annons
annons
annons
annons

Datorguide

Nytt liv för laptopen

Drömmer du om en ny bärbar? Vakna! Kanske behöver den gamla bara en uppgradering.

annons

Kastar du långa, trånande blickar på datorannonserna när du mödosamt knappar på din allt annat än nya dator? Och vaknar du med darrande händer och upptäcker att du har dragit av örngottet från kudden i sömnen när du drömde att du packade upp en ny laptop?

En lösning kan vara att rusa till närmaste datorbutik och slänga upp kreditkortet på disken. Vilket kan vara lockande nu när det finns så många spännande bärbara datorer att välja mellan.

Men en ny dator av god kvalitet kostar fortfarande pengar. Och du och din laptop har ju gått igenom så mycket tillsammans under åren. Kanske finns det mindre drastiska – och billigare – sätt att ge datorn nytt liv och göra så att du får tillbaka arbetslusten? Faktum är att du ofta med enkla medel kan få din nuvarande laptop att bli lika bra som en ny, utan att spendera en förmögenhet.

Om din bärbara dator bara är två eller tre år gammal så är processorn förmodligen fortfarande snabb nog att klara av i princip alla de senaste programmen. Skärmen är också ganska så bra. Åtminstone så länge alternativet är att köpa en ekonomisk laptop – och så länge du inte tänker redigera 4K-video. Revolutionen i skärmupplösning vi har sett på senare år har företrädesvis bara hunnit till lyxmodellerna ännu så länge.

På en nyare bärbar kan du ofta lösa hastighetsproblemen genom att byta ut hårddisken mot en SSD och installera mer RAM-minne. Pricken över i är ett färskt batteri, sedan har du en dator som känns som ny för ungefär hälften av vad det hade kostat att byta ut den helt och hållet.

Är datorn av äldre datum är läget ett annat. Då är processorn och grafikkortet ofta så gamla att extra RAM och en snabbare disk inte räcker för att rädda hastigheten. Och som lök på laxen är RAM-minne av utgående eller sällsynt sort ofta så dyrt att förbättringen inte är proportionell mot kostnaden.

Behöver jag mer RAM-minne?

Om datorn är mer än ett eller två år gammal är svaret förmodligen Ja. Och det gäller för övrigt en del hel splitter nya datorer i den mer ekonomiska änden av skalan, som alldeles för ofta säljs med otillräcklig mängd minne.

Finns det mindre än 4 GB RAM-minne i datorn så är det klar flaskhals. Och det gäller trots att de officiella systemkraven för Windows 7, 8 och 10 är 2 GB. Windows GÅR att köra med så mycket (lite) minne, men ska det även finnas utrymme för att köra andra program så får du en mycket högre hastighet genom att stoppa i 4 eller ännu hellre 8 GB RAM.

Om ditt moderkort kan hantera så mycket RAM så kan du överväga att gå hela vägen till 16 GB. Men då kommer du att märka en något mindre förbättring än med de första extra gigabyten. Det extra minnet innebär dock att tunga uppgifter som bildbehandling utförs snabbare. Skulle du köra många program samtidigt är fördelen mindre eftersom som antalet processorkärnor sannolikt kommer att bli en begränsning innan mängden minne blir det.

Skæmskud: CPUID

Skærmskud: CPUID

CPUID

RAM är motorn i Windows

Brist på RAM kan få Windows att bete sig som en snigel. Och de senaste programmen kräver massor av den varan. Därför är uppgraderingen av minne den viktigaste investeringen man kan göra när man ska snabba upp sin bärbara.

Finns det inte tillräckligt med minne tvingas Windows använda hårddisken som reservminne, och det kostar hastighet eftersom en konventionell hårddisk är tusentals gånger långsammare än RAM. Man känner igen en dator med för lite minne på att hårddisken arbetar nästan konstant.

Men RAM är inte bara RAM. Bärbara datorer använder moduler av typen SO-DIMM (Small Outline Dual In-line Memory Module). Men det finns många varianter med olika tekniker och hastigheter. Innan du kan uppgradera måste du ta reda på vilken typ av minnesmoduler som passar i datorn. Och hur mycket RAM-minne det finns plats för. Programmet CPU-ID kan tala om vilken typ som sitter i maskinen och om det finns lediga platser. Men för att ta reda på hur mycket som kan stoppas i behöver du läsa i manualen.

I det här fallet har vi uppgraderat en äldre Dell XPS M1330. Den har RAM-minne av typen DDR2 och plats för max 8 GB, fördelat på två moduler.

