Olympus M.Zuiko Digital ED 7–14 mm/f2,8 Pro

Lyckad vidvinkelzoom

De bästa zoomarna till landskap och arkitektur är svåra att konstruera men Olympus kan.

Plus
Välbyggd, väderskyddad zoom med hög optisk kvalitet och bra ljusstyrka.
Minus
Viss förvrängning och fallande skärpa med full bländaröppning. Kan inte använda filter.

Att konstruera extrem vidvinkeloptik är något av det svåraste som finns. Det är antagligen bara extrema vidvinkelzoomar som är svårare. Det är så mycket som kan gå galet när bildvinkeln är så bred att man kan fotografera hela Notre Dame i Paris på fem meters håll.

Förvrängning är uppenbart. Varje objektiv med mindre än 35 mm brännvidd kommer att ha linjeförvrängning i högre eller lägre grad. Många kameror kompenserar för förvrängningen när bilden lagras som JPEG och försöker dessutom mildra effekten av ljusförluster i hörnen (vinjettering), avtagande skärpa med större bländaröppning samt kromatiska felbrytningar. Och mycket annat optiskt snusk som är irriterande att upptäcka i bilderna.

Därför fanns det viss förväntan på testet av Olympus M.Zuiko Digital ED 7–14 mm/f2,8 Pro. Som trots det långa namnet är ett ganska så kort objektiv, i Olympus proffsklass. Alltså den mest påkostade objektivserien de har.

 

Inte helt utan förvrängning

Pro-serien består av andra objektiv också. En 8 mm fisheye med 180 graders bildvinkel (som vi har inne för test), en 12–40 mm/f2,8, en 40–150 mm/f2,8 telezoom samt en kommande 300 mm/f4.

Vidvinkelzoomen ED 7–14 mm/f2,8 passar bäst till gatufoto, landskap, resa och arkitektur, men också till sport och videofilmning. Objektivet täcker 114 grader vid 7 mm brännvidd (motsvarande 14 mm i 35-filmformat) och är ganska så kompakt, men väger mer än ett halvkilo. En komplex konstruktion med mycket glas – 14 element inklusive 3 asfäriska – och en rejäl, väderskyddad konstruktion bär skulden till vikten.

Annons: Artikeln fortsätter nedan

Det är inte billigt heller. Men orsaken till det syns i bilderna. Det finns inte mycket att sätta fingret på. Fast det är klart att det finns linjeförvrängning, tunnformad sådan. Den är dock så (relativt) måttlig att den går att leva med vid 7 mm brännvidd, och den blir gradvis mer marginell i takt med att man zoomar in till 14 mm. Då syns den knappt annat än på testplanscher.

Skärpan går det inte att klaga på. Den sjunker tydligt ut mot hörnen vid 7 mm och full bländare, men från f5,6 är den mycket bättre i hörnen. Vid 9 mm funkar det att blända ner till f4 och från 12 mm är skärpan nästan lika hög i hörnen vid f2,8 som i centrum. Där den å andra sidan oerhört god, med perfekt detaljskärpa och mycket hög kontrast. Objektivet klarar upplösningen från en Olympus OM-D E-M5II på ett utmärkt sätt.

Olympus_EZ-M0714_pro_black__ProductAdd_003
Så här komplex kan en vidvinkelzoom vara.

Ljusförluster ut mot hörnen är knappt synliga på någon brännvidd och bländare bortsett från 7 mm och full bländare. Men till och med då är den tillräckligt beskedlig för att det inte ska vara något problem. Diffraktion på trånga bländare uppstår inte förrän f11 och mest på långa brännvidder, men inte heller där är det mer än marginellt.

 

Saknar filterfattning

Den fruktade kromatiska felbrytningen, som märks som en blålila gloria runt kontrastrika övergångar – som fönsterkarmar – syns sällan, men objektivet är känsligt för ströljus. Det stora konvexa frontelementet fångar upp mycket ljus från sidorna och man upplever garanterat att vissa av bilderna får synligt ströljus i tunna, diagonala ränder. Det välvda elementet betyder också att man inte kan använda filter på objektivet. Men man växlar blixtsnabbt till manuell fokus genom att dra fokusringen bakåt, och det finns en programmerbar funktionsknapp på sidan.

Olympus vidvinkelzoom är den bästa hittills till mFT-kamerorna. Den är skarpare, med mindre förvrängning och färgbrytning än både deras 9–18 mm/f4–5,6 och Panasonics 7–14 mm/f4, och har bättre korrigerad optik än Canons dyrare EOS EF 16–35 mm/f2,8 II.

