annons
annons
annons

AI, AI, AI! maskinerna kommer!

Artificiell intelligens

Artificiell intelligens är ett begrepp som har förundrat och fascinerat mänskligheten i nästan 70 år. Men vad är det egentligen och vad betyder det för vår vardag? Är det något vi ska vara rädda för och vart är allting egentligen på väg?

annons

De flesta av oss har ett hum om begreppet ”artificiell intelligens” och en uppfattning om vad det innebär. Termen används ofta, särskilt i filmvärlden där robotar och datorer härmar oss människor. Och i domedagsprofetior där maskinerna tar över världen med hjälp av sin konstgjorda intelligens har AI varit ett affischnamn. Ta till exempel Terminator-filmerna, där maskinerna har blivit så intelligenta att mänskligheten har blivit en utrotningshotad art. Men är sådant ens realistiskt och vart är vi egentligen på väg när det gäller artificiell intelligens?

Låt oss börja med lite historia.

AI-begreppet myntades på 1950-talet när de första datorerna kom. Förväntningarna på artificiell intelligens var höga men på den tiden underskattade man den mänskliga intelligensen enormt. En av de som låg bakom AI, Herbert Simon, uttryckte saken så här 1957:

”It is not my aim to surprise or shock you, but the simplest way I can summerize is to say that there are now in the world machines that think, that learn and that create. Moreover, their ability to do these things is going to increase rapidly until ’in a visible future’ the range of problems they can handle will be coextensive with the range to which the human mind has been applied.”

Skälet till den här optimismen berodde på att man på 50- och 60-talet bland annat hade uppfunnit maskiner som kunde spela schack på en ganska så hög nivå, samt datorer som kunde lösa matematiska problem och bevisa geometriska formler. Ingen av dessa maskiner begrep sig dock på komplexa tankegångar eller hade någon förmåga att ”tänka utanför boxen”, vilket blev extra uppenbart på 1960-talet. Då försökte amerikanerna att maskinöversätta ryska vetenskapliga texter till engelska, men resultatet blev värre rappakalja än det vi såg när de första automatiska översättningarna på nätet kom i början av 2000-talet.

Optimismen sjönk och i England bestämde man sig 1973 för att helt överge forskningen om artificiell intelligens. Forskarna var tvungna att erkänna att maskiner som kunde tänka på egen hand låg för långt in i framtiden – och att det kanske över huvud taget inte gick att kopiera mänsklig intelligens så som man tidigare trott.

Först i slutet av 1980-talet blev AI aktuellt igen på allvar när det amerikanska försvaret 1991 använde det i ett planeringssystem för att hantera logistiken under Gulfkriget.

Ett par år senare, 1994, körde den första förarlösa bilen mer än 1000 km i tät trafik på franska vägar. 1997 besegrade IBM:s schackdator Deep Blue den dåvarande världsmästaren, Garri Kasparov, och 2001 vann en dator en tävling i aktiehandel. Riktigt imponerande och mycket innovativt på den tiden.

Men trots dessa framgångar var det inte frågan om vad vi idag skulle kalla för äkta ”tänkande maskiner” utan helt enkelt kraftfulla datorer som löste uppgifter och problem som vi tidigare uppfattade som något som krävde riktig intelligens. Vår uppfattning om begreppet har med andra ord förändrats, på samma sätt som vi i dag har maskiner som utför jobb som tidigare bara kunde utföras av levande och tänkande människor. Den här utvecklingen kommer att fortsätta och på sikt tar AI över arbeten som består av exakta och väldefinierade uppgifter.

Som tur är behöver vi inte vara rädda för människornas existens och överlevnad. Datorerna kan nämligen bara utföra det vi programmerat dem till att göra, och det kommer fortfarande att behövas mänskligt omdöme. Mänsklig intelligens handlar i hög grad om att kunna resonera, vara självmedveten, självkritisk, ja nästan andlig. Vi är flexibla och dynamiska på ett sätt som ingen dator har lyckats komma i närheten av ännu. Det är därför rimligt att betrakta AI på följande sätt: Det behöver inte handla om att kopiera den mänskliga hjärnan, utan om att inspireras av den. Vi försöker bygga maskiner som kan bete sig på ett intelligent och rationellt sätt, inte nödvändigtvis klona människor.

Vad kan vi ha det till?

I takt med att datorerna blir all kraftfullare och därmed mer ”intelligenta” skapas nya möjligheter. Här är ett par exempel på vad AI kan göra för oss:

Mer fritid

I och med att det kommer fler servicerobotar får vi mer hjälp med vardagliga sysslor och kan frigöra mer tid åt oss själva. Robotarna blir flexiblare och intelligentare och klarar betydligt mer än dagens robotgräsklippare och -dammsugare.

Automation

Industrin effektiviseras löpande med nya robotar och maskiner som tar över allt komplexare uppgifter. Förarlösa bilar har det pratats om länge, men de senaste åren har de gått från att vara en framtidsvision till verklighet, även om det fortfarande är långt kvar. Tesla trycker på och taxibranschen kan mycket väl börja bli nervösa.

