerorna.

Fakta

  • Typ: Spegelreflex med 36,4 Mp fullformatsensor
  • Optik: Pentax FA
  • Skärm: 8-cm vrid-/vändbar LCD med 1 Mp
  • Sökare: Optiskt prisma med 0,7x förstoring och 100 % täckning
  • Övrigt: GPS, wifi, anti-moaré, femstegs bildstabilisering, pixel-skift, väderskyddat hus, 14-bitars råfiler
Tillverkare:
Pentax
Pris:
19.700,-
Bildkvalitet
Funktionalitet
Användning
Kvalitetsintryck
annons
annons
annons
annons