Artificiell intelligens

Artificiell intelligens Ă€r ett begrepp som har förundrat och fascinerat mĂ€nskligheten i nĂ€stan 70 Ă„r. Men vad Ă€r det egentligen och vad betyder det för vĂ„r vardag? Är det nĂ„got vi ska vara rĂ€dda för och vart Ă€r allting egentligen pĂ„ vĂ€g?

De flesta av oss har ett hum om begreppet ”artificiell intelligens” och en uppfattning om vad det innebĂ€r. Termen anvĂ€nds ofta, sĂ€rskilt i filmvĂ€rlden dĂ€r robotar och datorer hĂ€rmar oss mĂ€nniskor. Och i domedagsprofetior dĂ€r maskinerna tar över vĂ€rlden med hjĂ€lp av sin konstgjorda intelligens har AI varit ett affischnamn. Ta till exempel Terminator-filmerna, dĂ€r maskinerna har blivit sĂ„ intelligenta att mĂ€nskligheten har blivit en utrotningshotad art. Men Ă€r sĂ„dant ens realistiskt och vart Ă€r vi egentligen pĂ„ vĂ€g nĂ€r det gĂ€ller artificiell intelligens?

LÄt oss börja med lite historia.

AI-begreppet myntades pÄ 1950-talet nÀr de första datorerna kom. FörvÀntningarna pÄ artificiell intelligens var höga men pÄ den tiden underskattade man den mÀnskliga intelligensen enormt. En av de som lÄg bakom AI, Herbert Simon, uttryckte saken sÄ hÀr 1957:

”It is not my aim to surprise or shock you, but the simplest way I can summerize is to say that there are now in the world machines that think, that learn and that create. Moreover, their ability to do these things is going to increase rapidly until ’in a visible future’ the range of problems they can handle will be coextensive with the range to which the human mind has been applied.”

SkĂ€let till den hĂ€r optimismen berodde pĂ„ att man pĂ„ 50- och 60-talet bland annat hade uppfunnit maskiner som kunde spela schack pĂ„ en ganska sĂ„ hög nivĂ„, samt datorer som kunde lösa matematiska problem och bevisa geometriska formler. Ingen av dessa maskiner begrep sig dock pĂ„ komplexa tankegĂ„ngar eller hade nĂ„gon förmĂ„ga att ”tĂ€nka utanför boxen”, vilket blev extra uppenbart pĂ„ 1960-talet. DĂ„ försökte amerikanerna att maskinöversĂ€tta ryska vetenskapliga texter till engelska, men resultatet blev vĂ€rre rappakalja Ă€n det vi sĂ„g nĂ€r de första automatiska översĂ€ttningarna pĂ„ nĂ€tet kom i början av 2000-talet.

Optimismen sjönk och i England bestĂ€mde man sig 1973 för att helt överge forskningen om artificiell intelligens. Forskarna var tvungna att erkĂ€nna att maskiner som kunde tĂ€nka pĂ„ egen hand lĂ„g för lĂ„ngt in i framtiden – och att det kanske över huvud taget inte gick att kopiera mĂ€nsklig intelligens sĂ„ som man tidigare trott.

Först i slutet av 1980-talet blev AI aktuellt igen pÄ allvar nÀr det amerikanska försvaret 1991 anvÀnde det i ett planeringssystem för att hantera logistiken under Gulfkriget.

Ett par Är senare, 1994, körde den första förarlösa bilen mer Àn 1000 km i tÀt trafik pÄ franska vÀgar. 1997 besegrade IBM:s schackdator Deep Blue den dÄvarande vÀrldsmÀstaren, Garri Kasparov, och 2001 vann en dator en tÀvling i aktiehandel. Riktigt imponerande och mycket innovativt pÄ den tiden.

Men trots dessa framgĂ„ngar var det inte frĂ„gan om vad vi idag skulle kalla för Ă€kta ”tĂ€nkande maskiner” utan helt enkelt kraftfulla datorer som löste uppgifter och problem som vi tidigare uppfattade som nĂ„got som krĂ€vde riktig intelligens. VĂ„r uppfattning om begreppet har med andra ord förĂ€ndrats, pĂ„ samma sĂ€tt som vi i dag har maskiner som utför jobb som tidigare bara kunde utföras av levande och tĂ€nkande mĂ€nniskor. Den hĂ€r utvecklingen kommer att fortsĂ€tta och pĂ„ sikt tar AI över arbeten som bestĂ„r av exakta och vĂ€ldefinierade uppgifter.

Som tur Àr behöver vi inte vara rÀdda för mÀnniskornas existens och överlevnad. Datorerna kan nÀmligen bara utföra det vi programmerat dem till att göra, och det kommer fortfarande att behövas mÀnskligt omdöme. MÀnsklig intelligens handlar i hög grad om att kunna resonera, vara sjÀlvmedveten, sjÀlvkritisk, ja nÀstan andlig. Vi Àr flexibla och dynamiska pÄ ett sÀtt som ingen dator har lyckats komma i nÀrheten av Ànnu. Det Àr dÀrför rimligt att betrakta AI pÄ följande sÀtt: Det behöver inte handla om att kopiera den mÀnskliga hjÀrnan, utan om att inspireras av den. Vi försöker bygga maskiner som kan bete sig pÄ ett intelligent och rationellt sÀtt, inte nödvÀndigtvis klona mÀnniskor.

