test: Fujifilm X-H1

Fujifilm X-H1
Fujifilm X-H1

Fujifilms fantastiska flaggskepp

Systemkameror blir inte mycket bättre än så här. Men X-H1 passar knappast alla fotografer.

Plus
Felfri 4K-kvalitet, mycket hög bildkvalitet, fantastisk sökare, blixtsnabb respons och gott om möjligheter för den kreativa. Gediget välbyggd med fin ergonomi.
Minus
Dålig batterikapacitet, bara 15 minuters 4K-video utan vertikalgrepp, begränsad exponeringskontroll i video.

För fotografer som är intresserade av video och behöver redskap som uppfyller professionell standard för videoproduktion har urvalet av kameror ökat markant på kort tid.

Det var inte länge sedan som Canon och Panasonic var ensamma om att erbjuda videoinspelning med professionella funktioner i en systemkamera.

Numera kan de flesta kameror lagra video internt – även i 4K/UHD-kvalitet – men få av dem har den funktionsnivå som krävs för att tillfredsställa professionella videografer.

Fujifilm X-H1 har inga problem med det. Eftersom det är en ytterst välutrustad och väldigt välbyggd stillbilds- och videokamera. Med extremt hög funktionsnivå. Kameran bygger på samma enastående 24-megapixels X-Trans CMOS-bildsensor som bland annat sitter i Fujifilm X-T2.

Som är en av de bästa stillbildskamerorna med 4K-video, där bilderna får en detaljskärpa som matchar fullformatkameror med ännu fler pixlar plus en enastående välbalanserad färgåtergivning.

X-T2 vänder sig i första hand till stillbildsfotografer som behöver video av hög kvalitet någon gång emellanåt, medan X-H1 vänder sig till videoproffs i mycket större utsträckning. Den är ett fullvärdigt alternativ till etablerade kameror som Panasonic Lumix GH5, Canon EOS 5D Mark IV och i viss mån även Sonys åldrade a7s II. Sony a9 påminner om Fuji-kameran på många sätt, men kostar mer än dubbelt så mycket som X-H1.

Annons: Artikeln fortsätter nedan

Priset gör faktiskt Fuji-kameran extra attraktiv.

Den kostar ungefär lika mycket som Lumix GH5 och har många av dess funktioner, men en större bildsensor, högre maximal bildhastighet (med vertikalgrepp), snabbare autofokus och är ungefär lika stor och tung.

X-H1 är en del större än X-T2, den är faktiskt större än fullformatkameran Sony a9, men enligt Fujifilm är det så användarna vill ha det. En kamera med bättre plats för händerna, större grepp, knappar och rattar, och som är lättare att sköta on location och som ger ett ger ett bättre stöd om man har ett teleobjektiv påmonterat.

(Foto: Tillverkare)

Flera förbättringar

Det finns nämligen ett vertikalgrepp till kameran, med plats för två extra batterier. Greppet heter VPB-H1 och har även en boost-funktion som ökar bildhastigheten från 8 till 11 bilder/s när den mekaniska slutaren används. Med den elektroniska, som för övrigt maxar vid 1/32 000, ökar bildhastigheten till 14 bps.

Precis som X-T2 alltså, fast här är den nya slutaren även utrustad med Electronic First Curtain, där den elektroniska slutarens exponering kan avslutas av den mekaniska. Den elektroniska är nästan ljudlös och användaren kan själv konfigurera hur den elektroniska och mekaniska slutaren används.

Men det finns flera förbättringar i X-H1 som många kommer att välkomna. Då menar jag inte handgreppet, som visserligen är större, utan att kameran bland annat har en statusskärm på toppen där exponeringskompensationen sitter på X-T2 – à la Leica SL – och en större och mycket skarpare sökare med mycket kortare blackout-tid mellan exponeringarna.

Kameran har även en femaxlars bildstabilisator. Vilket X-T2 inte har. Den ger upp vid 5,5-stegs kompensation, och är speciellt praktisk i videoinspelningar med längre brännvidder.

