TEST AV DALI Epicon 6

Oklanderlig

En högtalare helt utan förvrÀngning. Det lÄter som en omöjlighet. Alla har försökt men ingen har lyckats. DALI har givit sig katten pÄ att de ska bli först!

Ljud & Bild tycker:
Extrem dynamik Timing Upplösning
Endast den bÀsta elektroniken Àr bra nog

Vad Ă€r det dĂ„ som kĂ€nnetecknar en högtalare utan – eller Ă„tminstone med osedvanlig lĂ„g – förvrĂ€ngning? I fallet Epicon 6, en hel del. Eller vĂ€ldigt lite, beroende pĂ„ hur man ser pĂ„ saken. Jag hade kunnat sĂ€ga att det betyder en vanvettig dynamisk kontrast, och att högtalarna startar och stoppar blixtsnabbt i takt med musiksignalen. Att övertonerna skildras superluftigt och ljudbilden dras ut pĂ„ bĂ„de höjden och bredden. Att baselementen Ă€r med pĂ„ varje anslag och skildrar bastonerna med en oerhört komplex klangstruktur, och dessutom Ă€r helt i fas med mellanregistret och bĂ„da diskantelementen.

SjÀlv vÀljer jag att se pÄ saken pÄ ett annat sÀtt. Det enkla sÀttet. NÀmligen att högtalaren slutar vara en komponent överhuvudtaget. Den försvinner. FullstÀndigt. I stÀllet sitter jag och lyssnar pÄ musiken. Musiken med sina oÀndligt mÄnga klangstrukturer. Musiken med sina starka och svaga passager. Musiken, vÄrt universella sprÄk.

FörvrĂ€ngning – ett gissel
FörvrĂ€ngning Ă€r den stora stygga vargen nĂ€r det handlar om ljudĂ„tergivning. För mycket sĂ„dant leder till en ogenomtrĂ€nglig barriĂ€r mellan dig och musiken. I en hifi-anlĂ€ggning Ă€r högtalarna definitivt den komponent som orsakar mest förvrĂ€ngning. NĂ€r elektriciteten frĂ„n förstĂ€rkaren ska omvandlas till rörelseenergi i form av ljudvĂ„gor Ă€r det mycket som kan gĂ„ snett – och mycket som gör det.

Chefsingenjör Lars Worre och hans team har jobbat hÄrt och lÀnge med att fÄ bukt med förvrÀngningen i sin nya toppserie, och de har lyckats utveckla helt speciella högtalarelement. Hemligheten ligger först och frÀmst i magneterna. I mitten av dem har DALI anvÀnt sig av ett material de kallar SMC (Soft Magnetic Compound) som pÄminner om keramik. Materialet mals först ned till ett fint pulver, sedan bakas det i ugn dÀr det stelnar och fÄr magnetiska egenskaper utan att det nÀstan inte leder nÄgon ström överhuvudtaget. Andra element har en kÀrna av jÀrn i mitten, ett material som Àr starkt magnetiskt men som ocksÄ leder ström. Beskrivningen lÄter lite tekniskt invecklad, men jÀrn har den nackdelen att det leder olika mycket ström vid olika frekvenser, sÄ att talspolens induktion ökar och minskar, ojÀmnt i förhÄllande till musiken, och orsakar mycket av vad vi kallar modulationsförvrÀngning.

Reducerar förvrÀngning
Det nya materialet i kombination med aluminiumringar runt den magnetiska polen minskar och stabiliserar spolens induktans, alltsÄ fenomenet att elektrisk ström genom den skapar ett magnetfÀlt runt den. Och det sker oberoende av slaglÀngden. Kort sagt ger detta en optimal konvertering av spÀnningen frÄn förstÀrkaren till strömmen som gÄr genom talspolen.