Vad kan vi ha det till?

I takt med att datorerna blir all kraftfullare och dĂ€rmed mer ”intelligenta” skapas nya möjligheter. HĂ€r Ă€r ett par exempel pĂ„ vad AI kan göra för oss:

Mer fritid

I och med att det kommer fler servicerobotar fÄr vi mer hjÀlp med vardagliga sysslor och kan frigöra mer tid Ät oss sjÀlva. Robotarna blir flexiblare och intelligentare och klarar betydligt mer Àn dagens robotgrÀsklippare och -dammsugare.

Automation

Industrin effektiviseras löpande med nya robotar och maskiner som tar över allt komplexare uppgifter. Förarlösa bilar har det pratats om lÀnge, men de senaste Ären har de gÄtt frÄn att vara en framtidsvision till verklighet, Àven om det fortfarande Àr lÄngt kvar. Tesla trycker pÄ och taxibranschen kan mycket vÀl börja bli nervösa.

UnderhÄllning

En naturlig plats för AI Àr spel, som blir mer och mer realistiska. Datorn Àr inte lika dum som den har varit utan Àr idag en vÀrdig motstÄndare.

Resursoptimering

Det intelligenta hemmet visar vĂ€gen och för varje dag blir vi bĂ€ttre pĂ„ att utnyttja resurser. Vatten och vĂ€rme mĂ€ts och kontrolleras sĂ„ att det blir minimalt med slöseri – vilket bĂ„de miljön och plĂ„nboken tjĂ€nar pĂ„.

Vad vi anvÀnder AI till idag?

Om vi grÀver djupare och tittar pÄ vad AI rent konkret anvÀnds till i dag sÄ blir de flesta förmodligen förvÄnade över hur mycket vi tar det för givet. AI finns överallt och Àr i princip nÄgot vi anvÀnder hela tiden. HÀr Àr nÄgra exempel:

MönsterigenkÀnning: VÄra kameror Àr utrustade med avancerad mjukvara som gör att de kan kÀnna igen exempelvis ansikten och anvÀnda dem som lösenord för att lÄsa upp datorer, eller för att upptÀcka om nÄgon ler i ett motiv. Samma koncept finns i program som Shazam, som kan ta reda pÄ vilken musik du lyssnar pÄ, eller i ditt spamfilter som till och med lyckas sortera bort den kinesiska skrÀpposten.

Autonoma robotar

Robotdammsugare och -grÀsklippare verkar kanske inte sÀrskilt intelligenta men Àr ÀndÄ utrustade med ganska sÄ avancerad teknik, som pÄ en del omrÄden har likheter med förarlösa bilar. Sensorer och avancerad teknik hjÀlper dem att undvika krockar med vÀxter och trÀd och pÄ sikt Àven andra fordon.

Sökmotorer

Sök och du skall finna. Vi anvÀnder dem varje dag utan att tÀnka sÄ mycket pÄ det, men sökmotorer som Google Àr bra exempel pÄ intelligent programvara. Kan du ens förestÀlla dig en vardag utan Google?

MaskinöversÀttning

Det har hĂ€nt en hel del sedan början av 2000-talet och i dag Ă€r en funktion som Google Translate mycket mer exakt Ă€n den var för 10–15 Ă„r sedan. SlĂ€ng parlören anvĂ€nd mobilen pĂ„ semestern i stĂ€llet!

Assistenter

Ett av de hetaste Ă€mnena pĂ„ Ă„rets CES-mĂ€ssa var de personliga assistenterna, till exempel Amazons Alexa, Googles Assistant och Microsofts Cortana. De pratsamma datorerna dyker upp pĂ„ allt fler stĂ€llen och kan redan betydligt mer Ă€n att svara pĂ„ enkla frĂ„gor. Tidigare har vi bara kunnat ge Apples Siri enkla kommandon men numera kan man nĂ€stan ha en konversation med de digitala ”kvinnorna”. Senaste framsteget Ă€r att de dessutom kommer ihĂ„g vad som sagts tidigare i ett samtal och behöver dĂ€rför inte upprepa informationen för att fortsĂ€tta prata. Det Ă€r nĂ€stan skrĂ€mmande och som hĂ€mtat ur en science fiction-film, men det Ă€r verklighet.