4K- och DCI-video

Video lagras internt på upp till två UHS-II-minneskort (SD) upp till 200 Mbit/s med F-Log-lagring och 30p om UHD 4K är valt, eller 24 fps om DCI 4K är valt.

Tyvärr använder kameran översampling som använder alla pixlar på bildsensorn men samplar inspelningen till 4K-format. Det beskär bildytan med en faktor på relativt måttliga 1,17x, men ändå. Fördelen med detta är bättre detaljering – och som vårt test visar, en tämligen måttlig rolling shutter-effekt i panoreringar.

Om man ska göra längre inspelningar, uppemot maxtiden 29 minuter och 59 sekunder, är det en uppenbar fördel att använda en vertikalgreppet med de två extra batterierna. Annars begränsas inspelningssekvenserna till 15 minuter åt gången.

Kamerahuset har inbyggd USB 3-kontakt, mini-HDMI och mikrofoningång. Med vertikalgrepp får man också ett hörlursuttag som en välkommen bonus, så det kan vara klokt att välja X-H1-kombinationen där VPB-H1 ingår.

(Foto: Tillverkare)

Användning

Det är påfallande hur mycket större X-H1 är än X-T2, men man vänjer sig fort vid storleken och efter ett tag betraktade jag den som en fördel. Kameran ligger nämligen bättre i handen och den 25 procent tjockare mattlacken på det vädertätade kamerahuset ger en solid kvalitetskänsla.

Statusskärmen ger en bättre översikt över antal exponeringar och batteristatus – det senare är viktigt eftersom batteritiden är blygsamma 310 bilder. Statusskärmen kan konfigureras att visa vad man vill och kan visa olika status för stillbilder och video.

Slutaren kan ställas in i tre steg. Direkt ur kartongen är den extremt känslig och man behöver nästan bara nudda vid den så hör man ett klick och kameran fyrar av en exponering. De två andra stegen ger mer motstånd.

X-H1 kan fjärrstyras från en mobil eller iPad.

Fokusområde och fokuspunkter kan styras från skärmen i kombination med ett par knapptryckningar, eller i sökaren med styrpinnen på baksidan. Sökaren är för övrigt inte bara större och skarpare än i X-T2, okularet är också flyttat längre bak så att sökaren är mer bekväm att använda. Man slipper trycka in hela ansiktet i skärmen när man tittar i sökaren.

Skärmen kan inte bara vinklas upp och ned, den kan också vinklas vertikalt när man håller kameran vertikalt. Praktiskt för bland annat studiofoto, porträtt och mycket annat.

Bland de många nyheterna i X-H1 finns ett nytt Dynamic Range Priority-läge med tre alternativ. Samt Natural Live View, som visar en neutral live-view av motivet, även om användaren har valt någon av de många filter- och filmsimuleringarna som finns i kameran.

Fujis 24 Mp X-Trans-bildsensor är fortfarande en av de som har högst bildkvalitet.

Stillbilds- och videokvalitet

Allsköns inställningar ger stora möjligheter. Även när man filmar. Det tar för lång tid att gå in närmare på videoinspelning, så vi hoppar direkt till prestanda. Det är ju trots allt det viktigaste skälet till att överväga X-H1. Glädjande nog – eller tyvärr, välj det som passar – är stillbildskvaliteten fortfarande helt identisk med X-T2:s.

Råfilerna från kameran är lika skarpa och detaljerade, och fullt i klass med många fullformatkameror, kanske bortsett från vid väldigt höga ISO-värden. Där kameror som Sony a9 och Canon EOS 5D Mark IV har bättre detaljskärpa och mindre kornbrus från ISO 6500 och uppåt.

Färgåtergivningen är felfri, med utmärkt mättnad och neutrala färger, kanske med en smula mer intensitet i komplementfärgerna än från en fullformatspegelreflex från Canon eller Nikon.

