annonse
annonse

Panasonic Lumix LX5

Proffsens dröm

Få kameror är så välgjorda och renodlade. Tack vare knivskarp optik och utmärkt skötsel är LX5 rena drömmen att ta bilder med.

Skarp optik. Mycket bra dynamik. Hög videokvalitet. Många funktioner. Relativt lite brus upp till ISO 1600.
Synlig förlust av skärpa från ISO 800. Små och dåligt märkta knappar.

Det är inte enkelt att se vilka förbättringar Panasonic har gjort med LX5 om man jämför med den två år gamla och kritikerrosade LX3. Handgreppet har vuxit och blivit bättre att hålla i, huset lite tunnare och blixtskon tagits bort för att ge plats åt kontakten till den elektroniska LCD-sökaren LVF-1 som kopplas till kameran. Om man tittar efter noga – och kan sin LX3 – så ser man att LX5 har fått en särskild start-/stoppknapp för videofilmning, bildformatet 1:1 och att zoomen är förlängd från beskedliga 60 mm till mer användbara 90.
Bildsensorn har fortfarande 10 megapixlar men är förbättrad med nya mikrolinser framför ljussensorerna och skärmkvaliteten är fortfarande mycket hög. Funktionsrattens markeringsstopp är tydligare. Knapparna på baksidan är däremot väldigt små och dåligt märkta. Så man arbetar inte lika snabbt med kameran förrän man vant sig vid vilka funktioner som hör till vilken knapp.
 
Användning
Panasonic har uppfattat önskemålen om en inställningsratt och bytt ut joysticken mot ett klick- och vridbart hjul på baksidan. Det används för att ställa in exponeringskompensation, bländare, slutartid och programförskjutning. Som gör det enklare att snabbt välja exempelvis större bländare utan att först välja bländarprioriterad exponeringsautomatik. Det är en praktisk funktion som inte ens Canon S95 har.
Man kan välja fokusmetod med knappen på sidan av zoomobjektivet och format med knappen på ovansidan (1:1, 4:3, 3:2 eller 16:9). När man lärt sig vilken funktion som styrs av vilken knapp på baksidan så går det snabbt att ställa in exponeringskompensation, blixt, trigga fokus utan att använda utlösaren, ställa in självutlösare och välja en funktion som man programmerat på Fn-knappen längst ned av de fyra i cirkeln. Skärmmenyerna är på svenska.
Knappen märkt Q.menu ger direkt tillgång till flera primära och sekundära funktioner och man kan programmera snabbval av globala inställningar i två minnesbanker som är märkta C1 och C2 och som är lätt tillgängliga på funktionsratten på ovansidan.
 
Bildkvalitet
Synligt brus är oundvikligt, och även LX5 har synliga orenheter, fast inte plågsamt många förrän vid ISO 1600. ISO 3200 är mycket värre och allting över det leder inte bara till grumliga bilder utan sänker också upplösningen till 3 megapixlar. Detaljskärpan är väldigt bra, men bara upp till ISO 800, sedan märks det att brusreduceringen träder in. Då faller nämligen detaljskärpan, och vid ISO 1600 är det påtagligt. På detta område är Panasonics och Olympus MicroFourThirds-bildsensorer avsevärt bättre, och kameror som Leica X1 och Sigma DP2 överlägsna.
Färgåtergivningen är en aning ojämn. Vilket delvis beror på att den automatiska vitbalansen inte alltid träffar mitt i prick. Detta har vi även sett med GF1 och andra Lumix-modeller, därför är det bäst att antingen plåta råfiler och efterbehandla, eller att ändra färgbalansen och mättnaden i kamerans menyer. Då undviker man i hög grad tendensen till gröngult färgstick utomhus, där det kan vara mest plågsamt.
Skärpan är fantastiskt bra, bättre än i någon annan kompaktkamera vi har testat, bortsett från den tre gånger så dyra Leica X1. Lite förlust av skärpa syns i hörnen på vidvinkel och med full bländare, men både skärpan och kontrasten är ett och två snäpp bättre än hos Canon S95 på alla brännvidder.
Optisk förvrängning är mest synlig – fast inte plågsam – från 24 till 35 mm. Vid 90 mm och bländare f3,3 är det fullt möjligt att ta fina porträtt med relativt lite skärpedjup när man vill det, och en fenomenal skärpa som tangerar många spegelreflexers kit-objektiv.
Videofilmerna ser bra ut även på större skärmar. Det syns mindre hackningar i bilden än med Canon S95 och många andra kameror vi har testat. Och HD-video lagrat i AVCHD Lite-format är snäppet skarpare på stora skärmar än Movie JPEG-format. Det går mjukt och elegant att zooma in och ut och inspelningen bevarar skärpan oavsett brännvidd. En stor fördel med LX5:s videofunktion är att man kan välja halv- eller helmanuell exponering innan filmningen påbörjas. Praktisk och bra.
 

Teknik

Bildstorlek
3648 x 2736

Sensorstorlek
1/1,63 tum

Bildformat
RAW, JPEG, M-JPEG, AVCHD Lite

Färgrymd
sRGB

Känslighet
ISO 80–3 200 (12 800)

Seriefoto
2,5 bilder/s

Video
1280 x 720, 30/s

Slutartider
60–1/4000 s

Största bländaröppning
F2,0-3,3

Bildstabilisator
Optisk

Minsta fokusavstånd
1 cm

Sökare
Separat LCD-sökare som tillbehör

Blixt
Inbyggd, max 7,2 m, TTL-blixtsko

Anslutning
USB 2.0 Hi-Speed/HDMI-mini

Batteri
Litiumjon, 400 bilder

Mått (B x H x D)
110 x 66 x 43 mm

Vikt
271 g med batteri

 

<b>Typ:</b> Kompaktkamera <b>Bildsensor/upplösning:</b> CCD/10 Mp <b>Optik (motsv. 35 mm):</b> 24–90 mm f2,0–3,3 <b>Zoom:</b> 3,8x <b>Videoformat:</b> 1280x720, 30/s <b>Minneskort:</b> SDHC/SDXC <b>Skärm:</b> 3,0-tums LCD, 460 000 punkter <b>Pris:</b> 5 400 kr
Pris: 5400,-

Alltid uppdaterad!

Fri tillgång till Ljud & Bild i en månad

0:-