Ett givet val för alla som är villiga att betala för optisk kvalitet och behöver en väderskyddad vidvinkelzoom till Olympus eller Panasonic.

Att konstruera extrem vidvinkeloptik är något av det svåraste som finns. Det är antagligen bara extrema vidvinkelzoomar som är svårare. Det är så mycket som kan gå galet när bildvinkeln är så bred att man kan fotografera hela Notre Dame i Paris på fem meters håll. Förvrängning är uppenbart. Varje objektiv med mindre än 35 mm brännvidd kommer att ha linjeförvrängning i högre eller lägre grad. Många kameror kompenserar för förvrängningen när bilden lagras som JPEG och försöker dessutom mildra effekten av ljusförluster i hörnen (vinjettering), avtagande skärpa med större bländaröppning samt kromatiska felbrytningar. Och mycket annat optiskt snusk som är irriterande att upptäcka i bilderna. Därför fanns det viss förväntan på testet av Olympus M.Zuiko Digital ED 7–14 mm/f2,8 Pro. Som trots det långa namnet är ett ganska så kort objektiv, i Olympus proffsklass. Alltså den mest påkostade objektivserien de har.  

Inte helt utan förvrängning

Pro-serien består av andra objektiv också. En 8 mm fisheye med 180 graders bildvinkel (som vi har inne för test), en 12–40 mm/f2,8, en 40–150 mm/f2,8 telezoom samt en kommande 300 mm/f4. Vidvinkelzoomen ED 7–14 mm/f2,8 passar bäst till gatufoto, landskap, resa och arkitektur, men också till sport och videofilmning. Objektivet täcker 114 grader vid 7 mm brännvidd (motsvarande 14 mm i 35-filmformat) och är ganska så kompakt, men väger mer än ett halvkilo. En komplex konstruktion med mycket glas – 14 element inklusive 3 asfäriska – och en rejäl, väderskyddad konstruktion bär skulden till vikten. Det är inte billigt heller. Men orsaken till det syns i bilderna. Det finns inte mycket att sätta fingret på. Fast det är klart att det finns linjeförvrängning, tunnformad sådan. Den är dock så (relativt) måttlig att den går att leva med vid 7 mm brännvidd, och den blir gradvis mer marginell i takt med att man zoomar in till 14 mm. Då syns den knappt annat än på testplanscher. Skärpan går det inte att klaga på. Den sjunker tydligt ut mot hörnen vid 7 mm och full bländare, men från f5,6 är den mycket bättre i hörnen. Vid 9 mm funkar det att blända ner till f4 och från 12 mm är skärpan nästan lika hög i hörnen vid f2,8 som i centrum. Där den å andra sidan oerhört god, med perfekt detaljskärpa och mycket hög kontrast. Objektivet klarar upplösningen från en Olympus OM-D E-M5II på ett utmärkt sätt. Olympus_EZ-M0714_pro_black__ProductAdd_003 Så här komplex kan en vidvinkelzoom vara. Ljusförluster ut mot hörnen är knappt synliga på någon brännvidd och bländare bortsett från 7 mm och full bländare. Men till och med då är den tillräckligt beskedlig för att det inte ska vara något problem. Diffraktion på trånga bländare uppstår inte förrän f11 och mest på långa brännvidder, men inte heller där är det mer än marginellt.  

Saknar filterfattning

Den fruktade kromatiska felbrytningen, som märks som en blålila gloria runt kontrastrika övergångar – som fönsterkarmar – syns sällan, men objektivet är känsligt för ströljus. Det stora konvexa frontelementet fångar upp mycket ljus från sidorna och man upplever garanterat att vissa av bilderna får synligt ströljus i tunna, diagonala ränder. Det välvda elementet betyder också att man inte kan använda filter på objektivet. Men man växlar blixtsnabbt till manuell fokus genom att dra fokusringen bakåt, och det finns en programmerbar funktionsknapp på sidan. Olympus vidvinkelzoom är den bästa hittills till mFT-kamerorna. Den är skarpare, med mindre förvrängning och färgbrytning än både deras 9–18 mm/f4–5,6 och Panasonics 7–14 mm/f4, och har bättre korrigerad optik än Canons dyrare EOS EF 16–35 mm/f2,8 II. Ett givet val för alla som är villiga att betala för optisk kvalitet och behöver en väderskyddad vidvinkelzoom till Olympus eller Panasonic.
Läs hela artikeln och över 450 nya tester i året med prenumeration på Ljud & Bild.
är du redan prenumerant? Logga inn.
Provaprenumeration
0:-
Fri tillgång till ljudochbild.se
Bronsprenumeration
349:-/halvår
1/2 år (6 nr) Digitalutgåva varje månad Fri tillgång till ljudochbild.se
Silverprenumeration
580:-/år
1 år (11 nr) Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Guldprenumeration
999:-/år
1 år (11 nr) Ny digital film varje månad Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Prenumerationen kommer automatiskt att förnyas till vanligt pris: Månad 49:-