X-H1 har samma filmsimuleringar, bland annat Fujifilm Astia, Provia och svartvita Acros, som ger JPEG-bilderna ett filmliknande uttryck. Simuleringarna går att anpassa efter den personliga smaken.

Kameran är snabb också. I våra tester fungerade autofokusen (med Fujinon XF 16–55 mm och 50–140 mm) utmärkt i stillbilder. I motiv med låg kontrast hade telezoomen lite problem med fokusspårning om det var aktiverat för video, då kan manuell fokus definitivt vara ett smartare val.

Videofilerna från kameran uppvisade samma höga kvalitet som från X-T2. Med enastående skärpa och kontrast, som är inte sämre än någon av konkurrenterna. Rolling shutter är ett måttligt problem här, men jag skulle ha velat se fler möjligheter för exponeringskontroll när man filmar.

HDMI-utgången kan kopplas till en dator för att överföra bilder.

Slutsats

Fujifilm X-H1 är ett solklart val för Fuji-fotografer som behöver en videokamera. Den fungerar lika bra som allroundkamera som X-T2, men ger fotografen mycket fler alternativ och större kontroll över videoproduktion. Bild- och bildkvalitet tillhör tätskiktet för den här typen av systemkameror, den är nästan överväldigande avancerad men ändå relativt enkel att använda. Vi hade gärna velat ha ett större batteri med högre kapacitet, och ännu fler exponeringsalternativ för video. För stillbildsfotografer är kanske X-T2 (eller X-Pro2) ett bättre alternativ för, men för fotografer som även behöver professionella videoegenskaper är X-H1 ett mycket bra val.