1. RAM’en findes normalt under et dæksel på undersiden. Fjern skruerne, og luk op. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

1. RAM-minnet finns vanligtvis under ett lock på undersidan. Skruva bort skruvarna och öppna. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

2. I dette tilfælde var der monteret et enkelt 512 MB-modul. Ikke underligt, at det gik langsomt! Selv om der eventuelt er ledig plads, betaler det sig sjældent at beholde den gamle RAM. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

I det här fallet satt det en enda 512 MB-modul. Inte undra på att det gick långsamt! Även om det finns lediga platser så lönar det sig sällan att behålla det gamla RAM-minnet. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

3. Pres den nye RAM forsigtigt ned mod kontakterne i soklen, og vip den på plads i vandret stilling. Når du hører et klik, er den på plads. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

3. Tryck försiktigt in det nya minnet mot kontakterna och vicka det på plats i vågrätt läge. När du hör ett litet klick sitter det på plats. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

4. Sådan. Nu har Windows noget mere at arbejde med. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

4. Nu har Windows mer att jobba med. . Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

  1. Nu har Windows mer att jobba med.

Så mycket kostar det

I flera årtionden har RAM-modulerna troget följt Moores lag, som säger att storleken fördubblas på 18 månader. Det innebär också att priset per megabyte sjunker konstant. Observera att det är billigare att köpa de senaste standarderna än äldre typer, som är sällsynta att hitta i lager.

2 x 2 GB Kingston DDR2 800 MHz: cirka 600 kronor

 2 x 4 GB Corsair DDR2 800 MHz: cirka 1 300 kronor

 2 x 4 GB Corsair DDR 1333 MHz: cirka 500 kronor

 2 x 4 GB DDR4 HyperX 2133 MHz: cirka 400 kronor

 

Ett liv utan stickkontakt

Nytt batteri förlänger livet.

RAM-minnet och processorn åldras inte när man använder datorn, batteriet är däremot en förbrukningsvara. Vid leverans hade vår Dell-laptop en batteritid på tre timmar. Nu håller den i en halvtimme. På en bra dag. Lyckligtvis är det enkelt att byta batteri i vanliga bärbara datorer.

Just batteritiden är ett område där skillnaden mellan en ny och en gammal bärbar är mest påtaglig. Nu för tiden är det vanligt att hitta bärbara datorer som skryter med åtta till timmars användning på en laddning. Sådant var otänkbart för bara ett par år sedan. Eftersom den långa batteritiden främst beror på energieffektiva processorer kan du inte få superlång batteritid genom en enkel uppgradering. Men du kan komma en bra bit på vägen genom att välja ett mer kraftfullt batteri med flera celler. Till vår uppgradering har vi hittat ett 9-cells batteri som med lätthet klarar även långa möten och konferenser.

Det är stora skillnader på priserna för ersättningsbatterier. Så det lönar sig att leta runt.

1. Klik det gamle batteri af. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

1. Knäpp loss det gamla batteriet. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

2. Sæt det nye i. Vi har valgt et long-life-batteri, der fylder en del mere end det oprindelige. Det hæver hele bagenden af computeren op fra bordet og giver en bedre arbejdsvinkel – og bedre køling. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

2. Sätt i det nya. Vi har valt ett longlife-batteri som tar en del mer plats än det ursprungliga. Det lyfter upp bakdelen på datorn från skrivbordet och ger en bättre arbetsvinkel – och bättre kylning. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

3. Sæt strøm på, og lad pc’en lade i nogle timer, før du tager batteriet i brug. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

3. Sätt på strömmen och låt datorn ladda i ett par timmar innan du startar den. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

6000 mAh batteri til Dell XPS M1330 – ca. 600 kroner.

 

Turbohastighet med SSD

För att verkligen få fart på saker och saker och ting byts den ursprungliga, mekaniska hårddisken ut mot en SSD (Solid State Device). En SSD är egentligen en stor klump flashminne (samma som du hittar i USB-minnen och SD-kort) som beter sig som en hårddisk.

Med en SSD kan datorn komma upp i överföringshastigheter som är mycket högre än vad som är möjligt med gammaldags diskar. Men det som går extra fort är när Windows ska leta efter många små filer, till exempel under starten när tusentals filer ska laddas. I en konventionell hårddisk måste läshuvudet förflyttas åtminstone en gång, men oftast flera, för att läsa varje enskild fil. En SSD-disk hittar filen så gott som omedelbart (i praktiken 10 gånger snabbare än en mekanisk hårddisk).

Om du har Windows 10 på en dator med fysisk hårddisk tar det vanligtvis ett par minuter innan du ser inloggningsskärmen. På en PC med SSD mäts starttiden i sekunder.

1. Vend pc’en om, og find den låge, som harddisken er gemt under. Skru skruerne ud. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

1. Sätt på datorn och hitta locket som hårddisken sitter gömd bakom. Skruva bort skruvarna.. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

2. Her er din gamle harddisk. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

2. Här är din gamla hårddisk. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

3. Harddisken er sider normalt i en monteringsramme, der er lavet specielt. Skru skruerne ud, og monter SSD’en med samme beslag. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

3. Hårddisken sitter vanligtvis i en speciell monteringsram. Skruva bort skruvarna och installera SSD-disken med samma fästen. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

4. Sæt den nye harddisk i. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

4. Sätt i den nya hårddisken. Foto: John Alex Hvidlykke, Lyd & Billede

Kingston SSD Now 240 GB: cirka 900 kroner.

annons
annons
annons
annons