Underhållning

En naturlig plats för AI är spel, som blir mer och mer realistiska. Datorn är inte lika dum som den har varit utan är idag en värdig motståndare.

Resursoptimering

Det intelligenta hemmet visar vägen och för varje dag blir vi bättre på att utnyttja resurser. Vatten och värme mäts och kontrolleras så att det blir minimalt med slöseri – vilket både miljön och plånboken tjänar på.

Vad vi använder AI till idag?

Om vi gräver djupare och tittar på vad AI rent konkret används till i dag så blir de flesta förmodligen förvånade över hur mycket vi tar det för givet. AI finns överallt och är i princip något vi använder hela tiden. Här är några exempel:

Mönsterigenkänning: Våra kameror är utrustade med avancerad mjukvara som gör att de kan känna igen exempelvis ansikten och använda dem som lösenord för att låsa upp datorer, eller för att upptäcka om någon ler i ett motiv. Samma koncept finns i program som Shazam, som kan ta reda på vilken musik du lyssnar på, eller i ditt spamfilter som till och med lyckas sortera bort den kinesiska skräpposten.

Autonoma robotar

Robotdammsugare och -gräsklippare verkar kanske inte särskilt intelligenta men är ändå utrustade med ganska så avancerad teknik, som på en del områden har likheter med förarlösa bilar. Sensorer och avancerad teknik hjälper dem att undvika krockar med växter och träd och på sikt även andra fordon.

Sökmotorer

Sök och du skall finna. Vi använder dem varje dag utan att tänka så mycket på det, men sökmotorer som Google är bra exempel på intelligent programvara. Kan du ens föreställa dig en vardag utan Google?

Maskinöversättning

Det har hänt en hel del sedan början av 2000-talet och i dag är en funktion som Google Translate mycket mer exakt än den var för 10–15 år sedan. Släng parlören använd mobilen på semestern i stället!

Assistenter

Ett av de hetaste ämnena på årets CES-mässa var de personliga assistenterna, till exempel Amazons Alexa, Googles Assistant och Microsofts Cortana. De pratsamma datorerna dyker upp på allt fler ställen och kan redan betydligt mer än att svara på enkla frågor. Tidigare har vi bara kunnat ge Apples Siri enkla kommandon men numera kan man nästan ha en konversation med de digitala ”kvinnorna”. Senaste framsteget är att de dessutom kommer ihåg vad som sagts tidigare i ett samtal och behöver därför inte upprepa informationen för att fortsätta prata. Det är nästan skrämmande och som hämtat ur en science fiction-film, men det är verklighet.

Artificiell intelligens i framtiden

AI låter kanske som en gudagåva men det finns många som ser mycket kritiskt på utvecklingen och oroar sig för att maskinerna så småningom skulle kunna göra en betydande del av befolkningen överflödig. Det har publicerats många böcker i ämnet, till exempel: ”Race against the machines”, ”Humans need not apply”, ”Surviving AI”, ”Rise of the Robots” och ”Homo Deus: A brief history of tomorrow”. Gemensamt för dem alla är att de berättar om en framtid där människorna har gjort sig själva arbetslösa med hjälp av den tekniska utvecklingen. En skrämmande tanke som kanske inte är så orealistisk ändå. Siffror från McKinsey & Co visar att upp till 45 procent av alla aktiviteter som människor får betalt för att utföra kan automatiseras. Samtidigt anser forskare vid Oxford University att det inom 20 år finns en risk att 47 procent av de amerikanska jobben och 54 procent av de europeiska kommer att försvinna som en direkt följd av automatisering.

Förståsigpåare pekar på Kina som ett exempel på hur fel det kan gå. Där ledde den snabba robotiseringen till en stor förlust av industrijobb, tomma lägenheter i storstäder och högutbildade som antingen är överkvalificerade för sina jobb eller inte får något jobb alls. Av oro för framtiden sparar människor mer pengar vilket påverkar konsumtionen negativt.

Så hur ser lösningen ut, egentligen? Det är svårt att svara på. Men en sak är säker: AI har kommit för att stanna och vi bör fundera noggrant på var och hur vi ska använda tekniken. Vad är det som är viktigast i slutändan? Människan, maskinen eller profiten? Hur illa det kommer att gå är fortfarande omöjligt att svara på. Vårt förflutna har visat oss att vi har överskattat vår egen förmåga och förutspått framtidsvisioner som inte har förverkligats ännu. Visst, allt större datorkraft och därmed mer AI kommer att bli allt viktigare i vårt dagliga liv, men det är knappast någon anledning att befara att maskinerna utvecklar övermänsklig intelligens och vänder sig mot sin skapare, som Tesla-entreprenören Elon Musk och vetenskapsmannen Stephen Hawking har varnat för så länge.

I slutändan är det vi själva som har nyckeln till vår framtid och som bestämmer exakt hur mycket eller hur lite plats maskinerna ska få ta i vår vardag. När maskinerna blir smartare bör vi också bli det och fortsätta att utbilda oss hela livet. Det är bara då vi kan fortsätta vara betydelsefulla och överlägsna maskinerna.

annons
annons
annons
annons