Eller för att sĂ€ga det pĂ„ ett enkelt sĂ€tt: högtalarelementen fĂ„r nĂ€stan eliminerad 3:e och 4:e ordningens harmoniska förvrĂ€ngning, som annars förstör ljudkvaliteten. Även den mindre viktiga, men inte ovĂ€sentliga, 2:a ordningens Ă€r lĂ„g. PĂ„ högtalarlanseringen i januari var Lars Worre oerhört entusiastisk över att Ă€ntligen kunna skryta med att ha gjort nĂ„got riktigt innovativt pĂ„ teknikfronten. DALI kallar tekniken Linear Drive Motor System.

Banddiskant utan delningsfilter
DALI har gjort mer i Epicon-serien för att optimera konstruktionen. LĂ€ngst upp sitter tvĂ„ diskanter, en dome som spelar frekvenser upp till ungefĂ€r 15 kHz och en banddiskant som strĂ€cker sig upp till 30 kHz. I normala fall skulle man ha ett delningsfilter pĂ„ banddiskanten som filtrerar bort frekvenser under 15 kHz. Det orsakar dock ett liten glapp i övergĂ„ngen, som oftast bĂ€r skulden för att somliga tycker att högtalare med banddiskanter lĂ„ter ”för mycket diskant”. DALI har i stĂ€llet filtrerat bort banddiskantens lĂ€gsta register rent akustiskt med en lins, vilket förhindrar glappet i övergĂ„ngen.

Kabinett
Mycket möda har ocksÄ lagts pÄ att kabinettet inte ska ha för mycket kriskrams invÀndigt. Det inbegriper sparsamhet med dÀmpmaterial, som skulle ha lett till att luften rört sig mindre obehindrat. Dessutom har DALI sett till att basportarna sitter rakt bakom varje baselement för att luften ska ha sÄ kort vÀg ur högtalarna som möjligt. Allt detta har med timing och fas att göra. Det gÀller att tonerna frÄn basregistret trÀffar örat exakt samtidigt som mellan- och diskantregistret om ljudbilden ska bli helt sömlös, med bra tyngd.

Ljudet
Åter till det vĂ€sentliga, nĂ€mligen ljudet. I vĂ„rt testrum Ă€r första intrycket detsamma som nĂ€r högtalarna demonstrerades pĂ„ Hi-Fi Klubben i januari. HĂ€r finns ingen imponatoreffekt, bara ett otroligt rent ljud. Den gĂ„ngen spelade Epicon 6 med elektronik frĂ„n ClassĂ©. I testrummet stĂ„r det en billigare anlĂ€ggning, med Electrocompaniets multispelare EMP-2 (26 000 kr) inkopplad digitalt till Hegels nya integrerade H300 (37 000 kr). En mycket vĂ€lljudande kombo, och plenty av förstĂ€rkarkraft.

Funk
Hör bara pĂ„ George Bensons funkiga tolkning av Donny Hathaways ”The Ghetto”, med livlig och dynamisk perkussion och rena, djupa toner frĂ„n basgitarren. DALI-högtalarna försvinner i ljudbilden. Ljudet frĂ„n varje instrument Ă€r oerhört frigjort, och tack vare en extrem holografi placeras de mycket precist i ljudbilden. Som Ă€r stor! Rösten Ă€r planterad i mitten och har en stor och luftig klang. Och Ă€ven om jag mĂ„ste medge att jag tycker att vissa DALI-högtalare har en lite soft basĂ„tergivning, Ă€ven i Helicon-serien, sĂ„ Ă€r Epicon-basen stram som bara den! Trummorna  smĂ€ller till, med undertoner lika snabba som övertonerna. BasgĂ„ngen lĂ„ter verkligen som en funky basist stĂ„r mitt i rummet och groovar.

Klassikt
PĂ„ Trondheimssolisternas nya platta ”Souvenir”, utgiven av 2L, separeras fiolerna frĂ„n cellorna lĂ€tt som en plĂ€tt, och kyrkans vackra rumsklang förflyttas till vĂ„rt annars tĂ€mligen ljuddöda rum. Tack vare ett otroligt fint samspel mellan alla högtalarelement, en extrem fasrespons och mycket lĂ„g förvrĂ€ngning, lĂ„ter allting vĂ€ldigt levande och Ă€kta. Högtalarna pĂ„minner oss ocksĂ„ om att klassiskt kan lĂ„ta brutalt, med krĂ€vande fortissimopassager fulla av tryck, och att strĂ„kar verkligen kan bitas i örat. Det ska helt enkelt lĂ„ta sĂ„.