För fotografer som är intresserade av video och behöver redskap som uppfyller professionell standard för videoproduktion har urvalet av kameror ökat markant på kort tid. Det var inte länge sedan som Canon och Panasonic var ensamma om att erbjuda videoinspelning med professionella funktioner i en systemkamera. Numera kan de flesta kameror lagra video internt – även i 4K/UHD-kvalitet – men få av dem har den funktionsnivå som krävs för att tillfredsställa professionella videografer. Fujifilm X-H1 har inga problem med det. Eftersom det är en ytterst välutrustad och väldigt välbyggd stillbilds- och videokamera. Med extremt hög funktionsnivå. Kameran bygger på samma enastående 24-megapixels X-Trans CMOS-bildsensor som bland annat sitter i Fujifilm X-T2. Som är en av de bästa stillbildskamerorna med 4K-video, där bilderna får en detaljskärpa som matchar fullformatkameror med ännu fler pixlar plus en enastående välbalanserad färgåtergivning. X-T2 vänder sig i första hand till stillbildsfotografer som behöver video av hög kvalitet någon gång emellanåt, medan X-H1 vänder sig till videoproffs i mycket större utsträckning. Den är ett fullvärdigt alternativ till etablerade kameror som Panasonic Lumix GH5, Canon EOS 5D Mark IV och i viss mån även Sonys åldrade a7s II. Sony a9 påminner om Fuji-kameran på många sätt, men kostar mer än dubbelt så mycket som X-H1. Priset gör faktiskt Fuji-kameran extra attraktiv. Den kostar ungefär lika mycket som Lumix GH5 och har många av dess funktioner, men en större bildsensor, högre maximal bildhastighet (med vertikalgrepp), snabbare autofokus och är ungefär lika stor och tung. X-H1 är en del större än X-T2, den är faktiskt större än fullformatkameran Sony a9, men enligt Fujifilm är det så användarna vill ha det. En kamera med bättre plats för händerna, större grepp, knappar och rattar, och som är lättare att sköta on location och som ger ett ger ett bättre stöd om man har ett teleobjektiv påmonterat. [caption id="attachment_81800" align="alignnone" width="460"] (Foto: Tillverkare)[/caption] Flera förbättringar Det finns nämligen ett vertikalgrepp till kameran, med plats för två extra batterier. Greppet heter VPB-H1 och har även en boost-funktion som ökar bildhastigheten från 8 till 11 bilder/s när den mekaniska slutaren används. Med den elektroniska, som för övrigt maxar vid 1/32 000, ökar bildhastigheten till 14 bps. Precis som X-T2 alltså, fast här är den nya slutaren även utrustad med Electronic First Curtain, där den elektroniska slutarens exponering kan avslutas av den mekaniska. Den elektroniska är nästan ljudlös och användaren kan själv konfigurera hur den elektroniska och mekaniska slutaren används. Men det finns flera förbättringar i X-H1 som många kommer att välkomna. Då menar jag inte handgreppet, som visserligen är större, utan att kameran bland annat har en statusskärm på toppen där exponeringskompensationen sitter på X-T2 – à la Leica SL – och en större och mycket skarpare sökare med mycket kortare blackout-tid mellan exponeringarna. Kameran har även en femaxlars bildstabilisator. Vilket X-T2 inte har. Den ger upp vid 5,5-stegs kompensation, och är speciellt praktisk i videoinspelningar med längre brännvidder. 4K- och DCI-video Video lagras internt på upp till två UHS-II-minneskort (SD) upp till 200 Mbit/s med F-Log-lagring och 30p om UHD 4K är valt, eller 24 fps om DCI 4K är valt. Tyvärr använder kameran översampling som använder alla pixlar på bildsensorn men samplar inspelningen till 4K-format. Det beskär bildytan med en faktor på relativt måttliga 1,17x, men ändå. Fördelen med detta är bättre detaljering – och som vårt test visar, en tämligen måttlig rolling shutter-effekt i panoreringar. Om man ska göra längre inspelningar, uppemot maxtiden 29 minuter och 59 sekunder, är det en uppenbar fördel att använda en vertikalgreppet med de två extra batterierna. Annars begränsas inspelningssekvenserna till 15 minuter åt gången. Kamerahuset har inbyggd USB 3-kontakt, mini-HDMI och mikrofoningång. Med vertikalgrepp får man också ett hörlursuttag som en välkommen bonus, så det kan vara klokt att välja X-H1-kombinationen där VPB-H1 ingår. [caption id="attachment_81804" align="alignnone" width="460"] (Foto: Tillverkare)[/caption] Användning Det är påfallande hur mycket större X-H1 är än X-T2, men man vänjer sig fort vid storleken och efter ett tag betraktade jag den som en fördel. Kameran ligger nämligen bättre i handen och den 25 procent tjockare mattlacken på det vädertätade kamerahuset ger en solid kvalitetskänsla. Statusskärmen ger en bättre översikt över antal exponeringar och batteristatus – det senare är viktigt eftersom batteritiden är blygsamma 310 bilder. Statusskärmen kan konfigureras att visa vad man vill och kan visa olika status för stillbilder och video. Slutaren kan ställas in i tre steg. Direkt ur kartongen är den extremt känslig och man behöver nästan bara nudda vid den så hör man ett klick och kameran fyrar av en exponering. De två andra stegen ger mer motstånd. [caption id="attachment_81793" align="alignnone" width="460"] X-H1 kan fjärrstyras från en mobil eller iPad.