Artificiell intelligens i framtiden

AI lĂ„ter kanske som en gudagĂ„va men det finns mĂ„nga som ser mycket kritiskt pĂ„ utvecklingen och oroar sig för att maskinerna sĂ„ smĂ„ningom skulle kunna göra en betydande del av befolkningen överflödig. Det har publicerats mĂ„nga böcker i Ă€mnet, till exempel: ”Race against the machines”, ”Humans need not apply”, ”Surviving AI”, ”Rise of the Robots” och ”Homo Deus: A brief history of tomorrow”. Gemensamt för dem alla Ă€r att de berĂ€ttar om en framtid dĂ€r mĂ€nniskorna har gjort sig sjĂ€lva arbetslösa med hjĂ€lp av den tekniska utvecklingen. En skrĂ€mmande tanke som kanske inte Ă€r sĂ„ orealistisk Ă€ndĂ„. Siffror frĂ„n McKinsey & Co visar att upp till 45 procent av alla aktiviteter som mĂ€nniskor fĂ„r betalt för att utföra kan automatiseras. Samtidigt anser forskare vid Oxford University att det inom 20 Ă„r finns en risk att 47 procent av de amerikanska jobben och 54 procent av de europeiska kommer att försvinna som en direkt följd av automatisering.

FörstÄsigpÄare pekar pÄ Kina som ett exempel pÄ hur fel det kan gÄ. DÀr ledde den snabba robotiseringen till en stor förlust av industrijobb, tomma lÀgenheter i storstÀder och högutbildade som antingen Àr överkvalificerade för sina jobb eller inte fÄr nÄgot jobb alls. Av oro för framtiden sparar mÀnniskor mer pengar vilket pÄverkar konsumtionen negativt.

SÄ hur ser lösningen ut, egentligen? Det Àr svÄrt att svara pÄ. Men en sak Àr sÀker: AI har kommit för att stanna och vi bör fundera noggrant pÄ var och hur vi ska anvÀnda tekniken. Vad Àr det som Àr viktigast i slutÀndan? MÀnniskan, maskinen eller profiten? Hur illa det kommer att gÄ Àr fortfarande omöjligt att svara pÄ. VÄrt förflutna har visat oss att vi har överskattat vÄr egen förmÄga och förutspÄtt framtidsvisioner som inte har förverkligats Ànnu. Visst, allt större datorkraft och dÀrmed mer AI kommer att bli allt viktigare i vÄrt dagliga liv, men det Àr knappast nÄgon anledning att befara att maskinerna utvecklar övermÀnsklig intelligens och vÀnder sig mot sin skapare, som Tesla-entreprenören Elon Musk och vetenskapsmannen Stephen Hawking har varnat för sÄ lÀnge.

I slutÀndan Àr det vi sjÀlva som har nyckeln till vÄr framtid och som bestÀmmer exakt hur mycket eller hur lite plats maskinerna ska fÄ ta i vÄr vardag. NÀr maskinerna blir smartare bör vi ocksÄ bli det och fortsÀtta att utbilda oss hela livet. Det Àr bara dÄ vi kan fortsÀtta vara betydelsefulla och överlÀgsna maskinerna.

Les ogsÄ
Rolls-Royce utvecklar sjÀlvgÄende fartyg

AnvÀnder teknik frÄn Google Cloud för att utveckla den artificiella intelligens som behövs.
Aktiva högtalare gör det omöjliga möjligt

Är det svart magi eller bara sunt förnuft och rĂ€tt i tiden att fylla högtalarna med digital elektronik?
Nu surfar du som hemma i EU

Inga extraavgifter för roaming, men operatörerna sÀtter tak
Nu blir VR verklighet

Att döma av Computex-mÀssan hÄller Virtual Reality Àntligen pÄ att komma igÄng.
Samsung Pay igÄng i Sverige

Den mobila betalningstjÀnsten fungerar i butik frÄn och med idag
Med hjÀlp av vÀnner

Besök hos Q Acoustics

Globalt grupparbete Àr hemligheten bakom en av de snabbast vÀxande högtalartillverkarna i England.
Snart fÄr vi Samsung Pay i Sverige

Apple fÄr se sig slagna pÄ mobilbetalningar av Samsung
Besök hos Danish Audio Design

Excesser excellerar

Hos Danish Audio Design Àr man inte rÀdda för att ta ut svÀngarna för att Ästadkomma bra ljud.
Sista

Bertils bokstÀver

Nu har jag lyckats. Äntligen. Dörren Ă€r lĂ„st, och jag tĂ€nker inte lĂ„sa upp den igen. Effehjulter sitter inne i det lilla rummet, och dĂ€r ska han fĂ„ sitta!
Zombiekameror kraschade internet

Nyheter

Hundratusentals virussmittade smarta prylar samarbetade och genomförde den största attacken i internets historia.
BekvÀm kö med sjÀlvkörande stolar

Teknik

Nissan har anvĂ€nt sig av allt de lĂ€rt sig om sjĂ€lvkörande bilar och anpassat tekniken för stolar 

Den gÄr Àn!

Teknik

Det var rejÀla doningar som Commodore byggde. En polsk bilverkstad har kört sin C-64 i 25 Är!
Support Prenumeration

VÄrt kundcenter hjÀlper dig om du har frÄgor eller behöver hjÀlp med din prenumeration.

Du kan skicka mail eller kontakta oss pÄ telefon

MĂ„ndag- Fredag

0900 – 1130 ock 1230 – 1500.

Support Tlf: 08-411 49 90
Support: prenumeration@ljudochbild.se
×