Med prenumeration på Ljud och Bild får du:

Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva (iPad/Android) varje månad Rejäl rabattt Välj själv hur länge du vill prenumerera - och med eller utan film Fin välkomstpremie
Bästa pris på Olympus M.Zuiko Digital ED 7–14 mm/f2,8 Pro
Pricerunner.se är en kommersiell partner till ljudochbild.se. De levererar uppdaterade priser, prisjämförelser och produktinformation.
  • Typ: 7–14 mm (14–28 mm) vidvinkelzoom
  • Ljusstyrka: f2,8
  • Närgräns: 20 cm
  • Filterdiameter: Ingen
  • Linselement: 14 i 11 grupper
  • Mått/vikt: 79 mm diameter, 106 mm/534 gram
  • Övrigt: solskydd, väderskyddad
Pris: 13000,-

Har du något att tillägga?

Välkommen till Ljud & Bilds diskussionsforum. Vi vill gärna veta vad du tycker. Håll dig till ämnet och var saklig så slipper vi ta bort eller moderera inlägg. Övriga frågor och synpunkter hänvisas till redaktion@ljudochbild.se.

Stranger Things, säsong 3 – första trailern!

4 juli återvänder Netflix till Hawkins och Stranger Things.

test
Panasonic Lumix S 24-105mm F4 Macro OIS

Superb allround-zoom

Panasonics första standardzoom i fullformat lever upp till förväntningarna.

Philips OLED934: Ny toppmodell avslöjad

Här är de första bilderna på Philips nya OLED-toppmodell!

Apple turbotrimmar iMac

De nya iMacarna klarar tuffa jobb dubbelt så snabbt.

test
Panasonic Lumix DC-S1R

Bästa kameran

Lumix S1R är rena rama ymnighetshornet – och en av de bästa kamerorna vi har testat.

Ljusstarkt porträttobjektiv till Sony alpha

Tyst, snabbt och med snygg boheh är några av egenskaperna man får med Samyangs 85mm f1.4.

test
Canon EOS RP

Klipp från Canon

EOS RP saknar inte helt kompromisser men har en aggressiv prislapp och är mycket tillfredsställande att fotografera med.

Allt om Samsungs QLED-TV 2019

Samsungs kommande 2019-modeller får ett markant lyft i bildkvalitet, och den här gången gäller det inte bara toppmodellerna.

test
Samsung QE65Q900R

8K mot 4K: ­Teknisk knockout

Är Samsungs minsta och billigaste 8K-skärm bättre än en vanlig, bra 4K-TV? Vi testar!

Mässbilder från Sound Society 2019

Även i vårt grannland Danmark finns det naturligtvis hifi-mässor. Här är bilder från en av dem!

Tidal ger studioljud i iPhone

Tidal-användare kan glädja sig åt att iPhone har fått MQA-stöd, och alltså kommer närmare ljudet från inspelningsstudion.

grupptest
5 trådlösa brusreducerande hörlurar

Tyst och skönt på flyget

Brusreducerande hörlurar motverkar trötthet och skonar hörseln på långa flygresor.

test
Line Magnetic Audio 805iA

Glödande klangmästare

En av de bästa rörförstärkare vi har testat raserar alla fördomar.

Sonos One får nytt innehåll

Sonos One Gen 2 är lika enkel att använda som tidigare. Så vad är det egentligen som är nytt?

Vår favoritkamera blir bättre

Leica Q2 är kanske den perfekta resekameran.

Recension
Triple Frontier

Greed is good…

Före detta amerikanska elitsoldater bestämmer sig för att råna en sydamerikansk knarkbaron. Det går inte riktigt som planerat.

test
RME ADI-2 DAC

Bästa ljudet vi har hört

Du hittar knappast en bättre DAC för pengarna än RME ADI-2 DAC.

test
Stax SR-009s

Detta är inte ljud – det är magi

Nu vet jag hur det känns att ha ett helt universum inklämt mellan öronen.

Recension
A star is Born

Gnistrande personkemi

Cooper och Gaga sjunger sig in i filmhistorien med en fängslande remake av motgångar-gör-dig-stark-klassikern.

Recension
Venom

Fisk på torra land!

Tom Hardy korsad med vrålande och gläfsande alien blir varken fågel eller fisk.