[/caption] Fokusområde och fokuspunkter kan styras från skärmen i kombination med ett par knapptryckningar, eller i sökaren med styrpinnen på baksidan. Sökaren är för övrigt inte bara större och skarpare än i X-T2, okularet är också flyttat längre bak så att sökaren är mer bekväm att använda. Man slipper trycka in hela ansiktet i skärmen när man tittar i sökaren. Skärmen kan inte bara vinklas upp och ned, den kan också vinklas vertikalt när man håller kameran vertikalt. Praktiskt för bland annat studiofoto, porträtt och mycket annat. Bland de många nyheterna i X-H1 finns ett nytt Dynamic Range Priority-läge med tre alternativ. Samt Natural Live View, som visar en neutral live-view av motivet, även om användaren har valt någon av de många filter- och filmsimuleringarna som finns i kameran. [caption id="attachment_81796" align="alignnone" width="460"] Fujis 24 Mp X-Trans-bildsensor är fortfarande en av de som har högst bildkvalitet.[/caption] Stillbilds- och videokvalitet Allsköns inställningar ger stora möjligheter. Även när man filmar. Det tar för lång tid att gå in närmare på videoinspelning, så vi hoppar direkt till prestanda. Det är ju trots allt det viktigaste skälet till att överväga X-H1. Glädjande nog – eller tyvärr, välj det som passar – är stillbildskvaliteten fortfarande helt identisk med X-T2:s. Råfilerna från kameran är lika skarpa och detaljerade, och fullt i klass med många fullformatkameror, kanske bortsett från vid väldigt höga ISO-värden. Där kameror som Sony a9 och Canon EOS 5D Mark IV har bättre detaljskärpa och mindre kornbrus från ISO 6500 och uppåt. Färgåtergivningen är felfri, med utmärkt mättnad och neutrala färger, kanske med en smula mer intensitet i komplementfärgerna än från en fullformatspegelreflex från Canon eller Nikon. X-H1 har samma filmsimuleringar, bland annat Fujifilm Astia, Provia och svartvita Acros, som ger JPEG-bilderna ett filmliknande uttryck. Simuleringarna går att anpassa efter den personliga smaken. Kameran är snabb också. I våra tester fungerade autofokusen (med Fujinon XF 16–55 mm och 50–140 mm) utmärkt i stillbilder. I motiv med låg kontrast hade telezoomen lite problem med fokusspårning om det var aktiverat för video, då kan manuell fokus definitivt vara ett smartare val. Videofilerna från kameran uppvisade samma höga kvalitet som från X-T2. Med enastående skärpa och kontrast, som är inte sämre än någon av konkurrenterna. Rolling shutter är ett måttligt problem här, men jag skulle ha velat se fler möjligheter för exponeringskontroll när man filmar. [caption id="attachment_81795" align="alignnone" width="460"] HDMI-utgången kan kopplas till en dator för att överföra bilder.[/caption] Slutsats Fujifilm X-H1 är ett solklart val för Fuji-fotografer som behöver en videokamera. Den fungerar lika bra som allroundkamera som X-T2, men ger fotografen mycket fler alternativ och större kontroll över videoproduktion. Bild- och bildkvalitet tillhör tätskiktet för den här typen av systemkameror, den är nästan överväldigande avancerad men ändå relativt enkel att använda. Vi hade gärna velat ha ett större batteri med högre kapacitet, och ännu fler exponeringsalternativ för video. För stillbildsfotografer är kanske X-T2 (eller X-Pro2) ett bättre alternativ för, men för fotografer som även behöver professionella videoegenskaper är X-H1 ett mycket bra val.
Läs hela artikeln och över 450 nya tester i året med prenumeration på Ljud & Bild.
är du redan prenumerant? Logga inn.
Provaprenumeration
0:-
Fri tillgång till ljudochbild.se
Bronsprenumeration
349:-/halvår
1/2 år (6 nr) Digitalutgåva varje månad Fri tillgång till ljudochbild.se
Silverprenumeration
580:-/år
1 år (11 nr) Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Guldprenumeration
999:-/år
1 år (11 nr) Ny digital film varje månad Välkomstgåva Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva varje månad
Prenumerationen kommer automatiskt att förnyas till vanligt pris: Månad 49:-