LĂ€tta att driva
Det slÄr mig ocksÄ att högtalarna har exakt samma ljudbild oavsett om man spelar högt eller lÄgt. En klar styrka. Vidare behöver de inte mycket kraft för att komma upp pÄ en ganska sÄ hög volymnivÄ, och tack vare en jÀmn impedanskurva (vi har inte mÀtt sjÀlva utan fÄr lita pÄ DALIs egen uppgift) spelar de fint med en enkel förstÀrkare. Hegel H300 Àr kraftfull och upplöst, och högtalarna fÄr fram dess bÀsta egenskaper. Men de svarar med Ànnu bÀttre ljud om man gÄr upp Ànnu ett snÀpp.

Min egen integrerade Chapter 250S kostar dubbelt sĂ„ mycket som H300 men Ă€r vĂ€rd det. Ännu bĂ€ttre upplösning och vansinnig djupbaskontroll gör att den Ă€r reda drömmen för högtalarna.

Ännu mer kraft
Och vi kan inte stanna hÀr. Högtalarna mÄste fÄ smaka pÄ nÄgot Ànnu grymmare. Ett snabbt telefonsamtal, och in rullar Hegel P30 och monoförstÀrkarna H30. Dessa ska naturligtvis bryggkopplas till 1100 watt vardera! Kombinationen kostar en kvartsmiljon jÀmnt och Àr raffinerad galenskap.

Efter att ha kopplat in allting sĂ€tter kollegan Audun pĂ„ Kari Bremnes ”MĂ„nens kraft” frĂ„n samlingsplattan ”30 Years of Fidelity”. Jag sitter och pillar med nĂ„gon annan elektronik alldeles framför högtalarna och Ă€r inte beredd pĂ„ vad som ska hĂ€nda. LĂ„ten börjar nĂ€mligen med mycket försiktig perkussion. Vad jag inte vet, och inte hör Ă€nnu, Ă€r att Audun har vridit upp volymen galet högt. Plötsligt smĂ€ller ett trumslag till, jag hoppar till och fĂ„r nĂ€stan en hjĂ€rtattack! Audun skrattar nĂ€stan ihjĂ€l sig 
 allt medan jag sitter och förbannar hela hans slĂ€kt. Den skitstöveln!

Vad högtalarna anbelangar sÄ vÀxer de absolut med uppgiften. Ljudbilden Àr Ànnu större, mer upplöst, och med en kolossal kontroll pÄ slagverken! Basen Äterges med otroligt mÄnga klangfÀrger, och den prydliga ljudbilden Àr mycket större Àn vad vi frÄn början trodde högtalarna kunde klara av. Karis röst Äterges med klanglager pÄ klanglager, samtidigt som den verkligen skiner ut ur högtalarna, med gott om tryck.

Även om DALI Epicon 6 faktiskt Ă€r ganska sĂ„ lĂ€ttdrivna, och en vansinnigt stor och exklusiv förstĂ€rkare inte behövs, kan det vara vĂ€rt att veta att de verkligen ger valuta för pengarna nĂ€r de fĂ„r gotta sig med exklusiv elektronik.

