annons
annons

Sätt tillbaka loudness-knappen!

Jag vill ha tillbaka dynamiken i musiken. Men dynamikreducering kan ändå vara bra ibland. Lösningen heter loudness!

Vi befinner oss i den värsta perioden av ljudnivåkriget hittills. Detta är ett fenomen som har pågått i flera årtionden och som går ut på att musikproducenterna sänker dynamiken i inspelningarna mer och mer – alltså drar ner de starkaste partierna i musiken för att höja nivån på de svagaste. Allt för att inspelningen ska låta högre. Skälet är enkelt: att få inspelningen att låta så högt som möjligt inom de dynamiska ramarna som sätts av inspelningsmediet och avspelaren som man förväntar sig att musiken ska spelas på.

Om en låt låter högre än låten innan och efter, oavsett om man lyssnar på radion eller iPoden, sticker den ut ur mängden! Och vice versa: om den låter lägre än låten innan och låten efter så tappar lyssnaren intresset. Skivbolagen är rädda att förlora pengar om de gör en inspelning som har lägre ljudnivå än andra. Så går resonemanget åtminstone i teorin. Jag har däremot aldrig sett några bevis på att folk är mer benägna att köpa inspelningar som låter högre.

Genom att ta bort dynamiken i en musikinspelning tar man samtidigt bort glöden i musiken. Popmusik från på 70- och 80-talet har ofta härliga, hamrande trummor som känns ända in i märgen när man spelar högt på en stor anläggning. Merparten av modern musik låter bara förvrängt om man försöker göra samma sak. Och det gäller även äldre musik som har remastrats för att låta ”mer modernt”.

Men hur kan jag då säga att dynamikreducering kan vara en fördel?

Fördelarna
Att sänka dynamiken har faktiskt sina praktiska användningsområden. Om du lyssnar på musik på en liten bordsradio blir den lätt stressad och förvrängd när du försöker vrida upp volymen och musiken har mycket dynamik. En dynamisk inspelning har en ljudnivå som uppfattas som lägre, vilket innebär att man vill ratta upp volymen motsvarande mycket. Och om anläggningen – radion – inte är gjord för det så låter den illa.

Samma sak gäller om man lyssnar på musik på en smartmobil som inte har någon riktig hörlursförstärkare inbyggd, då begränsar ljudnivån sig själv. Musik som är inspelad med dagens standard går att spela högre, och högre kan som sagt uppfattas som bättre. Speciellt om du befinner dig någonstans med mycket bakgrundsljud, till exempel på bussen eller i tunnelbanan.

Bilister vet också att musik med för mycket dynamik lätt drunknar i motor- och vägljud. Speciellt musikens svaga partier.

Vem bär ansvaret?
Detta kan verka som ett dilemma. Musik utan dynamik låter skräp på en stor anläggning. Musik med för mycket dynamik låter däremot spinkigt på en liten anläggning eller en genomsnittlig bilstereo. Så vem ska man producera musiken för?

Så som jag ser på saken så ligger bollen hos de som bygger anläggningar.

Musikproducenterna ska mixa och mastra ljudet så att det låter så bra som möjligt, punkt slut. Låt gå för att en viss dynamikreducering behövs eftersom de flesta inte har en stereo som kan spela 120 decibel i vardagsrummet, från djupaste basen upp till de högsta övertonerna. Men att sänka dynamiken så att den passar en bordsradio eller bilstereo är det de som bygger elektroniken som måste tänka på.

Loudness-knapp
Man löser allt med en ”loudness”-knapp på fronten av förstärkaren eller radion. Förr i tiden satt en sådan på nästan alla förstärkare, men numera är de mer sällsynta. I vissa fall är den en ren EQ-funktion som höjer basen och diskanten, men för att den ska fungera som jag vill bör den bara reducera dynamiken. Alltså fungera som en kompressor.

Alla bilstereoanläggningar och små musikspelare borde ha en loudness-knapp på fronten och allra helst ska funktionen gå att aktivera från fjärrkontrollen.

Gärna på film också
Blu-ray-spelare och hemmabioförstärkare får också gärna ha en sådan knapp. För även om explosioner och massor av bas absolut gör filmen fängslande så kan det bli för mycket av det goda om man tittar på film på kvällen och måste välja mellan att väcka hela familjen och att titta på filmen på så låg volym att man inte hör vad skådespelarna säger. Många blu-ray-spelare och hemmabioförstärkare har en så kallad ”midnight-funktion” som löser problemet, men jag vill ha den på en knapp så att jag slipper rota i menysystemet varje gång jag vill titta på film på kvällen. En särskild knapp skulle nog göra att fler använde sig av funktionen.

Länge leve loudness-knappen!
Jag sammanfattar: Ljudnivåkriget måste få ett slut! Musikinspelningar som har en ljudkurva som ser ut som en tegelsten är inte vad vi vill ha! Men i vissa fall kan det vara en fördel att reducera dynamiken. Men det måste göras på avspelningsutrustningen och inte i själva inspelningen! Lösningen är enkel: sätt tillbaka loudness-knappen!

Alltid uppdaterad!

Fri tillgång till Ljud & Bild i en månad

0:-