Med prenumeration på Ljud och Bild får du:

Fri tillgång till ljudochbild.se Digitalutgåva (iPad/Android) varje månad Rejäl rabattt Välj själv hur länge du vill prenumerera - och med eller utan film Fin välkomstpremie
Bästa pris på Fujifilm X-H1
Pricerunner.se är en kommersiell partner till ljudochbild.se. De levererar uppdaterade priser, prisjämförelser och produktinformation.

Typ: Systemkamera med 24 Mp APS-C-sensor

Optik: Fujifilm Fujinon XF

Skärm: 7,6-cm LCD, 1 Mp

Sökare: Elektronisk 3,69 Mp OLED med 0,75x förstoring

Seriefoto: 10/14 bilder/s

Video: 4K/25p (200 Mbit/s)

Batteritid CIPA: 310

Mått/vikt: 140 x 97 x 86 mm/673 g

Egenskaper: Wifi, Bluetooth, pekskärm, styrpinne, 325 fokuspunkter, mikrofoningång, 24-bitars ljud, Log-inspelning, 2 x UHS-II-kortplatser, väderskydd, 5-axlars bildstabilisator

Webb: fujifilm.se

Pris: 19 000,-

Har du något att tillägga?

Välkommen till Ljud & Bilds diskussionsforum. Vi vill gärna veta vad du tycker. Håll dig till ämnet och var saklig så slipper vi ta bort eller moderera inlägg. Övriga frågor och synpunkter hänvisas till redaktion@ljudochbild.se.

Stranger Things, säsong 3 – första trailern!

4 juli återvänder Netflix till Hawkins och Stranger Things.

test
Panasonic Lumix S 24-105mm F4 Macro OIS

Superb allround-zoom

Panasonics första standardzoom i fullformat lever upp till förväntningarna.

Philips OLED934: Ny toppmodell avslöjad

Här är de första bilderna på Philips nya OLED-toppmodell!

Apple turbotrimmar iMac

De nya iMacarna klarar tuffa jobb dubbelt så snabbt.

test
Panasonic Lumix DC-S1R

Bästa kameran

Lumix S1R är rena rama ymnighetshornet – och en av de bästa kamerorna vi har testat.

Ljusstarkt porträttobjektiv till Sony alpha

Tyst, snabbt och med snygg boheh är några av egenskaperna man får med Samyangs 85mm f1.4.

test
Canon EOS RP

Klipp från Canon

EOS RP saknar inte helt kompromisser men har en aggressiv prislapp och är mycket tillfredsställande att fotografera med.

Allt om Samsungs QLED-TV 2019

Samsungs kommande 2019-modeller får ett markant lyft i bildkvalitet, och den här gången gäller det inte bara toppmodellerna.

test
Samsung QE65Q900R

8K mot 4K: ­Teknisk knockout

Är Samsungs minsta och billigaste 8K-skärm bättre än en vanlig, bra 4K-TV? Vi testar!

Mässbilder från Sound Society 2019

Även i vårt grannland Danmark finns det naturligtvis hifi-mässor. Här är bilder från en av dem!

Tidal ger studioljud i iPhone

Tidal-användare kan glädja sig åt att iPhone har fått MQA-stöd, och alltså kommer närmare ljudet från inspelningsstudion.

grupptest
5 trådlösa brusreducerande hörlurar

Tyst och skönt på flyget

Brusreducerande hörlurar motverkar trötthet och skonar hörseln på långa flygresor.

test
Line Magnetic Audio 805iA

Glödande klangmästare

En av de bästa rörförstärkare vi har testat raserar alla fördomar.

Sonos One får nytt innehåll

Sonos One Gen 2 är lika enkel att använda som tidigare. Så vad är det egentligen som är nytt?

Vår favoritkamera blir bättre

Leica Q2 är kanske den perfekta resekameran.

Recension
Triple Frontier

Greed is good…

Före detta amerikanska elitsoldater bestämmer sig för att råna en sydamerikansk knarkbaron. Det går inte riktigt som planerat.

test
RME ADI-2 DAC

Bästa ljudet vi har hört

Du hittar knappast en bättre DAC för pengarna än RME ADI-2 DAC.

test
Stax SR-009s

Detta är inte ljud – det är magi

Nu vet jag hur det känns att ha ett helt universum inklämt mellan öronen.

Recension
A star is Born

Gnistrande personkemi

Cooper och Gaga sjunger sig in i filmhistorien med en fängslande remake av motgångar-gör-dig-stark-klassikern.

Recension
Venom

Fisk på torra land!

Tom Hardy korsad med vrålande och gläfsande alien blir varken fågel eller fisk.