Platt pop
Jag vill dock komma med en varning. För med sĂ„ Ă€rliga högtalare som de hĂ€r kan man gĂ„ pĂ„ en nit med dĂ„liga, kontrastfattiga inspelningar. Rihannas ”Where Have You Been” Ă€r ett perfekt exempel. MedelmĂ„ttiga högtalare kan ge ett intryck av att inspelningar som denna har bra tyngd, men i sjĂ€lva verket Ă€r basen synnerligen tunn, och perkussion och synthar lĂ„ter vasst för att försöka ge intryck av klara övertoner frĂ„n ljudkĂ€llor som inte kan Ă„terge dem ordentligt. Dessutom finns det knappt nĂ„gon dynamik alls, allting lĂ„ter lika högt hela tiden. Resultatet Ă€r att musiken Ă€r erbarmligt trist att lyssna pĂ„. Till skillnad frĂ„n med ett lite tuffare högtalarpar, som frĂ„n exempelvis JBL, som fettar till mellanbasen och mellanregistret en smula sĂ„ att blir mer underhĂ„llande att lyssna pĂ„ sĂ„dana inspelningar.

Men det betyder inte att popmusik inte kan lĂ„ta tufft. SĂ€tt pĂ„ Eminems ”My Name Is” frĂ„n 1999 eller Dr Dres ”Still D.R.E.” frĂ„n 2001 sĂ„ finns det desto mer fart och flĂ€kt. Dessa skivor har en mer förnuftig komprimering – musiken Ă€r alltsĂ„ fortfarande komprimerad, i popens namn, men det finns mycket mer information i ljudbilden Ă€n i de flesta moderna utgĂ„vor. Och dĂ„ svarar Epicon 6 med att skicka vĂ„r hĂ€nder i vĂ€dret och ”wave them like we just don’t care”!

Brister?
Att högtalarna inte fÀrgar ljudet alls (och dÀrmed till en början kan ge ett intryck av att ha ett lite tunt mellanregister) fÄr inte betraktas som en svaghet, men det lÄter verkligen ovant och Epicon 6 kan snabbt förstöra vissa inspelningar som man trodde lÀt bra. NÀr det gÀller riktiga brister finns det bara tvÄ stycken. Och de Àr inte stora. Den första Àr att basregistret rullar av vid 35 Hz, vilket Àr djupt men ÀndÄ inte Àkta djupbas (en större Epicon-golvare Àr dock pÄ gÄng). Den andra Àr att Àven om högtalarna har en vansinnig dynamisk kontrast sÄ finns det andra som kan spela högre och slÄ hÄrdare. Om sÄdant Àr viktigt för dig. Vi kan till exempel nÀmna JBL 4429 (50 000 kr). Eller vad sÀgs om nÀr vi hade besök av Wilson Audio Sasha, en högtalare som spelade otroligt högt och gick avgrundsdjupt i basen. Och hade högre kÀnslighet Àn DALI Epicon 6. Fast ocksÄ ett löjligt mycket högre pris, 300 000 kronor för att vara exakt. PoÀngen Àr att det finns mer extrema saker dÀr ute. Epicon 6 Àr inte direkt nÄgon partyhögtalare, Àven om jag starkt vill avrÄda frÄn att spela med fullt ös om du bor i lÀgenhet.

Är du dĂ€remot ute efter en högtalare som tar vĂ€sentligt mycket mindre plats i vardagsrummet, funkar i fler rum (35 Hz gĂ„r i de flesta vardagsrum) och som faktiskt har bĂ€ttre övertoner Ă€n Wilson-högtalarna (Sasha var lite överdrivna i toppen), sĂ„ mĂ„ste du lova mig att du inte köper nĂ„gonting förrĂ€n du har provlyssnat pĂ„ DALI Epicon 6!

Slutsats
DALI har implementerat nydanande teknik för att fÄ ned förvrÀngningen i Epicon 6 till ett absolut minimum. Och det hörs. De Àr sÄ förbaskat befriade frÄn förvrÀngning att man kommer mycket nÀrmare musiken. Den dynamiska kontrasten Àr extrem, upplösningen Àr sÀrklassig och ljudbilden Àr stor och precis.

Allt detta gör ocksÄ att man blir mer uppmÀrksam pÄ inspelningens ljudkvalitet. Högtalarna avslöjar Àven elektroniken, sÄ det kan gott hÀnda att du upptÀcker att sitter med en förstÀrkare som du trodde var fantastiskt men som plötsligt visar sig lÄta grovt. Fast det Àr inte högtalarnas fel.

Epicon 6 favoriserar ingen sĂ€rskilt musikstil, sĂ„ lĂ€nge inspelningen Ă€r bra och dynamisk lĂ„ter allt bra. DĂ„ fyller de rummet med en verkligt stor och vacker ljudbild! Observera att det inte finns nĂ„gon imponatoreffekt eller ”underhĂ„llningsfaktor”. Vill du ha sĂ„dant kan det fixas med rĂ€tt elektronik.

Fakta & Betyg:
    • 29-mm diskant, 55-mm banddiskant
    • 6,5-tums bas/mellanregister
    • 6,5-tums bas
    • 35–30 000 Hz (–3 dB)
    • Impedans: 5 ohm, KĂ€nslighet: 88 dB
    Pris: 79,800,-
    Les ogsÄ
    TEST: Sumiko S.10

    Elegant muskelknippe

    NÀr man ska köpa subwoofer mÄste man ofta vÀlja mellan kraft och precision, men Sumiko har massor av bÄde och.

    TEST: Arendal Sound 1723 Subwoofer 2

    JordbÀvning pÄ lÄda!

    NĂ€r det gĂ€ller ren och oanstrĂ€ngd djupbas har vi knappt hört nĂ„got bĂ€ttre Ă€n den hĂ€r ”domedagsmaskinen” frĂ„n Arendal.

    TEST: B&W DB4S

    Högteknologiskt under

    Om NASA skulle ha byggt en subwoofer sÄ hade de gjort sÄ hÀr.

    TEST: Monitor Audio Silver W12

    NÀr musiken Àr viktigast

    Den hÀr passar dig som framför allt behöver en kompakt subwoofer som lÄter utmÀrkt med musik.

    TEST: Yamaha NS-SW1000

    Gör vad den ska

    Yamahas subwoofer har tillrÀckligt med kraft för att trycka till, och Àr tillrÀckligt snabb med musik. Den har bara ett problem.

    TEST: M&K Sound V12

    Snabb och exakt

    Vill du ha djup, slagkraftig bas frÄn en kompakt och lÀttplacerad subwoofer Àr V12:an frÄn M&K definitivt en av de bÀsta.

    TEST: XTZ SUB 1X12

    Lika roligt för halva priset

    Subwoofern frÄn XTZ kostar hÀlften sÄ mycket som de andra med samma storlek och slagkraft. Och fÄr inte stryk av nÄgon!

    TEST: Subwoofer-stortest

    Brutala baskanoner

    Om du tycker att stereon eller hemmabion lÄter lite anemisk och livlös sÄ kan det bero pÄ akut brist pÄ BAS. Vi har testat 7 potenta subwoofrar som kan kickstarta ljudet i anlÀggningen!!

    TEST: Samsung HW-MS760/761

    Snyggt ljud till större skÀrmar

    HÀr fÄr du briljant ljud med en soundbar som passar bra ihop med skÀrmar pÄ 65 tum eller mer.

    TEST: Bowers & Wilkins 702 S2

    Omdefinierer toppklassen

    Med musikalisk elegans och dynamisk gnista slÄr B&W-toppmodellen i nya 700-serien undan benen pÄ konkurrenterna.

    TEST: Beoplay M3

    Beoplay ger Sonos One stryk

    Trots ett nÄgot högre pris Àr Beoplay M3 den seriösaste rivalen till Sonos One.

    TEST: Martin Logan Impression ESL 11A

    Magiskt mÀsterverk

    De kan se udda ut, men du har knappast hört musik Äterges med större realism

    Support Prenumeration

    VÄrt kundcenter hjÀlper dig om du har frÄgor eller behöver hjÀlp med din prenumeration.

    Du kan skicka mail eller kontakta oss pÄ telefon

    MĂ„ndag- Fredag

    0900 – 1130 ock 1230 – 1500.

    Support Tlf: 08-411 49 90
    Support: prenumeration@ljudochbild.se
    ×